I Sveriges omgivande vatten finns nordhavsräka (Pandalus borealis) i Norska rännan, Skagerrak, Koster- och Gullmarsfjorden. Nordhavsräkan lever på mjukbottnar på 50 till 500 meters djup.
Contents
Var fiskas räkor i Sverige?
Fisket efter nordhavsräka bedrivs med bottentrål. Både enkel och dubbel trål används av de svenska fartygen. Allt räkfiske sker (sedan 2013) med artsorterande rist. Räkfiskare ska ha ett särskilt tillstånd. Utanför trålgränsen får de fartyg som också har fiskkvot montera en s.k. tunnel över risten så att även stor fisk kan fångas samtidigt som räkorna. Innanför trålgränsen får räktrålning inte ske vid djup grundare än 60 m, fisktunnel får inte användas och det finns begränsningar för trålens storlek.
Ungefär hälften av fiskeansträngningen 2015 var i fisket utan fisktunnel (småskaligt och kustnära). Fisket bedrivs framför allt centrala i Skagerrak utanför Bohusläns kust och längs norska rännan ut i Nordsjön. Vissa år finns ett begränsat räkfiske i norra delen av Kattegatt. Landningarna från räkfisket görs huvudsakligen till Göteborg, Kungshamn och Smögen, men i viss utsträckning kan räkan också landas i Danmark.
Räkfisket regleras genom årliga kvoter som fastställs i samråd mellan EU och Norge. Dessa fördelas sedan (från 1 jan 2017) som individuell tilldelning. Från hösten 2018 finns det en förvaltningsplan för nordhavsräka som EU och Norge kommit överens om. Inom EU är minimimåttet på maskor i räktrål 35 mm, men stora delar av den svenska räkflottan använder frivilligt betydligt större maskstorlek, ofta 45 mm eller mer. År 2015 hade 61 fartyg tillstånd att tråla räka. Fartygen är mellan 9 och 32 meter. Av dessa var 9 fartyg relativt inaktiva. Av de aktiva fartygen fiskar ungefär hälften också i andra typer av fisket, t.ex. trålfiske efter fisk och kräfta i Västerhavet. Cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Koster-Väderöfjorden.4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden.
- I räkfisket landades 2013-2015 i genomsnitt drygt 1700 ton per år till ett värde av knappt 123 miljoner kronor.
- Detta motsvarar ca 1 % av landningsvolymen och drygt 12 % av värdet av det svenska fisket i sin helhet.
- Räkan sorteras ombord i tre storlekar: kokräka, råräka och “lus”.
- Okräkan kokas ombord och säljs för direktkonsumtion medan råräkan och i viss mån lusen landas till processindustrin.
Prisskillnaden på dessa sorteringar är stor. Storlekssorterande rist gör att mer av småräkan (råräka och lus) blir kvar i havet och kan växa till sig och att större andel av fångsten utgörs av kokräka. Räkfisket bedrivs året runt, men är mest omfattande under våren då räkan kommer in på grundare vatten för att leka.
- Den blir under denna tid mer tillgänglig för de mindre fartygen.
- Fisket i Nordsjön är också störst under de tidiga vårmånaderna.
- Informationen i beskrivningarna är hämtad från SLU rapport 2018:3 – Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015.
- Författare Mikaela Bergenius, Andreas Sundelöf, Sofia Carlshamre, Håkan Wennhage & Daniel valentinsson.
Aqua Reports 2018:3.
Finns det räkor i Östersjön?
Långfingrad tångräka, eller vanlig tångräka som den även kallas, är den största räkan i Östersjön. Den är genomskinlig med gröna, grå eller rödbruna nyanser och är ofta väl kamouflerad. Den kan förväxlas med kortfingrad tångräka, man kan skilja arterna åt på hornet mellan ögonen (rostrum).
Finns det räkor i sjöar?
Ekologi – Äkta räkor är en spridd grupp och finns nära botten vid de flesta kuster, och även i floder och sjöar. De är i motsats till andra grupper med dekapoder väl företrädda i arktiska hav, och spelar även stor roll i djuphaven. Av de flera tusen arterna är många specialiserade till en smal ekologisk nisch,
- De flesta är marina, men cirka en fjärdedel är sötvattenslevande.
- Marina arter finns ner till 5 000 meters djup och från tropiska till arktiska hav.
- Nordhavsräkan lever på mjukbotten vid 0-8°C på 50-500 meters djup.
- Nattetid simmar den upp ovanför bottnen.
- Beroende på ekologisk nisch varierar de egentliga räkorna i storlek, från några millimeter till flera decimeter.
De flesta är dock ett par centimeter. De flesta arterna inom infraordningen är allätare, men några är specialiserade. Vissa är filtrerare och använder sina borstförsedda ben som en sil för att samla plankton. Andra skrapar av alger från stenar. Några plockar parasiter och död vävnad från fiskar.
Finns det räkor i Bottenhavet?
Pungräkor finns längs hela västkusten, i hela Östersjön och upp till Bottenviken, för Praunus del endast upp till Norra Kvarken.
Vart fiskas det mest i Sverige?
Foto: Bengt Olsson / Fler kvinnor fiskar enligt HaV:s undersökning. Fiske är ett av våra största fritidsintressen som omsätter miljardbelopp. Det visar officiell statistik som tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Cirka 1,6 miljoner svenskar i åldern 16 till 80 år säger att de fiskar varje år och andelen kvinnor ökar.
- Till det ska räknas cirka en halv miljon barn och ungdomar som fiskar på fritiden och cirka 800 000 turister varje år som fiskar när de besöker Sverige, säger Stig Thörnqvist, utredare, enheten för fiskereglering på HaV.
- I norra Sverige är sik, lax och öring populära arter för fritidsfiskare.
- I Östersjön är det främst gädda, abborre, sill och strömming medan fritidsfiskare på västkusten mest fiskar efter makrill, torsk och öring.
Statistiken bygger på en nationell enkätundersökning som genomförts av Statistiska centralbyrån, SCB, under åren 2013 – 2015 på uppdrag av HaV. Det är andra gången som HaV kan presentera officiell statistik om fritidsfisket, förra gången var hösten 2014 och siffrorna gällde då 2013.
Totalt betalade svenskarna mellan cirka 7,5 och 14,9 miljarder kronor per år för sitt fritidsfiske under perioden 2013 till 2015. Utgifter för förbrukningsmaterial i redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi stod för mellan cirka 2,6 och 3,6 miljarder kronor per år. Utgifter för mer långsiktiga investeringar i båtar och dyrare redskap varierade från 4,8 till 11,3 miljarder kr per år.
Det sammanlagda antalet fiskedagar ligger på mellan 11,2 och 15 miljoner dagar per år och ungefär hälften av dessa skedde från båt. Vanligast är att svenskar fiskar i sjöar och vattendrag, mellan 8 och 11 miljoner fiskedagar per år, medan fiske utmed kusterna och i havet ligger på mellan 3,2 och 4,7 miljoner fiskedagar per år.
- Det är mycket glädjande att andelen fiskande kvinnor ökar.
- Att främja fiske för kvinnor och få fler kvinnor att fiska är en prioriterad fråga för oss.
- Att statistiken visar att utgifterna i fritidsfisket ökar över tid och omsätter så stora belopp är även en tydlig signal på att fritidsfiske, och då framförallt sportfiske, är en samhällsekonomiskt viktig och växande bransch, säger Andreas Ollinen, Kommunikationschef på Sportfiskarna.
Undersökningar av fritidsfiskets omfattning i Sverige har gjorts av SCB sedan 1970-talet. Undersökningar av fritidsfritidsfiskets omfattning i Sverige har gjorts av SCB sedan 1970-talet och den första undersökningen var underlag i 1973 års fiskevattenutredning.
Varför ska man inte äta fisk från Östersjön?
Dioxin i fisk Dioxiner är ett samlingsnamn för en grupp ämnen som bildas oavsiktligt vid förbränningsprocesser där ämnen som innehåller klor förekommer, till exempel vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Tidigare var även bilavgaser och klorblekning av papper betydande källor.
- Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, egenskaper som gör dem skadliga om de sprids i miljön.
- Ett tiotal av dioxinerna är mycket giftiga, bland annat TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) som är ett av de starkaste gifterna man känner till.
- TCDD kan orsaka cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter.
Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD. Dioxinerna lagras i fettvävnad och särskilt höga halter återfinns i djur i toppen av den marina näringskedjan, som till exempel fisk och sillgrisslor som lever av fisk. Människan kan få i sig dioxiner via födan genom t ex fet fisk från Östersjön.
Vilka fiskar från Östersjön ska vi inte äta?
Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.
Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.
Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.
Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding. Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.
Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.
Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.
Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.
Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk. Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.
Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!
Finns det Skaldjur i Östersjön?
Fiskar och skaldjur i södra Östersjön och Öresund På den här sidan hittar du ett urval av de fiskar och skaldjur som lever längs den svenska sydkusten i Öresund och södra Östersjön. Här redovisar vi några av våra allra vanligaste vattenlevande arter, men också hotade och fredade arter.
Abborren ( Perca fluviatilis ) finns allmänt över hela Sverige med undantag för fjällregionen. Den förekommer i kustområdet i hela Östersjön och Bottniska viken. Benlöjan ( Alburnus alburnus ) är en liten, max 20 cm, karpfisk som uppträder i stora stim tätt under ytan i varma och näringsrika vatten. Det är den kanske vanligaste fisken man ser i lugnflytande, breda åar när den rör sig ytligt och letar föda. Bergtungan ( Microstomus kitt ) lever i Nordatlanten och i Sveriges omgivande vatten finns den i Skagerrak och Kattegatt. Den är mindre vanlig i Öresund och södra Östersjön. Björknan ( Abramis bjoerkna ) tillhör familjen karpfiskar och kan betraktas som en av våra svåraste sötvattensfiskar att artbestämma eftersom den är så lik sin nära släkting braxen. Blekan ( Pollachius pollachius ) förekommer längs hela Västkusten och i norra Öresund. Kan påträffas i södra Östersjön i samband med att salt vatten strömmar in i Östersjön. Den blåfenade tonfisken ( Thunnus thynnus ) är den största arten i släktet tonfiskar och förekommer sporadiskt i svenska vatten. Arten är fredad. Blåmusslan ( Mytilus edulis ) har en vidsträckt utbredning och förekommer i svenska kustvatten ända upp till Bottniska viken, där är den småväxt på grund av den låga salthalten. Braxen ( Abramis brama ) är allmänt förekommande i södra och mellersta Sverige, men saknas utmed Bohuskusten. Nordgränsen går genom Värmland, Dalarna och Hälsingland och den finns längs hela Norrlandkusten. Den förekommer även i Östersjöns skärgårdar. Brugden ( Cetorhinus maximus ) är världens näst största fisk. Den är sällsynt men regelbunden vid den svenska västkusten. Simmar långsamt och ofta nära vattenytan. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Fjärsingen ( Trachinus draco ) förekommer i svenska vatten i Skagerrak, Kattegatt och Öresund och sällsynt i södra Östersjön.
Publicerad: 2017-11-15 Sidansvarig: : Fiskar och skaldjur i södra Östersjön och Öresund
Finns det farliga djur i Östersjön?
Främmande arter som svartmunnad smörbult, rovvattenloppa, japanskt jätteostron och kammanet kan orsaka stora skador på svenskt fiske. I Fiskeriverkets nya rapport listas de farligaste vattendjuren.
Vilken är den farligaste fisken i världen?
Världens giftigaste fisk 
Stenfisken Synanceia horrida är världens giftigaste fisk och är en mästare på kamouflage. Photo credit: laszlo-photo / Foter S tenfisken är världens giftigaste fisk. Giftet angriper celler, hjärta och blod vilket leder till förlamning och i värsta fall död.
- I förhållande till hur vanliga stenfiskarna är, orsakar de dock inte många dödsfall.
- Denna rovfisk lever de tropiska delarna av Stilla havet och Indiska oceanen.
- Stenfisken är slående lik miljön den lever i – korall och stenbottnar.
- På ryggen har den tretton taggar som är sammanlänkade med två giftblåsor, fyllda av ett gift som består av olika proteiner.
Trampar du på fisken och blir stungen, måste du uppsöka professionell vård snarast. Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras för att stoppa giftspridningen. En vuxen och normalt frisk människa överlever, men har du andra åkommor som svagt hjärta eller allergi, kan det leda till döden.
- Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras Fruktansvärda smärtor Stenfiskens sting lär vara en av de mest smärtsamma saker man kan råka ut för.
- Det går historier om människor som bett på sina bara knän att få bli avlivade för att det gör så ont.
- Trots alla dessa skräckscenarios, verkar inte särskilt många människor drabbas.
Detta trots att fisken är vanlig på grunda vatten i tropikerna. Efter en snabb research på nätet, kan Fiskejournalen konstatera ett det konstant rapporteras om stungna människor, främst i Australien och Japan. Vi har dock inte funnit mer än ett par rapporterade dödsfall och då misstänks andra åkommor ha bidragit till utgången.
Det skadar dock inte att hålla koll på var man sätter fötterna när man plaskar omkring i tropiska vatten. David Dalqvist
Publicerad: 13 November 2016 Av: Mathias Arnham : Världens giftigaste fisk
Vilken är den största fisken i Sverige?
Max Larsson 18 år, är nu svensk rekordhållare i och med sin fångst av en 405 centimeter lång haj av arten håkäring. Fisken, som enligt en längd-vikt-tabell för håkäring uppskattas ha vägt drygt 670 kilo, är den största som någonsin fångats under sportfiske i Sverige. Foto: Joakim Larsson / Fajten varade i omkring en timme och fyrtio minuter. Max får då ett hugg han sent ska glömma. En gigantisk fisk nappade åt sig hans två strömmingsflundror som apterats på kroktacklet. Efter en tung fajt som varade en timme och fyrtio minuter kan fiskesällskapet sedan se en helt enorm håkäring bryta ytan. Foto: Joakim Larsson / Fisken är närmast ofattbart stor. – Svenska sportfiskerekord utses i regel genom vägning. Men för att skydda de storvuxna arterna hälleflundra och håkäring har Sportfiskarna infört längdmätning i stället för vägning. På det sättet kan fisken mätas fisken vid sidan av båten, krokas loss och relativt opåverkad simma tillbaka till djupet, berättar Sportfiskarnas storfiskregistrerare Nicka Hellenberg. Foto: Joakim Larsson / Håkäringen släpptes varsamt tillbaka och kan fortsätta sitt liv i de stora djupen. Hajar som håkäring har en fysiologi som gör att de klarar att dras upp från stora djup utan att ta skada. De saknar nämligen simblåsa vilket gör att de inte påverkas av tryckförändringen på samma sätt som andra fiskar.
Sportfiskarna är mycket måna om att alla sportfiskefångade håkäringar ska hanteras varsamt och återutsättas så skonsamt som det är möjligt. Se en film på fångsten och återutsättningen här. Bevis på god överlevnad efter spöfångst I ett märkningsprojekt i Trondheimsfjorden har spöfångade håkäringar och plogjärnsrockor märkts, återutsatts och sedan blivit återfångade under yrkesfiske.
Fiskedjupet har varit 500–600 meter och projektet visar på att överlevnaden sannolikt är mycket god vid fångst av stora broskfiskar (hajar och rockor saknar ben och kallas därför för broskfiskar) även på riktigt djupt vatten. Tack vare att broskfiskar saknar simblåsa kan de klara de stora tryckförändringar som de utsätts för vid stora fångstdjup.
- Fiske med spö och krok är ofta ansedd som den mest skonsamma vid märkningsförsök av stora fiskindivider, som exempelvis tonfisk.
- Fantastiska fakta: Håkäringen, som heter Somniosus microcephalus på latin, lever mestadels ett slags slowmotion-liv på djupet i nordliga havsområden och tillväxer extremt långsamt med cirka en centimeter om året.
De beräknas bli könsmogna först vid 150 års ålder. Forskningsstudier av hajarna har visat att de sannolikt kan leva i uppemot 500 år, vilket skulle göra dem till världens äldsta ryggradsdjur. Trots det långsamma livet på djupet är det väl dokumenterat att de kan fånga små valar och sälar i havet.
Öttet är giftigt i färskt tillstånd. Sportfiskarna gratulerar Max Larsson både till hans historiska sportfiskerekord och till en lyckad återutsättning av den fantastiska och mycket respektingivande hajen. Sportfiskarnas Storfiskregister har samlat data om Sveriges alla storfiskar sedan 1971. I dagsläget innehåller detta register över 38 000 storfiskar av alla de slag finns i Sportfiskarnas Storfiskregister på: www.sportfiskarna.se,
Kontakta storfiskregistreraren Nicka Hellenberg på: 070-990 38 60 [email protected] Pressbild på rekordfisken hittar ni här: Pressbilder.
Vilken fisk äts mest i Sverige?
Många äter ingen fisk alls – I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka. De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer.
Konsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning. – En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.
Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida. – Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas.
Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler. Rapporterna “Svensk konsumtion av sjömat” och “Frisk med fisk utan risk? Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö” visar att det finns en utmaning i kommunikationen kring fisk och skaldjur.
Konsumenterna har för lite information om både hälsofördelar, hälsorisker och klimatpåverkan gällande olika arter och olika fångstmetoder för att aktivt kunna planera sin konsumtion. Forskningen visar att det är möjligt att ta fram tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av nästan alla arter men att det inte finns någon samlad information som skulle underlätta för konsumenterna vid fiskdisken.
Var finns det räkor?
I Sveriges omgivande vatten finns nordhavsräka (Pandalus borealis) i Norska rännan, Skagerrak, Koster- och Gullmarsfjorden. Nordhavsräkan lever på mjukbottnar på 50 till 500 meters djup.
I vilket land fiskas det mest?
Anchoveta Det finns elva fiskarter av vilka det fiskas mer än 1 miljon ton varje år. Tre av dessa fiskarter fiskas bland annat i Nordostatlanten och Nordsjön och två fiskas delvis i nordiska vatten. De arter det handlar om i vår del av världen är sill, torsk och sardin.
- De flesta av de övriga på topplistan fiskas i eller huvudsakligen i Stilla Havet.
- Anchoveta används främst till fiskmjöl och fiskolja, de övriga fiskarterna på listan till konsumtion.
- De allra flest arterna på listan är pelagiska arter.
- Världens mest fiskade fiskarter i 1000-tals ton, namn, 2012, 2013, förändring 1.
Anchoveta (Peruvian anchovy) 4 693 5 674 21% 2. Alaska pollock (Walleye pollock) 3 271 3 240 -1% 3. Skipjack tuna 2 812 2 995 7% 4. Atlantic herring 1 773 1 817 2% 5. Chub mackerel 1 581 1 654 5% (två olika arter, spansk makrill och stillahavsmakrill) 6. Alaska pollock Fisket står för total 57% av världens produktion av sjömat med 50% från världshaven. Fiskodling står för 43% av världens sjömat och av det kommer 16% från odlingar i havet och 27% från inlandsodlingar. De vanligaste fiskarterna som odlas är lax när det gäller havsodlingar och karp när det gäller inlandsodlingar.
