3 000 ton sill – 3 000 ton sill kommer vi svenskar att sätta i oss under midsommarhelgen Förr var sill vardagsmat och hade inte det minsta med fest att göra. I dag är det en riktig storsäljare till midsommar.3 000 ton sill kommer vi svenskar att sätta i oss under midsommarhelgen. Försäljningen går upp med hela 1 200 procent dagen innan midsommar jämfört med en vanlig sommardag.
Contents
Hur mycket sill på midsommar?
Hur mycket sill per person? – Cirka 100 gram sill och annan fisk per person.
Vilken sill äter man på midsommar?
Tips på en klassisk midsommarmeny: –
Senapssill, glasmästarsill eller annan inlagd sill Matjessill (som den är) eller matjessillstårta Gubbröra Gräddfil Hackad gräslök Hackad rödlök Gravad eller rökt lax Kokt färskpotatis, naturell eller i en potatissallad Västerbottensostpaj Knäckebröd Mjukt bröd Smör Lagrad ost Grönsallad Grillat Gräddtårta med jordgubbar eller annan midsommardessert
Tips! Glöm inte vegoalternativen. Inlagd aubergine eller zucchini är ett utmärkt alternativ till inlagd sill.
Varför äter man sill på midsommarafton?
Sill till midsommar – Sillen är nog den maträtt som är äldst. Den betraktades länge som fattigmanskost, det var inte förrän i slutet av 1800-talet som man började lägga in den med socker och ättika och äta den under festmåltider. Innan dess var det nämligen bara överklassen som hade tillgång till socker. Foto: Getty images Foto: knape Recept:
När började vi äta sill på midsommar?
Kort svar: Matjessill är i Sverige en sill som läggs direkt i en kryddad lag med t.ex. dill, kanel, kryddpeppar, kryddnejlika och sandelträ, Sill äter vi i Sverige till alla de stora högtiderna ( jul, påsk och midsommar ). Det är klara sillinläggningar, men också ex. senapssill och ibland även currysill, En populär variant av sill (särskilt till midsommar) är matjessill som har fått sitt namn från holländskans “maatjesharing” som betyder jungfrusill. Så här förklaras det av Swahn (s.206): I nordvästra Europa betyder matjessill en lättsaltad och ännu icke könsmogen sill, men hos oss en mycket och på olika sätt kryddad sill av hög kvalitet, dock utan krav på oskuld.
- Skillnaden mellan vanligt inlagd sill och matjessill är saltningen: Inlagd sill, som löksill och senapssill, är saltsill som först vattnas ur och läggs i en ättikslag eller kall sås, men matjessill läggs direkt i sin kryddiga lag, utan att saltas först.
- Enligt vissa undersökningar är det främst äldre som föredrar matjessill.
Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18 Källor: ” Matjes – holländaren som blev svensk ” ica.se Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma Kort svar: Gräddfilen lanserades i Sverige av Mjölkcentralen 1952.
Äldre tiders midsommarmat innehöll en rad olika mjölkrätter – t.ex. Johannesfil, filbunke nyystad ost och mjölkvälling. Anledningen var att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.
Under mitten av 1900-talet var det istället ” sill och potatis ” som blev typisk midsommarmat. Mjölkcentralen (det som senare blev Arla) lanserade 1952 gräddfilen som den första förädlade mjölkprodukten: Produkten var bolagets sommarnyhet för året och den gjorde succé. 
Annons i SvD 1952-07-26 Gräddfilen är alltså ett relativt sent inslag på det svenska midsommarbordet, men är samtidigt arvtagare till äldre tiders mjölkbaserade midsommarmat. Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-16 Källor: ” Gräddfil ” arla.se Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Kort svar: Att vi äter gräddfil till midsommar beror på att det förr var vid den tiden som korna började mjölka igen. 
Just gräddfilen är äldre som midsommarmat än både den inlagda sillen och färskpotatisen – eller egentligen olika typer av mjölkmat ( gräddfil som sådan kom inte förrän på 1950-talet ). Så här beskrivs “Johannesfil” i kokboken Iniököket : På Johanne måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man.
Värdinnorna i byn förde därför “johannefil” dvs. mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko. Att man ville äta olika typer av mjölkmat till midsommar beror på att, precis som med färskpotatisen idag, var att det under vinter och vår hade saknats färsk mjölk eftersom korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.
Mjölkmaten har sedan levt kvar på de moderna midsommarborden i form av gräddfil. Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11 Källor: ” Potatisen viktigast på midsommarbordet ” svt.se 2010-06-21 ” Inte mycket nytt under midsommarsolen ” Ica 2016-06-21 Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Kort svar: Sill och potatis som midsommarmat växte fram under andra halvan av 1900-talet.
- Till skillnad från påskens och julens överdåd av maträtter är midsommaraftonens bord enkelt dukat – sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök.
- Och till efterrätt jordgubbar som kan inmundigas på olika sätt.
- Tidningen Populär Historia beskriver det så här: Idag äter vi sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde samt dricker öl och brännvin, en standardmeny som har vuxit fram under 1900-talet.
Midsommarens mat såsom vi känner den idag är alltså i huvudsak en produkt av förra seklet. Men om man studerar arkiven så är det framförallt under andra halvan av 1900-talet som sill och färskpotatis blir given mat på midsommar. 
Att äta färskpotatis betraktades förr som ett stort slöseri. Jan-Öjvind Swahn skriver: Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet. Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. 
Sill var förr att betrakta som vardagsmat och fanns i de flesta hem. Just därför fanns det ingen anledning att äta den särskilt vid festliga tillfälle. Just kombinationen sill och potatis beskrivs så här av Fiskeriverket : Intill sen tid var sill och potatis det som höll svälten borta för stora delar av ett fattigt land.
Så här beskrivs saken i boken Natur och arbetsliv i svenska bygder från 1910 : Ty salt sill utgör, som vi veta, en mycket viktig del av det svenska folkets föda, och många fattiga leva nästan endast av salt sill och potatis. Sill och potatis var alltså fortfarande i början av 1900-talet vardagsmat som inte alls förknippades med fest och det är egentligen först under andra halvan av seklet som sillen blir given midsommarmat.
Tidigare ser man det mer som “sommarmat”. Istället är det faktiskt gräddfilen (eller egentligen varianter av mjölkmat) som är det äldsta festliga inslaget på midsommarbordet. Så här beskrivs “Johannesfil” i kokboken Iniököket : På Johanne måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man.
Värdinnorna i byn förde därför “johannefil” dvs. mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko. Andra typer av mjölkmat (ex. nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord. Anledningen är att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.
Inför midsommarhelgen 1937 skrev Konsum i en annons : “sill och färsk svensk potatis naturligtvis – det hör absolut till en äkta svensk midsommarfest”. Men det förekommer parallellt andra exempel på midsommarmat. När SvD skulle beskriva traditionell midsommarmat 1950 var det “lax, kyckling och jordgubbar” som räknades upp. Från 1960-talets slut och framåt är sill, färskpotatis och gräddfil eller sur grädde självklara rätter under midsommarafton. Det är alltså i början av 1900-talet som “sill och potatis” långsamt började leta sig in på de svenska matborden som midsommarmat.
Ordentligt genomslag fick det inte dock förrän vid seklets andra halva, någon gång när midsommardagen flyttades till att alltid infalla på en lördag, Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna.
Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande. Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-20, uppdaterat 2021-06-15) Källor: Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Westerberg, Håkan och Lars Ask red (2011) Staten och fisket– nedslag i fiskeriförvaltningens historia Göteborg:Fiskeriverket ” 100-årigt potatispris står sig ” Svenska Dagbladet 2007-06-22 ” Därför firar vi midsommar ” Aftonbladet 2011-06-23 matsedlar från SvD
Hur många Sillbitar är en portion?
När sillen äts som förrätt och man äter ungefär 7-10 sillbitar per person, brukar en stor burk på 575 g oftast räcka till 3-4 personer. Klädesholmens medelstora burkar på 420 g räcker till 2-3 personer och deras minsta sillburkar på 250 g räcker till 1-2 personer.
Får man mer betalt på midsommar?
Midsommarhelgen ger extra ob-ersättning i många avtal, så kallat storhelgstillägg. Vilken ersättning du får beror på vilket kollektivavtal du tillhör. Här hittar du aktuella ob-ersättningar under midsommar 2022 för de olika avtalen.
Vad får man inte missa på midsommar?
Midsommarfirande! – Hur man firar midsommar behöver man inte förklara för någon uppväxt i Sverige, högtiden i sig är inte religiös men traditionerna definitivt heliga! Midsommar firar vi helst på landet, eller i alla fall i parken eller trädgården. Midsommar firas nästan alltid i hemmen, sällan är det så tomt på restauranger och krogar! Vår vana trogen plockar vi, som till alla högtider fram sillen, som på midsommar får en särskilt framstående roll. Matjessill med gräddfil, gräslök och färskpotatis står på de flesta midsommarbord, tillsammans med fler sillsorter och kanske även en del annat från smörgåsbordet så som lax, prinskorvar och köttbullar. Som vanligt sjunger vi också snapsvisor till sill och nubbe! I det här inlägget hittar du färdiga sångblad med snapsvisor till midsommar>> Sedan ska det bindas blomsterkransar att ha i håret, lövas midsommarstång och dansas. Den mest självklara ringdansen till midsommar är så klart “Små grodorna”. Ursprunget är rätt kul – läs här var sången och dansen “Små grodorna” kommer ifrån>> Leka ska man också gärna göra på midsommar. Eftersom det är en fest som ofta håller på hela dagen och kvällen behövs lite rolig underhållning. Traditionellt brukar man leka olika stafetter och laglekar i samband med midsommardansen och sedan kanske lite lugnare midsommarlekar framemot kvällen. Här finns tips om hur du ordnar femkamp med traditionella lekar till midsommar>> I det här inlägget finns tips om kul festlekar till midsommarfesten>>
Vad är typisk midsommarmat?
Via Mathem kan du enkelt köpa hem hela buffén! – Midsommarbuffén är beräknad för åtta personer och innehåller både varma och kalla rätter. I vår vackra buffé hittar du både klassiska och moderna smaker. Bjud in till en vacker och välsmakande buffé till midsommar, ett underbart sätt att inleda sommaren på! 
Psst! Här kan du köpa hem hela buffén Midsommar firas enligt den kristna tron för att fira den helige Johannes döparens dag. Under denna (förhoppningsvis) varma sommardag reser vi midsommarstång, sjunger, dansar och njuter av god mat. Klassisk midsommarmat är sill, potatissallad, rökt eller gravad lax och såklart jordgubbar i massor! Till efterrätt passar det alltid med en härlig rabarberpaj eller jordgubbstårta!
Vad ska man ha på midsommar bordet?
Publicerad 18 juni, 2018 Aktuellt Företag I säsong Konsument Nyheter för företag En ny Sifoundersökning* visar att åtta av tio tycker att det är viktigt att välja svenska råvaror till midsommar. Försäljningsstatistik som Hemköp tagit fram för hela dagligvaruhandeln visar också att det finns regionala skillnader i vad vi serverar på midsommarbordet. 
Pressmeddelande och foto från Axfood den 18 juni 2018. Hur vi äter vår midsommarmat skiljer sig åt beroende på vart i Sverige man bor. Gräddtårta står på många midsommarbord i Dalarna, Värmland och de norra delarna av landet. I Skåne hittar vi inte många tårtor men däremot favoriten prinskorv hos många.
- Strömming finns på majoriteten av norrlänningarnas midsommarbord men serveras sällan hos göteborgarna.
- De regionala skillnaderna håller i sig från år till år men intresset för att handla svenska råvaror ökar.
- Vi kan tydligt se att våra kunder önskar svenska råvaror, särskilt till högtider som midsommar.
Vi utvecklar ständigt vårt sortiment så att fler ska kunna välja svenskproducerat och närodlat. Att välja svensk mat är klimatsmart med kortare transportsträckor och mindre miljöbelastning, säger Sven Skarlöv, försäljningschef på Hemköp. Klassiker som finns på de flestas midsommarbord är sill, färskpotatis, lax, ägg, gräddfil, knäckebröd och lagrad ost, men också grillat kött och jordgubbar.
Hur många liter jordgubbar säljs på midsommar?
Midsommar i siffror –
Försäljningen av sill ökar med 655 procent jämfört med en vanlig vecka.Även potatiskonsumtionen går upp 100 procent under midsommar.Cirka 15-20 procent av den totala försäljningen av svenska jordgubbar sker just under midsommar, vilket motsvarar omkring 5 000 000 liter jordgubbar.Dagligvaruhandelns totala försäljning ökar med cirka 14 procent under midsommarveckan jämfört med en vanlig vecka.Under midsommarveckan säljer Systembolaget cirka 13 500 000 liter dryck. Det kan jämföras med en normal vecka då de säljer omkring 9 000 000 liter dryck.Nästan hälften av Systembolagets försäljning under midsommarveckan är öl, 7 000 000 liter. Brännvinsförsäljningen ligger på 200 000 liter.
Är sill svenskt?
Sill och potatis – svensk nationalrätt.
Vad åt man på midsommar förr i tiden?
Kort svar: Sill och potatis som midsommarmat växte fram under andra halvan av 1900-talet. Till skillnad från påskens och julens överdåd av maträtter är midsommaraftonens bord enkelt dukat – sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök. Och till efterrätt jordgubbar som kan inmundigas på olika sätt. Att äta färskpotatis betraktades förr som ett stort slöseri. Jan-Öjvind Swahn skriver: Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet. Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Sill var förr att betrakta som vardagsmat och fanns i de flesta hem. Just därför fanns det ingen anledning att äta den särskilt vid festliga tillfälle. Just kombinationen sill och potatis beskrivs så här av Fiskeriverket : Intill sen tid var sill och potatis det som höll svälten borta för stora delar av ett fattigt land.
- Så här beskrivs saken i boken Natur och arbetsliv i svenska bygder från 1910 : Ty salt sill utgör, som vi veta, en mycket viktig del av det svenska folkets föda, och många fattiga leva nästan endast av salt sill och potatis.
- Sill och potatis var alltså fortfarande i början av 1900-talet vardagsmat som inte alls förknippades med fest och det är egentligen först under andra halvan av seklet som sillen blir given midsommarmat.
Tidigare ser man det mer som “sommarmat”. Istället är det faktiskt gräddfilen (eller egentligen varianter av mjölkmat) som är det äldsta festliga inslaget på midsommarbordet. Så här beskrivs “Johannesfil” i kokboken Iniököket : På Johanne måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man.
- Värdinnorna i byn förde därför “johannefil” dvs.
- Mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.
- Andra typer av mjölkmat (ex.
- Nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord.
- Anledningen är att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.
Inför midsommarhelgen 1937 skrev Konsum i en annons : “sill och färsk svensk potatis naturligtvis – det hör absolut till en äkta svensk midsommarfest”. Men det förekommer parallellt andra exempel på midsommarmat. När SvD skulle beskriva traditionell midsommarmat 1950 var det “lax, kyckling och jordgubbar” som räknades upp. Från 1960-talets slut och framåt är sill, färskpotatis och gräddfil eller sur grädde självklara rätter under midsommarafton. Det är alltså i början av 1900-talet som “sill och potatis” långsamt började leta sig in på de svenska matborden som midsommarmat.
- Ordentligt genomslag fick det inte dock förrän vid seklets andra halva, någon gång när midsommardagen flyttades till att alltid infalla på en lördag,
- Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat.
- Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna.
Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande. Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-20, uppdaterat 2021-06-15) Källor: Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Westerberg, Håkan och Lars Ask red (2011) Staten och fisket– nedslag i fiskeriförvaltningens historia Göteborg:Fiskeriverket ” 100-årigt potatispris står sig ” Svenska Dagbladet 2007-06-22 ” Därför firar vi midsommar ” Aftonbladet 2011-06-23 matsedlar från SvD
Hur många gram är en sillbit?
VIKT
| Artikelns bruttovikt: | 7360 gram |
|---|---|
| Jämförmängd färdigvara: | 2600 gram |
| Variabelmåttsvara: | Nej |
Vad ska man äta till sill?
Ny undersökning – så äter vi sill – Coop Pressrum Inlagd sill har en lång historia på det svenska matbordet och tar ofta plats vid högtider som midsommar, jul och påsk. En analys av Matometerns databas visar att den inlagda sillen oftast finns på svenska tallrikar i juni.
En färsk undersökning visar även att den mest populära sillsorten är senapssill och den allra viktigaste ingrediensen om man ska lägga egen sill är lök. Varje vecka sen mars 2017 intervjuar Demoskop, på uppdrag av Coops Matometer, en representativ grupp 1 000 svenskar i åldern 16-74 och frågar dem vad de åt under sex olika måltidstillfällen.
Matometerns databas består idag av mer 650 000 måltider och en analys av alla måltider i databasen visar att svensken oftast äter inlagd sill i juni. Den inlagda sillen uppskattas oftast till lunch och äts då i störst utsträckning tillsammans med crème fraiche eller gräddfil.
Det är i större utsträckning äldre personer, 55+, som äter inlagd sill. Undersökning om inställning till sill Demoskop har även genomfört en kompletterande undersökning och frågat en representativ grupp svenskar på 1 100 respondenter om deras inställning till inlagd sill.24 procent svarar att de inte äter sill, och det är främst personer i åldern 16-35 som inte gör det.
Bland de som äter sill är det absolut viktigaste när de köper inlagd sill att den är god, vilket sex av tio svarat. På frågan om vilken ingrediens man vill ha med om man skulle skapa en egen sillsort hamnar lök på förstaplats (47%) bland tillfrågade som svarat att de äter sill.
- Andra populära ingredienser att ha med när man skapar en egen inlagd sill är inläggningsbas (28%), dill/gräslök (27%), senap (20%) och majonnäs/crème fraiche (19%).
- Äldre personer håller sig till de klassiska ingredienserna när de skapar sin alldeles egna sillsort.
- Tillfrågade i den yngre gruppen, 16-24 år, såg gärna att deras sillburk innehöll någon av ingredienserna vitlök (25%), ingefära (18%), saffran (16%) eller varför inte vanilj (6%).
Om man ska välja en favorit bland de klassiska sillvarianterna får man en spridd bild över vilken smak/kryddning som är den svenska sillätarens favorit. Senapssillen är den som är mest populär (20%) följd av löksillen (17%) och den inlagda sillen samt skärgårdssillen båda på 14%.
Svensken äter oftast inlagd sill i juni och då oftast tillsammans med crème fraiche eller gräddfil. Inlagd sill är mest populär på lunchtallriken och uppskattas oftast av äldre personer, 55+.24% av svenskarna säger att de inte äter sill. Det viktigaste när man köper sill är att den är god (61%).
Om du fick skapa din egen sill, vilka fyra ingredienser skulle du ha med då? #1 Lök 47% #2 Inläggningsbas/123-lag 28% #3 Dill/gräslök 27% #4 Senap 20% #5 Majonnäs/crème fraiche 19% Vilken smak/kryddning på sillen är godast? (Välj ETT favoritalternativ) #1 Senapssill 20% #2 Löksill 17% #3 Inlagda sill 14% #3 Skärgårdssill 14% #5 Matjessill 10% För mer information kontakta: Coops presstjänst: 010-743 13 13 Om undersökningen: Undersökningen är genomförd av Demoskop på uppdrag av Coops Matometer. Totalt genomfördes
1 110 intervjuer bland en riksrepresentativ grupp av den svenska allmänheten, 16-75 år. Undersökningen genomförs inom ramen för Norstats slumprekryterade webbpanel och sammanställts av Demoskop på uppdrag av Coops Matometer. Om Matometern: Coops Matometer är Sveriges största undersökning om vad människor i Sverige äter till vardags och utgörs i dagsläget av en databas med information om mer än 650 000 måltider.
Är det 100% ob på midsommarafton?
Får snaps och jordgubbar vänta till förmån för jobb? Tänk då på detta. Texten uppdaterades 20 juni, 2022 Enligt detaljhandelsavtalet, kollektivavtalet för butiksanställda, jämställs midsommarafton med en lördag. Arbetar du i butik med avtal har du därmed rätt till 100 procents ob efter klockan 12.00.
- Midsommardagen räknas som helgdag vilket ger 100 procent ob för hela dagen.
- Vill du hellre vara ledig? Tänk på att man enligt avtalet har rätt att önska fem schemafria dagar varje år.
- Tillmötesgår inte arbetsgivaren önskemålen ska det motiveras.
- Önskemålen ska dock ha lämnats in innan den 30 september året innan.
I år blir det alltså svårt. Läs mer: 7 saker att hålla koll på inför semestern Eftersom många vill vara lediga midsommar finns det ofta lokala uppgörelser, till exempel på Gekås i Ullared. Där jobbar de anställda var tredje midsommarafton enligt ett roterande schema.
- På lager och inom e-handel är midsommarafton en fridag.
- Lokala varianter är dock vanliga.
- Hör med din klubb/ombudsman vad som gäller på din arbetsplats! Tjänstemän inom arbetarrörelsen har ledigt midsommarafton, och halvdag på torsdagen.
- Bland kooperationens tjänstemän gäller flextid.
- Läs mer: 7 saker alla bör veta om rast För frisörer med kollektivavtal ses midsommarafton också som en lördag.
Därmed gäller ob-tillägg 100 procent efter klockan 13.00. Mellan 12-13 får man 70 procents ob.
Vad är en XL dag?
Extra ledighetsdagar 2022 –
- Enligt Gröna Riksavtalet Visita och Hängavtalet Visita gäller följande extra ledighetsdagar.
- För varje helgdag, midsommar-, jul- och nyårsafton, som infaller mellan måndag och fredag tjänar du in en extra ledighetsdag.
- Datum för 2022 är: 6 januari 15 april 18 april 26 maj 6 juni 24 juni
- 26 december
- Är det en lördag som är helgdag måste du dock ha jobbat för att tjäna in din extra ledighetsdag.
- Datum för 2022 är:
- 1 januari 25 juni
- 5 november
Hur mycket får man i natt ob?
Storhelger – I de flesta avtalen är ersättningen per timme månadslönen dividerad med 150 under storhelger som till exempel jul, nyår, påsk, midsommar med mera. Exakt vilka klockslag och dagar som gäller för ersättningen kan variera mellan olika kollektivavtal, så det är viktigt att du kollar upp det i det avtal som gäller på din arbetsplats.
Vad ska man ha på midsommar bordet?
Via Mathem kan du enkelt köpa hem hela buffén! – Midsommarbuffén är beräknad för åtta personer och innehåller både varma och kalla rätter. I vår vackra buffé hittar du både klassiska och moderna smaker. Bjud in till en vacker och välsmakande buffé till midsommar, ett underbart sätt att inleda sommaren på! Psst! Här kan du köpa hem hela buffén Midsommar firas enligt den kristna tron för att fira den helige Johannes döparens dag. Under denna (förhoppningsvis) varma sommardag reser vi midsommarstång, sjunger, dansar och njuter av god mat. Klassisk midsommarmat är sill, potatissallad, rökt eller gravad lax och såklart jordgubbar i massor! Till efterrätt passar det alltid med en härlig rabarberpaj eller jordgubbstårta!
Hur räknar man ut midsommar?
| Midsommarfirande i Frankrike | |
| Typ | högtid |
|---|---|
| Datum | rörligt 19–25 juni (24 juni 2022) |
| Geografi och firare | Norra halvklotet |
| Anledning | Johannes Döparens födelsedag enligt Bibelns berättelser |
| Andra namn | Johannesafton |
| Relaterat | Johannes Döparens dag |
Midsommarafton är en helgdagsafton som infaller på en fredag mot slutet av juni månad. Midsommarafton firades i Sverige tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen som sammanföll med Johannes Döparens dag, I Lukasevangeliet, i Nya testamentet i Bibeln (Lukasevangeliet 1:36, 56–57) (1,26–37) nämns att Johannes föddes sex månader före Jesus, varför Johannes Döparens festdag sattes till 24 juni, sex månader före jul,
- Johannes Döparen är ett av få helgon där man firar födelsedagen snarare än dödsdagen (den “himmelska födelsedagen”).
- I Sverige är midsommardagen, helgdagen, sedan 1953 en rörlig helgdag och infaller på lördagen mellan 20 och 26 juni.
- Midsommarafton infaller därför alltid dagen före, på en fredag som inträffar på någon av dagarna mellan 19 och 25 juni.
Johannes Döparens dag flyttades 2003 av Svenska Kyrkan till söndagen efter midsommardagen. Johannes Döparens dag finns dock kvar som namnsdag den 24 juni. I alla andra länder som firar midsommar (utom Finland) sker firandet på den dag som är egentliga midsommardagen, det vill säga den 24 juni.
Midsommarafton är i Sverige förknippad med ett antal traditioner, såsom dans runt stången, sill, nubbe, blomsterkrans, björklövsdekorationer och sju sorters blommor under huvudkudden. I många nordeuropeiska länder firar man midsommar med brasor, Helgen infaller i närheten av sommarsolståndet, Natten som följer på midsommarafton är inte nödvändigtvis årets kortaste natt.
Årets kortaste natt i Sverige inträffar vanligen natten mellan den 20 och 21 juni, utom år före skottår (2019, 2023, 2027 etcetera) då natten mellan den 21 och 22 juni är kortare. I Danmark och Norge firar man dagen som Sankt Hans (ett äldre danskt namn på Johannes Döparen – ” Hans ” är en kortform av “Johannes”, således “Sankt Johannes (dag)”) och tänder Sankthans-bål, likt man gör i Sverige på Valborgsmässoafton,
Hur mycket sill per person julbord?
Julbord
| Julbordsrätt | Mängd |
|---|---|
| Julkorv | 50 g |
| Lax, rökt eller gravad i skivor | 50 g |
| Hårt bröd | 15 g |
| Sill, 3 sorter | 50-75 g totalt |
Vad tar man med sig på midsommar?
Gammalt och nytt – I dag firas midsommar med majstång, sånglekar och dans, sill och färskpotatis. Dessa inslag upplevs nog som gamla, men i ett längre perspektiv är de inte det. Majstången kom antagligen hit efter tyska förebilder på 1400- eller 1500-talet.
Sånglekar kan ha en lång tradition, men Små grodorna skapades på slöjdseminariet Näs, där det fanns speciella kurser i sånglekar och danser vid förra sekelskiftet. Den inlagda sillen började produceras med 1800-talets konservindustri. I det gamla bondesamhället var det inte tänkbart att äta av potatisen förrän den hade vuxit till sig så mycket som möjligt.
Midsommarens mat kunde då i stället bestå av lutfisk och filbunke. Så är det allt som oftast – det som vi upplever som mycket gammalt innehåller också ofta något nytt eftersom traditioner som överförs mellan människor ständigt förändras. På midsommar äter vi en gemensam sill supé med dilltoftande färskpotatis.
Vanligen är det ett knytkalas med olika sorters sill och hembaktbröd. Till efterrätt får vi jordgubbar med grädde. Vid tjänlig väderlek (vilket tyvärr inte alltid varit fallet) äter vi utomhus vid ett vackert dukat bord med mycket blommor och en liten majstång mitt på bordet. Den lilla snapsen som vi tar till sillen beledsagas av en slående visa ‘Hej bonnapôjka/bonnatôser ifrå bygda emellan Värnen och Vättern’ Berättat av kvinna född 1928 (Isof, DAGF 926:01) Maten har nog aldrig varit så viktigt i mitt midsommarfirande.
Hemma hade vi det inte så välställt och åt det som fanns. Men pappa hade egen jordgubbsodling så vi kunde äta så mycket jordbuggar vi ville, men jag minns att jordgubbssäsongen inte kom förrän efter midsommar – i juli. Sillen var en vardagsvara som vi ofta åt under vilka dagar som helst så på midsommar blev det kanske stekt abborre eller inkokt gädda eller gös, som vi fiskat själva.
