Varför Finns Det Pärlor I Musslor?

Pärlguide. Hitta svar på dina frågor om pärlor Pärlor är naturens gåva. De skapas nere i det lugna, mörka havet och plockas upp som små mirakel fulla av ljus. En naturlig pärla skapas på grund av att en irritation i form av ett sandkorn eller ett litet djur hittar sig in i musslan eller ostronet. Djurets naturliga försvarsmekanism börjar sedan bilda lager på lager av pärlemor för att kapsla in irritationen. Många lager senare förvandlas den reaktionen till en fascinerande pärla. Innan man uppfann en metod för pärlodling var pärldykare tvungna att med livet som insats dyka djupt för att hitta de dyrbara pärlorna. South Sea-pärlor lyser nästan som satin och har en mjuk lyster. South Sea-pärlor är kända för att glöda djupt inifrån, i motsats till exempelvis sötvattenspärlor som har en mer tydlig och ytlig glöd. Tahiti-pärlan är en saltvattenpärla som odlas i vattnet runt Tahiti – som namnet också antyder. Så mycket som 90% av världens svarta pärlor handlas från Tahiti. Som namnet antyder bildas sötvattenspärlor i sötvattensmusslor. Kulturpärlor odlas i musslor och ostron på pärlfarmar runt om i världen. Barockpärlor har en organisk form, och tidigare sorterades dem bort i samband med exklusiva smycken. Idag har vi öppnat våra ögon för de vackra, vilda, naturliga formerna som barockpärlorna har, och de har blivit mycket eftertraktade. Pärlans värde beror på sju faktorer: Arkeologer har hittat pärlor i bostäder som är cirka 6000 år gamla, så pärlan har länge varit värdesatt av människan. Och eftersom det vid den tiden inte fanns någon logisk förklaring till hur något så vackert kunde uppstå ur ingenting, har myterna alltid följt pärlan.

Pärlor kan ses på många kända målningar eftersom de har spelat en viktig roll genom historien som statussymbol och som myt. Till skillnad från ädelstenar är pärlan inte en mineral utan en organisk produkt. Pärlor är med andra ord gjorda av ett naturligt material och de kräver därför vård för att bevara sin skönhet.

Det bästa sättet att ta hand om sina pärlor är att bära dem. Pärlorna behåller därmed sin naturliga fukt, vilket hjälper till att ge dem sin speciella lyster när de bärs. Pärlor föds i vattnet och klarar därför inte av att förvaras på för torra platser.

De är inte heller glada för stora temperatursvängningar som kan bidra till att förstöra pärlornas naturliga lyster. Så tänk till om du till exempel ska åka på skidsemester och kommer att använda dina pärlor direkt i hög värme efter en lång, kall dag i backarna. Ta hand om dina pärlor: Bär dina pärlor.

Det får dem att glittra. Förvara dem på ett mjukt ställe så att de inte repas. Var försiktig med stora temperaturförändringar. Var försiktig med parfym och hårspray. Var försiktig med tvål och alkohol. Rengör dem med ljummet vatten och en mjuk trasa. Med lite vård kommer dina pärlor att förbli vackra för alltid.

Contents

0.1 I vilka musslor finns pärlor?

1 Finns det pärlor i ostron?
- 1.1 Hur skapas pärlemor?
- 1.2 Finns det pärlor i musslor I Sverige?
2 Vad är pärlor gjorda av?
3 Har musslor en hjärna?
4 Kan man göra egna pärlor?
- 4.1 Finns det pärlor i musslor i Sverige?
5 Hur vet man om musslor är bra?
6 Kan man hitta pärlor i Sverige?

I vilka musslor finns pärlor?

Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Flodpärlmusslans vetenskapliga namn är Margaritifera margaritifera, vilket betyder pärlbärare. Musslan kan nämligen tillverka pärlor om det kommer in ett sandkorn eller parasit innanför skalet. Förmågan att bilda pärlor har gjort flodpärlmusslan till en av de få ryggradslösa djur som intresserat människan och genom pärlfiske har musslan haft en stor betydelse historiskt.

LC NT VU EN CR EW EX DD

Finns det pärlor i ostron?

Var kommer pärlan ifrån? Hur bildas den? – Pärlor kan bildas i musslor och ostron (molluskdjur) i sötvatten eller i havet. Det finns väldigt många arter som har den här förmågan, en del snäckor kan bilda pärlor men de pärlorna har andra egenskaper och saknar den speciella pärllystern.

Se en fantastisk video från SSEF här, hur pärlor bildas i naturen. Naturliga pärlor är egentligen resultatet av en reaktion hos ostron/musslor. Det har kommit in något innanför skalet som skaver och irriterar och sätter i gång en försvarsmekanism hos djuret som börjar producera samma material runt det som irriterar som den själv bygger upp sitt skal med, nämligen pärlemor.

I tunna, tunna lager (ungefär som en lök) bildas till slut den sfäriska formen. Den är inte kantig eller vass och stannar helt enkelt kvar i musslan/ostronet som en pärla. Många tror att pärlor bildas av sandkorn och det är nog en myt. Molluskdjuret behöver ha en mycket högre grad av irritation för att processen ska sättas i gång och bilda en pärla.

De här djuren lever ofta i sandbotten och det skvalpar nog in en hel del sand innanför skalet hela tiden. Om alla sandkorn som trillat in bildade pärlor så skulle det finnas fullt med pärlor i varenda mussla eller ostron man hittar. Att hitta en naturpärla, alltså en pärla som bildats i naturen utan påverkan av människor, är extremt sällsynt.

De gamla pärlfiskarna som förr i tiden fiskade upp ostron och letade efter pärlor brukade säga att man hittade en pärla per 1000 ostron. För att hitta pärlorna måste man öppna upp och döda mollusken. Följden blev att man till slut nästan utrotade ostronbankarna som fanns.

Hur skapas pärlemor?

Sweden I det här blogginlägget har vi samlat all användbar kunskap om pärlemor så att du kan bli klokare på vad pärlemor är och hur det används. Det är inte bara pärlor som vi kan hitta inuti de olika blötdjuren. Det som pärlan är inuti kallas pärlemor, och det är det som skapar pärlan genom att hela tiden lägga lager runt den. Pärlemor har inte bara effekten av att skapa pärlan, den används även till hennes egna smycken.

Finns det pärlor i musslor I Sverige?

Förutom artens livslängd är det framförallt artens förmåga att i sällsynta fall bilda pärlor som fascinerar. Det vetenskapliga namnet Margaritifera betyder just pärlbärare eller pärlbildare. Historiskt har det bedrivits ett fiske på flodpärlmusslor, trots att en pärla endast finns i var tio tusende mussla. Fisket är sedan 1994 förbjudet. Flodpärlmusslor ( Margaritifera-margaritifera ) Foto: Niklas Wengström

Vad är pärlor gjorda av?

Hur ser man skillnad på äkta och konstgjorda pärlor? – En konstgjord “Pärla” (skalpärla) kan vara gjord av flera olika material. Men i de flesta fall används snäckskal eller glas som beläggs med en lösning som innehåller fiskfjäll. Imiterade naturpärlor ser ofta väldigt bra ut och är inte sällan jämnare och rundare än äkta pärlor.

Har musslor en hjärna?

Djurgrupper som sannolikt saknar förmåga att lida – Tvättsvampar och de mycket små djuren placozoer och mesozoer saknar helt nervsystem. Kammaneter och nässeldjur (t ex maneter och koraller) har nerver men saknar centralt nervsystem. Musslor och ostron har också ett mycket enkelt nervsystem och saknar något som liknar en hjärna. Det är därför mindre troligt att dessa djur kan uppleva något.

You might be interested: Tinade Räkor Med Skal Hållbarhet?

Hur skapas musslor?

Lek – Fortplantningen sker från tidigt på våren till hösten. Hanarna släpper ut sin mjölke och honorna producerar miljontals små ägg som släpps ut i vattnet där de befruktas. De befruktade äggen utvecklas efter ett par dagar till fritt simmande larver. Efter 2–3 veckor slår de sig ner på klippbottnar, stenar, pålar och tång där de förankrar sig och utvecklas till musslor.

Hur dör musslor?

Blåmusslor – Blåmusslor köps i nät hos fiskhandlaren, vilket innebär att de är kontrollerade. Vildfångade musslor säljs vanligtvis i röda nät och odlade i blå. Blåmusslor livnär sig genom att filtrera planktonalger och dessa kan periodvis under året vara giftiga.

Musslan blir inte sjuk men de som äter musslorna kan bli magsjuka. Vill man vara säker, köp istället kontrollerade musslor i nät hos fiskhandlare. Gör så här: Skölj musslorna under rinnande kallt vatten, ta bort “skägget” från varje mussla. Musslor ska kokas levande och ett bra sätt att kontrollera detta på är att knacka den öppna musslan lätt i bordet.

Musslan stänger sig då om den lever. Släng alla musslor som inte stänger sig eller som är trasiga. Obs! Ibland tar den någon minut innan musslan stänger sig så var inte för snabb med att slänga.

Lägg musslorna i en kastrull med tättslutande lock och sätt på högsta värmen på plattan. Skaka kastrullen då och då och låt ångan i kastrullen fördela sig till alla musslor. Eftersom det är en hel del vatten i varje mussla kommer detta att skapa ett ångtryck i kastrullen och musslorna öppnar sig av värmen. När alla musslor öppnat sig avbryts kokningen. Detta tar inte mer än 3-5 minuter. Ha koll på kastrullen, eftersom spadet lätt kokar över och bränner fast. Plocka ut öppnade musslor och låt musslor som inte öppnat sig koka ytterligare några minuter. Släng oöppnade musslor. Sila gärna spadet genom finmaskig sil. Spadet kan användas som bas till en soppa eller sås.

Är musslor ett djur?

Systematik
Musslor
Musslor ( Mytilus ) på stranden
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Blötdjur Mollusca
Klass	Musslor Bivalvia
Vetenskapligt namn
§ Bivalvia
Auktor	Linné, 1758
Underklasser och ordningar
Anomalosdesmata Pholadomyoida Heterodonta † Cycloconchidae Hippuritoida † Lyrodesmatidae Myoida † Redoniidae Veneroida Paleoheterodonta Trigonioida Unionoida Protobranchia Nuculoida † Praecardioida Solemyoida Pteriomorphia Arcoida Mytiloida Ostreoida Pterioida
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Musslor (Bivalvia) är en klass i djurstammen blötdjur och tillhör därmed också treskiktsdjuren, Musslor lever i vatten och de allra flesta livnär sig som filtrerare, Djurgruppen fanns redan för 560 miljoner år sedan. Musslor lever alltid i vatten och finns i både havs- och sötvattensmiljö.

Hur kollar man om det är äkta pärlor?

Så vet du om pärlorna är äkta – Hur vackra pärlorna än må vara, är det inte alla som är den äkta varan. Som tur är finns det ett busenkelt sätt att ta reda på om de är äkta eller fejk. Den enkla metoden är att helt enkelt bita lite försiktigt i pärlorna, eller om du har flera, gnugga dem mycket försiktigt mot varandra.

Om ytan känns skrovlig mot tänderna är pärlan äkta.
En oäkta pärla, däremot, ger ingen friktion mot tänderna – ytan är då högst sannolikt gjord av plast.
Om du har ett pärlhalsband som består av äkta odlade sötvattenspärlor så har de oftast knutar mellan pärlorna.
Nutarna är där för att skydda de ömtåliga pärlorna från att nöta på varandra, och för att förhindra att du tappar bort alla pärlor om halsbandet skulle gå sönder.

Denna artikel är framtagen i samarbete med Aller Media shop (länk till Aller media shop), Samtliga länkar leder till en sida där du kan köpa produkterna.

Kan man göra egna pärlor?

Armband med pärlor på elastisk smycketråd – Armband med pärlor på elastisk smycketråd Vill du göra ett snabbt smycke med pärlor utan att behöva använda wiretråd och olika tänger, då kan du göra vackra smycken med pärlor på, Det är en enkel och bra teknik att använda när du vill göra smycken tillsammans med barn.

Det är enkelt att göra en osynlig knut. Använd för att hålla ihop knuten, för säkerhets skull. Med en elastisk smycketråd behöver du inte göra exakta mätningar runt handleden eller hals, du behöver inte heller olika nålar och verktyg. Det kan dock vara en bra idé att sätta ett clips/gem eller något liknande i änden på tråden så inte pärlorna åker av under arbetets gång.

Se hur du gör, Kom i håg: Du kan få elastisk smycketråd i flere olika tjocklekar, så tänk på att välja den storlek som passar till de pärlor du vill använda.

Finns det pärlor i musslor i Sverige?

Hur vet man om musslor är bra?

Musslan blir inte sjuk men de som äter musslorna kan bli magsjuka. Vill man vara säker, köp istället kontrollerade musslor i nät hos fiskhandlare. Gör så här: Skölj musslorna under rinnande kallt vatten, ta bort “skägget” från varje mussla. Musslor ska kokas levande och ett bra sätt att kontrollera detta på är att knacka den öppna musslan lätt i bordet.

Kan man hitta pärlor i Sverige?

Sverige är inte känt som någon stor producent av sötvattenspärlor, men faktum är att det i flera århundranden förekom fiske efter pärlor i vattendrag runt om i landet. Fiske förekom så sent som fram till det att flodpärlmusslan fridlystes pga av snabbt minskande bestånd.

Pärlornas historia är inte bara intressant för att de just pärlor utan även för att det är en del av vårt svenska kulturarv, som många kanske inte känner till så mycket om.
Pärlorna på fotot ovan är inte svenska pärlor, de är som de allra flesta idag kinesiska.) Flodpärlmusslan De pärlor, som var så eftersökta, bildas i flodpärlmusslan ( Margaritfera margaritifera ).

You might be interested: Varför Luktar Min Snippa Fisk?

Det vetenskapliga namnet betyder just pärlbärare. Denna musslan finns på hela norra halvklotet, främst i tempererade områden, men har sin främsta utbredning i norra Europa. Den lever halvt eller helt nedgrävna på sand-, sten- eller grusbottnar i oförorenade, klara och strömmande vattendrag.

Idag är den utrotningshotad och stora populationer finns enbart i Kanada, nordvästra Ryssland och de östra delarna av Skandinavien. Mest kända svenska lokalen är Pärlälven (Silbbaädno) i Jokkmokks kommun. På jorden har arten funnits i 80 miljoner år, men de senaste 100 åren har den gått tillbaka kraftigt, bland annat just på grund av rovfiske efter pärlor.

I t ex Sverige har den försvunnit från var tredje känd lokal. I de södra och mellansvenska jordbruksområdena har den i princip försvunnit helt. Musslan är tillhör de blötdjur, som kan bli allra äldst. De kan leva över 100 år – den äldsta funna musslan blev 256 år, vilket kunde avläsas i de “årsringar” de bildar på skalen.

Exakt hur gamla de blir beror också på omgivningen: det finns naturliga förändringar i vattnen, som gör att musslor i norr blir äldre än de som lever längre söderut. Pärlor bildas enbart i musslor som är minst 20 år gamla. En pärla i storlek som en ärta tar det sedan ytterligare 12-20 år att växa fram.

Pärlorna bildas när en främmande partikel följer med det vatten musslan andas in för att andas och filtrera ut organiska partiklar att äta. Kan partikeln inte trängas ut ur musslan igen så skyddar den sig genom att täcka föroreningen med lager efter lager av pärlemor från manteln på skalets insida.

Pärlemor är främst en blandning av kolsyrad kalk och organiskt hornämne i mikrokristallin form. Det är inte något vanligt förekommande, vilket gör icke-odlade pärlor mycket sällsynta, oavsett hur stora musselbestånden är. Omkring var 50:e pärla innehåller pärlor (vanligen 1-3 stycken), men bara en av 2 000 eller 3 000 innehåller vackra pärlor.

Pga av tiden de tar att växa fram är stora pärlor ovanliga. Den största påträffade var upp mot 13 mm i diameter. Formen på pärlorna kan variera stort och färgen är vanligen blåvit, men kan skifta i rosa eller ljusblå nyanser. Illustration från Alfred Edmund Brehms Tierlieben (1864-9). Pärlfiskets historia i Sverige Redan på medeltiden var pärlor eftertraktade i Norden. På den tiden kom de svenska pärlorna från den finska rikshalvan. Enligt vad som sades var det karelska gårdsfarihandlare som fiskade dem när de färdades i Österbotten.

Det fanns en brist på inhemskt fiske och det mesta av de pärlor hovet, rika stormän och kyrkan krävde anförskaffades genom import.
Men intresset fanns att slippa denna import.
Gustav Vasa utfärdade pass och rekommendationsbrev till en rysk borgare, Demanth Riiss, som var i Stockholm.
Han fick befallning att från sitt hemland skaffar pärlfiskare (historiskt även kallade pärlbrytare och pärlfångare) som var vanda vid att dyka.

Kungligheterna likväl som det höga prästerskapet i Ryssland har länge varit kända för sin förkärlek till pärlor. Pärlfisket stimulerades även genom att borgare gavs privilegier att handla med pärlor i flera finska och svenska städer.1544 uppmanade Vasa fogden i Ångermanland och Medelpad att köpa upp alla pärlor som påträffades.

Simon Andersson Skrivare skickades för att forska efter vilka norrländska vattendrag som kunde vara en källa till pärlor och för att mot betalning köpa dem för kungens räkning. Pärlfiskarna förbjöds att sälja sin fångst till andra än den utsände, enligt de befallningar fogdarna fick från sin konung. Dessa utsända kallades pärl(e)fogdar.

Intresset för pärlfiske tog fart i början av 1600-talet, kanske stimulerat av en bok från 1643 som beskrev vilken rikedom flodpärlmusslorna i landet kunde innebära. Nu anställde kronan själv “pärl- och ädelstensfiskare” och senare, 1691, blev pärlfisket ett kungligt privilegium.

Det fanns en överpärlfiskeinspektör i Stockholm och flera lokala inspektörer, som skulle hålla kontroll. En pärl(e)inspektor hade ett distrikt där han höll koll på att inget olagligt pärlfänge förekom. Absolut dominerande var Västerbotten (dagens Norrbottens och Västerbottens län) och i slutet av 1690-talet försvann i princip inköp från andra platser i riket.

Fisket var som intensivast några få år i slutet av årtiondet i Lule lappmark, där det troligen kom att spela en viktig roll vid kolonialiseringen av Norrland. Samerna utnyttjade inte pärlfisket i samma utsträckning som nybyggarna. Men fisket var inte alltid så lyckosamt.

De sista åren innan det första gången upphörde att vara en regalrättighet 1723 så hade pärlfisket upphört i nästan hela landet, med undantag för övre Norrland.
Där skulle det fortsätta till några år in på frihetstiden.
Det var bara under några få inledande år, som kronan gjorde en mindre vinst på företaget.

Resterande tid var det direkt olönsamt. Dessutom började trycket på musselbestånden göra att flera områden blev utfiskade. Detta rapporteras bl a från de norrländska kustområdena i början av 1700-talet. I inlandet fortsatte fisket på 1720-talet och 1731 blev pärlorna åter ett kungligt privilegium.1734 ansågs Karax, området kring Purkijaur och nuvarande Pärlälven med källsjön Karatj, fortfarande vara av visst intresse för pärlfisket.

När Linné besökte trakten 1723 noterade hann att floden var nästan “uhtletad” och hur fisket utarmat bestånden.
Han fick också veta att en man kunde öppna upp mot tusen musslor innan han fann en pärla.
Allt detta fick Linné att börja experimentera med pärlodling i Fyrisån i Uppsala, inspirerad av de pärlodlingar han kände till förekom i Kina.

Metoden gick ut på att borra ett hål i musslans skal och föra in kalkfragment med silvertråd för att på så sätt stimulera pärlbildningen. Försöken kan ses som en del i tiden strömningar, att inom rikets gränser kunna producera lyxvaror, som annars krävde ett imperium eller importberoende.

Saffran i Norrland, försök att locka till sig rysk sobel genom trädplantering, odling av mullbärsträd för silkeslarver är exempel på experiment som misslyckades.
Andra försök, som lyckades bättre, var odling av tobak, medicinalväxter och – så klart – potatis.
Linné kom att få en statlig belöning för sina lyckade försök med pärlodling och idén såldes vidare, men den kom aldrig att utmynna i någon form av praktiskt bruk.

Tiden 1691-1723 så verkar alltså organiserat pärlfiske ha lett till en snabb och mycket allvarlig utfiskning och på 1770-talet upphävde kronan sin ensamrätt på fisket pga olönsamhet, men från 1860-talet finns en uppgift, som indikerar att läget för musselbeståndet i Pärlälven vid den tiden var mycket bättre.

Dåvarande kronprins Karl kunde då köpa pärlor från två djupa fat, vilka han sedan lät infatta i ett helt garnityr (dvs smyckeset med bl a diadem) åt sin kronprinsessa.
Under 1800- och 1900-talet var fisket alltså något som bedrevs i privat regi, och kunde på vissa håll vara en lönsam affär.
Fisket i Jokkmokk i slutet av 1800-talet beskrivs av en person som närmast en pärlrush motsvarande guldrushen i Klondyke.

Hundratals män fiskade efter pärlor och finkammade älven när de inte sjöng, söp och slogs. Pärlfiske på 1900-talet Under förra seklet så fiskades pärlor i ett antal vattendrag i hela landet, men omfattande fiske finns främst belagt i Pärl- och Råneåälven i Lappland, Västerdalälven i Dalarna, Jämtland, Svartån i Östergötland, Emån i Småland och Lagan i Halland.

Från Lagans nedre lopp fiskades sommaren 1911, enligt vad som berättas, pärlor för närmare 30 000 kr.
Där fanns även en konsthantverkare, Paulus Cederholm, som tillverkade smycken och annat av pärlemor från de musslor som vittjats och kastats bort av pärlfiskarna.
I Älvsborgs län var pärlorna en binäring till laxfiske och jordbruk.

You might be interested: Tonfisk Till Katt Med Njurproblem?

Fisket var speciellt lämpligt som extrainkomst då det lätt kunde kombineras med småbrukets arbetscykel. När flottningen och slåttern krävde mycket arbete var vattenståndet för högt för att pärlor skulle kunna bärgas, men när det intensiva arbetet tog slut minskade också vattennivåerna till lämpliga djup.

Det kunde ibland ge ett viktigt ekonomiskt tillskott tillsammans med jordbruk, flottning, fiske och skogsbruk, speciellt som priserna var höga på sin tid.
På 1950-talet så kunde norrlänningarna få 100 kr/mm pärldiameter, vilket kunde betyda ett par tusen på en sommar, berättar en pärlfiskare, även om det kunde innebära veckor och månader av arbete att finna en prima pärla.

En rik bondsläkt ansågs 1815 fått sin rikedom genom pärlfiske från Emån. Den mest kände pärlfiskaren, Oskar Skoglund från Eksjö, fann under sina 44 år som letare cirka 150 pärlor, vilket gav en extrainkomst på 7-8 000 kr. Pärlfisket kom, i varierande skala, att vara långt in på andra halvan av seklet, trots att exempelvis Pärlälven fredades 1914.

Det var först när flodpärlmusslan frilystes i hela Norrbottens län som fisket i praktiken upphörde där.
I Lagan förekom yrkesmässigt pärlfiske på 1930-talet.
Sedan 1994 är musslan fridlyst i hela Sverige och pärlfisket är därmed olagligt.
Hur fisket gick till Hur många musslor en fiskare kunde plocka på en dag finns de varierande uppgifter på: allt från hundra stycken till 20 000.

Det kunde kräva ett par tusen öppnade musslor för att finna en som innehöll en pärla – och ännu mer sällsynta att finna stora exemplar. Det fanns knep för att känna igen musslor, som par på pärlor, s k pärltecken, vilket kunde vara skador eller deformationer på musslan, skrovlighet, rand längs skalen och liknande.

Det är dock tveksamt hur användbart det var.
För att fiska pärlor så vadade fiskaren antingen ut i vattnet – en vanlig metod, speciellt i mindre bäckar – eller så satt han i en båt.
Oavsett vilket behövde han två verktyg: pärltången och pärltuben.
Ibland användes även en påse att samla musslorna i.
Tuben var en sorts hemmagjord “undervattenskikare”, som även kunde fungera som uppsamlingskorg för musslorna.

Pärltången användes för att plocka upp pärlorna – du kan se ett autentiskt filmklipp på detta här – och smiddes antingen av pärlfiskaren själv eller så beställde han den från en smed. Järntången försågs sedan med långa träskaft, som kunde förlängas upp till sju meter beroende på vattendjupet.

Det fanns även tänger med ett skaft och en fjäder som styrdes med rep.
Ursprunget till pärltången var en klämma, som använts sedan medeltiden.
Lämman var en käpp av trä eller bambu med kluven ände, som trycktes fast över musslan.
Vid lågvatten kunde musslorna också insamlas med händerna eller en spetsad käpp, som stacks i musslans öppning, vilket fick den att stänga skalet och på så sätt klämmas fast om käppen, som då lyftes upp.

Bofasta vid älvarna hade den fördelen att de kunde fiska från båtar och på så sätt nå ut till större djup där andra inte redan letat musslor. Runt Pärlälven så byggdes speciella s k pärlekor, som var tvära både i aktern och fören. I aktern monterades sedan pärltuben fast med en bult, som gjorde den vridbar.

Ofta var det två man i båten: en som plockade musslorna med tången och en som stakade båten.
Det sägs även att pojkar kunde få hoppa från båten med en sten i famnen för att plocka musslor på bottnen, ungefär som asiatiska pärldykare.
I Jämtland användes även pärlhåvar, som påminde som stora bärplockare, vilka släpades efter en båt som en bottentrål och på så vis samlade ihop musslorna.

Den anordnades även expeditioner till Lappland och Norrbotten med dykare. Dessa kunde nå större djup, men var inte effektivare än de traditionella metoderna när det kom till kritan. Även vintertid förekom pärlfiske. Antingen höggs vakar upp i isen där man kunde sticka ned pärltång och -tub.

Alternativt vadade man ut med stövlar i de öppna brunnar, som bildades i forsarna – vattenståndet var så lågt att man på detta vis kunde fiska ur starka forsar, som var omöjliga att befinna sig i sommartid.
När musslorna samlats ihop på stranden så satte sig pärlfiskarna där och öppnade alla musslor med en trubbig kniv.

Trubbig för att den inte skulle skada en eventuell pärla. Även ett annat musselskal kunde användas. När musslan inspekterats så kastades den åter i vattnet. Att öppna en mussla på detta vis dödar den eftersom muskeln skärs av. Det var ovanligt att någon använde sig av skonsammare metoder med specialtänger, som inte dödade musslan utan gav fiskaren möjlighet att återbörda den levande till vattnet.

Detta rovfiske har varit ett effektivt sätt att snabbt utarma musselbestånden.
Fredning och miljö Redan Linné, på sin resa genom Dalarna, oroades för att flodpärlmusslan höll på att utrotas genom pärlfisket.
På 1900-talet dök också nya hot upp, vid sidan av det rena rovfisket.
Flodpärlmusslan kräver rena och oförorenade vattendrag och vid denna tid började en smutsig industri påverka naturen negativt, liksom jord- och skogsbruken.

Vattenföroreningar, flottning som innebar en rensning av flodbottnarna, vattenregleringar, försurning och övergödning har gjort det svårt för musslan att överleva i många vattendrag. Sedan fisket förbjöds 1994 räknas skogsbruket, försurningen och hotet mot öringen, som är en viktig pusselbit i musslans fortplantning, som de allra största hoten.

Skogsbruket bidrar till att öka mängden partiklar i vattnen – och därmed får bottnar att slamma igen och unga musslor att kvävas – genom dikning, markberedning och körning i eller nära vattnen.
Även öringen hotas av slammet och försurningen samt har missgynnats av flottningens rensningar, vilket indirekt hotar musslorna.

Idag är flodpärlmusslan fridlyst i hela EU och i Sverige klassas den som sårbar. Det finns här ett åtgärdsprogram för att förhindra att arten utrotas. Eftersom Sverige och Norge står för hälften av Europas flodpärlmusslebestånd är åtgärder här viktiga.

Pärlälven, den mest kända lokalen för svenska flodpärlmusslor, ligger idag åtminstone delvis inom Natura2000-området Pärlälvens fjällurskog. Syftet med denna reservatsbildning är att bevara landskapets karaktär och låta ekosystemen utvecklas på ett naturligt sätt och i sin egen takt. Älven är känd som en populär plats för sportfiskare.

~*~ Källor: Awebro, Kenneth & Thomas Öberg: Pärlproducent och miljöarkiv. I Pettersson et al (red.): Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Wahlström & Widstrand. Folklivsarkivet, Lunds universitet: Pärlfiske Kvalpskarmo Hansen, Frid: Perleforbannelsen,

NRK Landell, Nils-Erik (2001): Sveriges välstånd om det vill. I Pettersson et al (red.): Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Wahlström & Widstrand. Länsstyrelsen i Norrbottens län: Välkommen till Pärlälven! Svenska Akademiens Ordbok: Pärla Sveriges Radio: SR Minnen – Pärlfiske. Om pärlfiske i Jämtland.

Från 27 augusti 1940. Wikipedia: Flodpärlmussla Wikipedia: Pärla

Stina Söderholm