Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.
Fler borde alltså äta fisk. Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar. De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion. Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.
Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.
- Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk.
- Torsk och plattfisk från Östersjön.
- Odlad fisk.
- Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk.
- Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).
Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk
Contents
Varför ska män äta fisk?
Livsmedel och försörjning – Fisk och skaldjur innehåller många nyttigheter, som omega-3-fettsyror, protein, D-vitamin och flera andra vitaminer och mineraler. De är därför en viktig del av dieten hos miljarder människor världen över, och fisken är en av anledningarna till att en stor del av befolkningen bor längs kusterna. Siffror från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO):
Fisk och skaldjur står för 17 procent av det animaliska protein som konsumeras i världen, och konsumtionen ökar för varje år. År 2018 åt vi sammanlagt ungefär 156 miljoner ton fisk och skaldjur. Ungefär 60 miljoner människor får sin inkomst direkt från fiske eller vattenbruk. Det är framför allt en viktig försörjningskälla för många människor i låginkomstländer.
Vad är det för vitamin i fisk?
Andra Vitaminer – Fisk innehåller flera olika vitaminer. De fettlösliga vitaminerna A, D och E finns i fisk. E-vitaminet är en viktig antioxidant och D-vitamin är nödvändigt för att kroppen ska ta upp kalcium från maten. För vissa personer är det svårt att få tillräckligt med D-vitamin.
- Det gäller framförallt äldre människor och andra som sällan vistas utomhus.
- Av solljus kan huden själv bilda D-vitamin.
- Feta fiskar som lax och sill är extra rika på de fettlösliga vitaminerna.
- Fisk innehåller också de olika vitaminerna i B-gruppen: Tiamin, Riboflavin, Niacin, Vitamin B6, Folat och Vitamin B12.
Vitaminer Feta fiskar har en hög halt av fettlösliga vitaminer som A, D och E. Feta fiskar som lax, sill, makrill och ål är den viktigaste naturliga källan av vitamin D. De magra fiskarna innehåller hög halt av vattenlösliga vitaminer (dock ej folsyra och C-vitamin).
Är fisk onyttigt?
Vilka är fördelarna med att äta fisk? – Fisk är riktig hälsomat som är rik på protein och gör dig ordentligt mätt tack vare den höga proteinhalten. I fisk finns det också mycket mineraler som kroppen behöver för att fungera som den ska. Fisk innehåller till exempel jod som behövs för sköldkörteln och selen som är en antioxidant.
A-vitamin, som är nödvändigt för syn, tillväxt, hud och slemhinnor. D-vitamin som är viktigt för skelett, tänder och immunförsvar. D-vitamin är dessutom extra viktigt för oss nordbor som får väldigt lite sol under året. E-vitamin som förbättrar cirkulationen och kan bidra till att sänka blodtrycket.
Hur många gånger i veckan ska män äta fisk?
Hur mycket fisk ska vi äta? Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vi regelbundet äter fisk (1–2 gånger per vecka) och att måltiderna innehåller omega-3-fettsyror. Det behövs för att omega-3-fettsyror är essentiella – eftersom de inte produceras i kroppen måste vi få i oss dem via kosten.
Är fisk bra för viktnedgång?
Lättare med fisk & skaldjur Vi har länge vetat att fisk anses nyttigt. Att fisk också kan vara viktminskande är kanske nytt för en del. Fisk är bra mat för viktminskning, för det innehåller många proteiner och visst är proteiner bra mat, om du är motiverad att gå ned i vikt.
- I försök som gjorts har det visat sig att det blir en större viktminskning om fettet i kosten ersätts med protein istället för att byta ut det mot kolhydrater.
- Viktminskningen beror förmodligen på att protein är det näringsämne, som mättar mest.
- Du blir alltså snabbare mätt och äter därför mindre, om du ersätter några av kolhydraterna i kosten med protein.
Därmed äter du inte fler kalorier. Kolhydrat och protein ger nämligen samma mängd energi per gram (17 kJ/g).
Vilken fisk är bäst att köpa?
Bästa fisken för kropp och klimat | Tidningen Extrakt Ur klimatperspektiv är fisk oftast ett mer hållbart alternativ än kött, men alla fiskar är inte lika bra. Forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, har tagit fram en lista som visar vilka arter som är bäst när klimatperspektiv och näringsperspektiv vägs samman.
− Fisk jämförs ofta rakt av med annat kött som kyckling, nöt och gris, men det finns stora skillnader mellan olika arter, både sett till klimatpåverkan och till näringsinnehåll, säger forskaren Friederike Ziegler, som har varit med och tagit fram listan. I listan ingår inte bara fisk utan all typ av sjömat, ett begrepp som även inkluderar till exempel skaldjur.
De arter som fick allra högst poäng när näringsinnehåll och klimatpåverkan vägdes samman var ostron, sill, makrill och skarpsill.
Vad får man brist på om man inte äter fisk?
Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen.
En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer.2 – Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer.
Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife.
I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker.
När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag.1 Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter.
- Vitamin A, C, D, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver.
- Många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet.
- Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar.
Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde.
Unga kvinnor åt minst fisk av alla.3 – Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife.
Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. – I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk.
Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife. För mer information kontakta gärna: Jonna Bendtsen, nutritionist, ACO Hud Nordic AB, om undersökningen, tel.076-307 26 08, e-post [email protected] Marianne Wrife, nutritionist/ kost- och friskvårdskonsult, Kropp i Harmoni, tel.076-84 99 301, e-post m[email protected] Undersökningar om ungas matvanor: Not 1.
Matvanor hos svenska ungdomar 15-18 år En undersökning om svenska ungdomars matvanor genomfördes av undersökningsföretaget Netigate på uppdrag av ACO i december 2012. Undersökningen bestod av en webbaserad enkät och totalt svarade 536 ungdomar i åldern 15-18 år på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel.
Ontakta gärna Jonna Bendtsen på ACO om ni vill ta del av hela undersökningen. Not 2. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight 2011 I en kostvaneundersökning av Nordiska Ministerrådet framkom att få nordbor når upp till målen om bra matvanor och endast 2 procent av barnen i Sverige (ålder 7-12 år) hade enligt undersökningen en kost som bedömdes vara tillfredställande i förhållande till de mål som Nordiska ministerrådet har fastslagit i “The Nordic Plan of Action for Better Health”.
Undersökningen baserades på telefonintervjuer med över 9 000 vuxna i åldern 18-65 år och (föräldrar till) 2 500 barn i åldern 7-12 år. Undersökningen kan laddas ner här. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-552 Not 3. Riksmaten Vuxna 2010-11 I Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning, som publicerades hösten 2012, konstaterades att unga vuxna, d v s kvinnor och män i åldern 18-30 år, hade sämst matvanor av alla åldergrupper.
- Vinnor hade generellt sett något bättre matvanor än män.
- Enligt undersökningen fick många unga vuxna för lite D-vitamin, järn och folat via kosten.
- I undersökningen deltog 1,800 personer.
- Länk till undersökningen.
- Http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor-undersokningar/Riksmaten-2010-Fragor-och-svar/ ACO HUD NORDIC AB är ledande inom hud och hälsa i Norden.
Med ett sortiment som sträcker sig från topikala läkemedel till kosttillskott och exklusiv hudvård, erbjuder vår produktportfölj både bredd och djup. På det egna forsknings- och utvecklingslaboratoriet utvecklar vi säkra produkter med moderna formuleringar för den nordiska konsumenten.
Är det nyttigt med makrill i tomatsås?
3. Makrillfilé i tomatsås – Ett snabbt och nyttigt mellanmål – makrill i tomatsås! Foto: Shutterstock/TT Makrill är ett mycket nyttigt livsmedel som innehåller omega 3 -fettsyror, vitamin D (bra för hud, hår och skelett), B12 och selen som stärker immunförsvaret. En konservburk ger faktiskt ett helt dagsbehov av hälsofrämjande fettsyror.