Kan Man Äta Japanska Ostron?

Ekonomi Japanska ostron är bland det mest klimatvänliga man kan äta. De är också extremt näringsrika – och de finns i överflöd längs västkusten. Men en gammal fiskelag stoppar allmänheten från att plocka dem.

Kan man äta ostron från västkusten?

Ostron i världsklass De svenska ostronen är bland de bästa i världen och i Bohuslän kan du få vara med om att både fiska och äta dessa delikatesser – i sin rätta miljö dessutom. Besök Bohuslän bortanför sol och bad; höst, vinter och vår när skaldjuren är som allra godast och då livet här i Bohuslän egentligen är som bäst.

1. Det finns många härliga paketresor att salta livet lite extra med! I Kosterhavets nationalpark pumpas friskt, syrerikt Atlantvatten in, bra underlag för skaldjur överlag men alldeles speciellt idealiskt för ostron.
2. Vårt eget ostron, det europeiska ostronet, Ostrea Edulis, även kallat Belon, förekommer från Medelhavet i söder till Norge i norr.

Det anses av kännare vara av yppersta världsklass, om inte tom det bästa med ett härligt tuggmotstånd. Utmed den svenska västkuaten finns ostron ner till Varberg där den låga salthalten i vattnet begränsar utbredningen. De tätaste ostronbankarna finns vid 3-8 meters djup på sydvästsidan av öar med relativt sandiga, lätt sluttande bottnar.

Ostronen är tvåkönade vilket innebär att samma individ kan fortplanta sig både som hona och som hane. När ett ostron blir könsmoget, vid ungefär ett års ålder, fortplantar det sig som hane. Vid tre års ålder kan de, om vattentemperaturen tillåter, fortplanta sig som hona och därefter som hane igen. Sedan skiftar de mellan hane och hona resten av sitt liv.

Det livnär sig på växtplankton och kommer således som andra steg i näringskedjan. Därav blir de mycket nyttiga, rika på spårämnen, mineraler, vitaminer och är det mest B12-vitaminrikaste livsmedel man känner till vilket är bra för bla blodbildningen. Ostronet innehåller även den viktiga antioxidanten selen, så denna delikatess från havet är verkligen en sund och näringsriktig föda.

På vintern bildas glykogen i ostronet vilket ger en viss sötma. Förr fiskades ostronen med skavor, krattor och speciella tänger, numer endast av dykare. I så kallade Kökkenmöddingar, avfallshögar från sten och bronsåldern (5 – 8 000 år sedan) finns mängder av ostronskal som tyder på att seden att äta sotron är mycket gammal.

Havet här var då ungefär lika varmt som det är på Rivieran nu. “Det är som att sköta en trädgård” säger ostrondykarna som ser stor skillnad på ett välskött och ett outnyttjat ostronvatten. Ostronvattnen ägs av vattenägaren till 200 meter ut i havet och man måste således ha tillstånd av dessa för att få plocka ostron.

Våra ostron fiskas alltid på vilda bankar men odlingsförsök göres för närvarande. Man har två storlekar på ostronen: 1:or och 2:or.2:orna är minst och måste ha en storlek på minimum 6 cm. Vårt ostron är runt och platt till skillnad från de importerade, oftast franska, vilka ursprungligen kommer från Japan och är avlånga och kupiga.

Ostronen kan givetvis redas på en mängd olika sätt, gratineringar, soppor etc. men många föredrar att äta vårt eget, Bohuslänska ostron naturellt p.g.a den förnämliga kvaliteten och smaken. Om man vill dricka något gott till passar t.ex. ett torrt vitt vin, typ Chabli/Muscat bra.

Ett annat alternativ är vår svenska Carnegie Porter som sitter fint men, Ostronakademiens egen Champagne är det ulitimata valet. I samarbete med ChampagneHuset har Ostronakademien valt ut en Gran Cru – Champagne från Le Mesnil s/Oger i hjärtat av Cote de Blancs i Champagne. Det finna bara ett sätt att förvara vårt svenska ostron – Med den kupiga sidan nedåt! Då stannar ostronvattnet kvar i den djupa skalhalvan.

Annars rinner vattnet ut, den blir torr och dör fortare. Givetvis i obruten kylkedja! Skalen skall stänga sig när man knackar på det och ta alltid för vana att lukta på det – det skall lukta friskt hav. Från trakterna runt Grebbestad kommer numer de flesta ostronen från Bohuslän.

Vilka ostron kan man äta?

Ostronets ursprungliga utbredning är havsområden i västra Stilla Havet, utanför Kina, Korea och Rysslands östra kust samt omkring Japan. Det finns sammanlagt 50-100 arter av ostron, men endast 10-20 fiskas eller odlas. När vi pratar om ostron som delikatess på våra tallrikar handlar det om två arter, det europeiska ostronet (Ostrea edulis) och det japanska jätteostronet (Crassostrea gigas), även kallat Stillahavsostron.

Det europeiska ostronet förekommer längs den europeiska västkusten, omkring de brittiska öarna och i Medelhavet. Ostronet odlas eller förekommer naturligt så långt norrut som vid Norges och Sveriges västkust. Ostronet kan som fullvuxet bli upp till 20 centimeter stort, men de flesta ostron blir omkring 10 centimeter i diameter.

Unga ostron har en nästan cirkelrund form, äldre ostron får en mer oval och ojämn form. Det japanska jätteostronet började odlas vid Europas kuster på 1960-talet efter att det europeiska ostronet blivit utrotningshotat. Det är mer långsträckt i formen och blir upp till 30 cm.

• Det är det mest odlade och ekonomiskt viktiga ostronet i världen.
• Ostronet odlas för att det är både snabbvuxet och tåligt mot sjukdomar.
• På restauranger serveras de ofta som “fine de claire”.
• Jätteostronet lever som fullvuxen fastsittande på klippor eller stenar och andra fasta underlag, däribland även andra ostron och blåmusslor, vilket bl a lett till att den mer eller mindre har slagit ut blåmusslan och hotar även andra arter.

I Vadehavet utanför Danmark uppskattades mängden jätteostron 2008 till 12 000 ton och i år 2012 har man sannolikt passerat 20 000 ton. Den vanliga ostronarten på USA:s atlantkust kallas atlantostron, (Crassostrea virginica). Det är avlångt och kan bli 25 cm långt.

I Europa finns dessutom portugisiskt ostron, Crassostrea angulata, som lever i södra Europa och har ungefär samma form som japanskt jätteostron. Det kan bli 15 cm långt. Idag är bestånden mycket små, eftersom man där mest odlar europeiskt ostron och japanskt jätteostron. Ostron kan förvaras en vecka i kylen.

De ska ligga på en bricka och inte i vatten. Små ostron kan man äta råa. De öppnas med en ostronkniv. De kan ätas au naturel eller t ex med några droppar citron. Lite större ostron kan gratineras i ugnen. Tänk på att kontrollera ostronen innan ni äter dem.

De ska lukta friskt av hav. Seden att äta ostron är mycket gammal. Nordens sten- och bronsåldersmänniskor lämnade massor av ostronskal efter sig i kökkenmöddingarna. Ostron var vanligare då, eftersom havet var ungefär lika varmt som det är vid Rivieran nu. Vid järnålderns början blev klimatet kallare med sämre ostronfiske som följd.

Under antiken åts ostron både i Grekland och i Romarriket. Att äta mycket var ett tecken på förfining. Den romerske kejsaren Aulus Vittellius sägs ha ätit 1200 ostron vid ett tillfälle utan att stiga upp från sin plats. Vikingarna åt också ostron, men det ansågs mesigt för de verkliga bärsärkarna.

• Ämpen Starkad klandrade vid ett tillfälle kung Ingjald i Danmark för att han “stekte och kokte sin mat samt åt ostron och andra för en viking ovärdiga rätter”.
• Ostrons odlas antingen extensivt eller intesivt.
• Extensiv odling innebär att man fångar in larver från vilda ostron och placerar dessa i saltvattensdammar med god tillgång på friskt vatten, kalk och mat.

I Norge utnyttjas pollar, små, grunda och nästan helt avstängda havsvikar. Sommartid blir pollarna väldigt varma. I början på april hänger man ut avelsostron i burar på 2-3 m djup och i juni-juli samlar man in larver på risknippen på samma djup. Så har man odlat ostron i Norge sedan 1880.

Vid intensiv odling får vilda ostron föröka sig i landbaserade anläggningar och placeras ut i havet när det frisimmande stadiet upphör. På 3 år kan de uppnå kommersiell storlek, 7 cm. Ostron uppskattas världen över och inmundigas ofta tillsammans med ett glas champagne. Det finns också de som ser ostron som en livsstil, t ex den svenska Ostronakademien.

I några år har också Göteborgs universitet i samarbete med ett antal kommuner drivit organisationen Mare Novum med bl a projektet Nord-Ostron. Nord-Ostron är ett projekt där Sverige, Norge och Danmark tillsammans försöker utveckla odlingen av det europeiska ostronet, Ostrea edulis.

Hur vet man om ostron är bra?

När du köper hem ostron, kolla först att de lever. De skall vara stängda. Du kan själv testa om de lever genom att knacka dem mot ett hårt underlag. Om de låter ihåliga är de troligtvis döda och vätskan har försvunnit, dessa ska kastas!

Hur gamla är ostron när man äter dem?

Ostron – Wikipedia Ostron Crassostrea gigas EukaryotaAnimaliaMolluscaBivalvia Ostron Ostreidae, 1815 ‘Ostreidae’ Ett öppnat ostron Hitta fler artiklar om djur med Målning med ostron av Martinus Nellius, 1693. Ostron (Ostreidae) är namnet på olika typer av (blötdjur) som lever på hårt underlag i grunt, ganska varmt, salt och rent vatten.

I familjen ingår släktena,, och, Skalet består mest av, och innanför detta finns en mjuk kropp. Dessa djur livnär sig av plankton som de filtrerar från vatten genom och har en stark, som används för att hålla skalet stängt. Ostronet är tvåkönat, det börjar sitt liv som men genomgår en flerårig process där könet byts.

Ett ostron kan bli över 30 år gammalt, dess skaldiameter kan då överstiga 30 centimeter. Några arter i denna grupp är högt prissatta som, både råa och tillagade. Om ostronet äts färskt är det i regel levande när man öppnar skalet,

Får man plocka Stillahavsostron?

I Norra Bohuslän har vi många fina områden med det friväxande platta ostronet Ostrea Edulis och vi har även flera odlingar med detta ostron. I Sverige tillhör ostronen markägaren och ingår inte i allemansrätten att plocka. För ett antal år sedan etablerade sig en ny art i våra vatten som allmänt kallas Japanska jätteostron eller Stillahavsostron (Magallana/Crassostrea gigas).

• Dessa ostron är klassade som en invasiv art och får inte odlas utom i försöksverksamhet inom forskning.
• Den växer på många olika ställen och ofta grundare än det platta ostronet.
• Även detta ostron tillhör markägaren och får alltså inte plockas utan tillstånd i Sverige.
• Då de växer i grunda områden och är lättplockade finns det de som ändå plockar för att äta själva.

Det finns även de som plockar och säljer och här har vi en fara för spridning av sjukdomar och främmande arter mellan områden. För att plocka och sälja blötdjur som ostron och musslor måste dessa komma från ett av Livsmedelsverket godkänt område, där det varje vecka tas prover för att säkerställa att djuren är friska och går att äta.

Nu har ostronföretagare tillsammans med forskningsaktörer uppmärksammat en liten mask, Polydora websteri som ger så kallade Mud blisters. Mud blisters är bland annat avföring och annat skräp som masken drar in i ostronet, och som samlas innanför skalet på ostronet. Detta gör ostronet oätligt eller i alla fall oaptitligt.

Eftersom denna mask nu har uppmärksammats på Stillahavsostron på västkusten pågår ett arbete med att kartlägga var den finns och hur stor spridning den har. Viktigt! Har du plockat ostron eller köpt så får du absolut inte slänga tillbaka dem eller dess skal i havet då de kan sprida smittan vidare.

När skördar man ostron?

Br Klemmings Dykhjälp har specialiserat sig på ostronplockning och skötsel av ostronvatten. Med hjälp av bl.a. marinbiologer och har de under 20 år utvecklat ostronhanteringen och plockar idag ca 80 % av de svenska ostron som säljs på marknaden. Ostronfisket är till skillnad från övrigt fiske inte fritt.

I stort sett alla vatten ägs av stat, kommun, olika organisationer eller privata markägare. Detta innebär att det alltid krävs markägarnas tillstånd till att plocka ostron. Br Klemmings Dykhjälp har löst detta genom arrendeavtal eller andra typer av uppgörelser. Idag finns avtal, från Hamburgsund i söder till Strömstad i norr.

med ett femtontal nöjda markägare. I avtalet ingår,förutom plockning, även skötsel och underhåll av ostronvattnen. Ostronvatten som inte vårdas och underhålls, dör sakta ut. Detta är ett stort resursslöseri. Om man däremot gallrar bort de stora ostronen och håller borta skadedjur/växter, får man en levande ostronbank som hela tiden ger nya skördar! Förr skavde man upp ostronen med stora krattor som drogs efter båtar.

1. Idag är detta förbjudet pga de skador som redskapen gör på bottnarna.
2. Nu får bara fiske ske med håv eller av dykare.
3. Fördelen med att använda dykare är att han kommer åt ostronet på alla djup vilket ju inte håven gör.
4. I stort sett alla ostron finns på djup mellan 1-10 m.
5. Br Klemming plockar ostronen i specialgjorda lövkorgar som har visat sig fungera bra.

Korgarna lastas sedan i ostronbåten och transporteras till Brygguddens Musslor och Ostron, i Sannäskilen, ett företag som i generationer ägnat sig åt ostronförsäljning. Där sumpas ostronen i stora bassänger innan de rengörs, paketeras och transporteras till olika grossister runt om i Sverige.

Havstenssunds Ostron har odlingar är belägna i närheten av Havstenssund i Norra Bohuslän som är ett gammalt centrum för ostronhandel. Härifrån skeppades det ut stora mängder ostron redan på 1800-talet och detta fortsatte fram till början på 80-talet, då den naturliga förekomsten av ostron reducerades kraftigt.

Den större delen skickades till Stockholm och ostron från Havstenssund var ett begrepp inom restaurangvärlden. Deras ambition är att åter sätta Havstenssund på kartan som ett centrum för ostronleverans ut i Sverige. För drygt 20 år sedan påbörjades försök med att odla vår inhemska art Ostrea edulis, det så kallade platta ostronen.

Under årens gång har en teknik utvecklats, där hela odlingsprocessen sker naturligt i havet. Havstenssunds Ostron är för närvarande den enda kommersiella odlingen i Skandinavien. Varje vecka under hela säsongen, som sträcker sig från september till och med maj månad, sorterar de ut och skördar konsumtionsstora ostron som vi levererar till grossister, fiskhandlare, och direkt till restauranger.

Sedan några år tillbaka skördar vi också ostron från det vilda beståndet, både de inhemska platta ostronen (Ostrea edulis) och de invasiva Stillahavsostronen (Crassostrea gigas). De arrangerar även event i sin lokal Södra Magasinet i Havstenssunds hamn och turer till vår odling.

Stina Söderholm