Hur Många Gälbågar Har En Fisk?

Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu (fisk 1. fiskhuvud, fiskkind 2. glar, gllock 3. fenor, brstfena, bukfena,ryggfena, stjrtfena, analfena, fettfena 4. fiskfjll 5. fiskben 6. fiskfiler 7. skggtmar 8. simblsa, vrigt: fiskskinn, matfiskar, vitfisk, Ordning fiskar, egentliga benfiskar) Latin: Pisces, Teleostei fish 1. fish head 2. gills 3. fins 4. scale 5. fishbone 6. fillet of fish 7. barbel 8. swim bladder poisson 1 tte de poisson 2 branchies, oues 3 nageoire 4 caille 5 arte 6 filet 7 barbeau 8 vessie natatoire pesce 1 testa di pesce 2 branchia 3 pinna 4 squama 5 lisca, spina 6 filetto 7 barbiglio 8 vescica natatoria Fisch 1 Fischkopf 2 Kiemen 3 Flosse 4 Fischschuppen 5 Fischgrten 6 Fischfilets 7 Barbe? 8 Schwimmblase pescado 1 cabeza de pesccado 2 branquitas, agallas 3 aleta 4 escama 5 espina 6 filete 7 barbo 8 vejiga natatoria Fisk (fr. poisson ) = vxelvarmt ryggradsdjur som lever i vatten. Fiskens bestndsdelar:

1. Fiskhuvud (fr. tte de poisson) ts sllan, men frekom frr som ensamrtt (se recept > Gratinerade torskhuvuden eller torsknackar). ven gonen ts. Fiskens kinder under gllocket r emellertid en delikatess som alltid br tas tillvara.
2. Glar (fr. branchies, oues) = fiskens andningsorgan. Glarna tar upp syre ur vattnet och avger koldioxid. Benfiskar har fyra glfrsedda glbgar som skyddas av ett gllock, p var sida bakom huvudet. Glarna visar hur frsk fisken r. Hos nyfngad fisk r de blodrda, efter 3-4 dagar mer rosarda. Isad fisk ger dock mattgr glar. ldre fisk fr slemmiga och grnande glar.
3. Fenor (fr. nageoire) r utskott frn fiskens kropp som anvnds till att styra fisken genom vattnet. Brst- och bukfenor p var sida motsvarar fyrfotadjurens fram- respektive bakben. Drutver har fiskarna ryggfena (ofta uppdelad i flera), stjrtfena och analfena. Hos laxfiskar och en del andra fiskar frekommer ven s kallad fettfena, som sitter lngt bak p ryggsidan (oknd funktion).
4. Fjll (fr. caille) r hrda hudbildningar hos fiskar och krldjur. Benfiskars fjll bestr av tunna och oftast ganska mjuka benplattor. De kan vara runda eller ha en taggig bakkant. Mnga fiskar saknar fjll eller har fjll som r mycket sm. I stllet fr fjll har vissa fiskar, bland annat vissa malar, benplattor som tcker hela eller delar av kroppen. Man “fjllar” fisk, dvs tar bort fjllen med en “fiskfjllare” (ls mer > Bereda fisk).
5. Fiskben (fr. arte)= fiskens skelett. Vanligen avses dock bara fiskens smala och vassa”revben”.
6. Fiskfiler (fr. filet de poisson) eller fiskkttet r fiskens muskler p var sida och det man normalt ter.
7. Skggtm (fr. barbeau, lat. barba = skgg) r en eller flera antennliknande utvxter p fiskens haka eller nos. De innehller smaklkar och r till hjlp fr att finna fda i grumligt vatten. Frekommer p torsk, grsej, lnga, kolja, lake, karparfiskar, malar med flera.
8. Simblsa (fr. vessie natatoire) r en blsa inuti fisken som den kan reglera med gas fr att hlla sig flytande p ett visst djup. Utan simblsa mste fisken vara i stndig rrelse. Fungerar ibland ven som resonanslda fr hrsel och ljudbildning. Endast benfiskar har simblsa, dock inte alla. Snabbrrliga fiskar som makrill och tonfisk saknar simblsa, vilket r ndvndigt vid snabb ned- och uppstigning. Fiskar med simblsa som fngas p djupt vatten drabbas av dykarsjuka nr de halas upp.

Genom att studera gon, glar och skinn kan man avgra fiskens frskhet (ls mer > Hantering frsk fisk, skaldjur). Ls ven > Bereda fisk, S tillagas fisk. Ordning fiskar : Egentliga benfiskar (Teleostei)r en underklass till klassen benfiskar istam fiskar, som omfattar 21.000arter indelade i 32 ordningar, varav fljande finns redovisade i Kunskapskokboken:

• Abborartade fiskar (inkl. abborr-, lppfisk-, tobis-, tnglakelika fiskar).
• Karpartade fiskar
• lartade fiskar
• Laxartade fiskar (inkl. guldlax- & gddartade fiskar)
• Plattfiskar
• Torskartade fiskar (inkl. makrillika fiskar)
• Sillartade fiskar
• Malartade fiskar
• Marulksartade fiskar
• Kindpansrade fiskar (bl.a. sjuryggar och simpor)
• Nbbgddartade fiskar

Matfiskar tillhr huvudsakligen egentliga benfiskar, men omfattar ven bl.a. broskfiskar (hajar, rockor) och nejongon (flodnejonga). Vitfisk r helt enkelt fisk med vitt fiskktt. Vanligen avser man med vitfisk ngon torsk- eller plattfisk med fast vitt ktt. Kan ven vara t.ex.abborre eller marulk. Kunskapskokboken. Reviderat 2013-09.

Hur många gälar har en fisk?

Funktion – Gälar är uppbyggda så att de minimerar problemen med att andas vatten. Vattenflödet genom en gälkammare är enkelriktat, och gälkammaren har således en ingång och en separat utgång. Vattnet transporteras inte som luften i en lunga: först in och sedan tillbaka ut samma väg.

Behovet för syrgas är mycket stort eftersom vatten innehåller 23000 gånger mindre syre per kilo än luft. Både hajar och benfiskar tar in andningsvattnet genom munnen. Benfiskarna pumpar ut det genom två öppningar, en på vardera sidan av huvudet, som öppnas när de lyfter på gällocket. Hajarna pumpar ut vattnet genom flera gälspringor, vanligen fem på vardera sidan av huvudet.

Blodflödet i gälar brukar vara anordnat så att blodet strömmar i motsatt riktning mot det vatten som pumpas genom gälhålan, den så kallade motströmsprincipen. Detta gör att det syrgasrikaste vattnet, som just kommit in i gälkammaren, möter det syrgasrikare blodet, som just ska lämna gälkammaren.

Har alla fiskar gälar?

Fiskar
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
(orankad)	Fiskar Pisces
Vetenskapligt namn
§ Pisces
Klasser
Käklösa fiskar ( Agnatha ) Benfiskar ( Osteichthyes ) Broskfiskar ( Chondrichthyes )
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Fiskar ( Pisces ) är en grupp vattenlevande ryggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar, De flesta arter andas med gälar och är växelvarma, Undantaget är lungfiskar, Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet “fiskar” parafyletiskt, Vetenskapen om fiskar kallas iktyologi,

Hur många ben har en fisk?

Har alla fiskar lika många ben? Lästid: 1 Minuter De ben som kan vara ett problem med fisk på middagsbordet är som regel revbenen, som utgår från fiskens ryggrad. Dessa revben ligger mellan musklerna på både buk- och ryggsida hos de flesta benfiskar och ger stöd och avlastning åt mjukdelarna.

1. Alla fiskarter har inte lika många revben.
2. Skelettets grunduppbyggnad är visser-ligen densamma, men som andra ryggradsdjur har det hos fiskar skett en anpassning i skelettets uppbyggnad beroende på de enskilda fiskarternas behov.
3. Sötvattenfiskar som gädda, mört, elritsa och braxen är kända för att ha många ben, kanske för att sötvatten ger mindre stöd än havsvatten.

Andra fiskarter lever däremot med ett starkt reducerat antal revben. Det gäller till exempel marulken, som är platt och helt saknar revben. Marulken är en allätande bottenfisk. Den har ett kraftigt ryggben, och skär man längs det bak till stjärten får man två helt benfria filéer.

Har en fisk en hjärna?

Fiskars smärta får inte förringas – En majoritet bland forskarna har dragit slutsatsen att fiskar känner samma typ av smärta som andra djur. Vi får också allt fler vetenskapliga belägg för att fiskar upplever medvetet lidande när känslorna av smärta, skada eller rädsla är intensiva.

1. I definitionen av medvetande räcker också en primitiv känslomedvetenhet för upplevelsen av känslor och lidande.
2. Fiskar kunde ändå klassificeras som mer utvecklade på grund av sin långa evolution.
3. Hos djur beror inte heller sättet på vilket känslorna uttrycks eller känslornas intensitet på hur komplicerat uppbyggda deras hjärnor är.

Även om fiskar har små hjärnor, har de konstaterats ha sådana hjärn- och nervsystemsstrukturer som alstrar medvetenhet, känslotillstånd och avsiktlig handling. “Vi söker febrilt efter likheter mellan uppbyggnaden av människors och andra arters hjärnor för att kunna erkänna vissa färdigheter hos djur.

Samma kognitiva tillstånd är ändå möjligt att uppnå genom olika typer av hjärnfysiologi”, säger Vainio vid invigningen av Animalias kampanj Kalarakas–Kära fisk. Hos däggdjur uppstår smärtkänslan i hjärnbarken, i neocortex. Forskare har påvisat att avsaknaden av hjärnbark inte hindrar fiskar från att uppleva smärta eller lidande.

Fiskar bearbetar smärtkänslan i ändhjärnan, telencephalon, som utgör en motsvarighet till neocortex. I fiskars framhjärna har man också funnit strukturer som motsvarar det limbiska systemet, som är utmärkande för däggdjur. Dessutom har fiskar ett nervsystem som förmedlar smärta.

Runt om i kroppen har de smärtreceptorer, samt även neurofibriller som vi känner från däggdjuren och som behövs för förnimmelsen av smärta. Även om vetenskapen inte ännu har metoder för att jämföra intensiteten i den smärta som djur och människor upplever, berättigar detta oss inte att förringa fiskars smärta.

Vi måste komma ihåg att också människors medvetande till många delar är outforskat. Vi vet exempelvis hur människohjärnan bearbetar smärta, men smärtupplevelsen är ändå alltid individuell.

Hur hög IQ har en guldfisk?

Guldfiskar är smarta och har bra minne Publicerad: 2 oktober 2003 Uppdaterad: 8 mars 2011

• Ny forskning ställer fördomar på ända
• LONDON
• Guldfiskar är så dumma att de bara minns den sista simturen runt skålen.
• Så brukar det heta.
• Ny forskning visar dock att guldfiskar är smartare än någon trott.

Varken dum eller glömsk.

2. – Tron att en guldfisk bara har tre sekunders minne är felaktig, säger doktor Phil Gee, psykolog vid Plymouths universitet, som gjort en rad experiment med guldfiskar.
3. Han upptäckte att fiskarna kan minnas saker i upp till tre månader.
4. Fiskarna kunde dessutom lära sig att trycka på små handtag för att få mat.

Kan en fisk blinka?

Hajen är den enda fisken som kan blinka med båda ögonen.

Vilken fisk har två ben?

52 min Kan bara ses i Sverige Avsnittet är inte tillgängligt längre. Senast tillgänglig 30 apr 2018 Längst ut på östra Sulawesi i den indonesiska övärlden finns ett vatten som blivit legendariskt bland dykare för sin biologiska mångfald. Ett sund som myllrar av former och färger, där alla maskerar sig och där fiskar går hellre än simmar.

Kan en fisk sova?

Zebrafisken visar tydliga tecken på att den sover –

1. Zebrafiskar visar dock klara tecken på sömn och används flitigt i sömnforskningen.
2. Hos zebrafisken går både yngel och vuxna fiskar in i sömntillstånd där de är mindre känsliga för sinnesintryck.
3. När fiskynglen sover håller de huvudet nedåt, medan de vuxna fiskarnas sömn avslöjas av en hängande stjärtfena.
4. När det är läggdags söker sig de flesta sovande fiskarter bara ned mot botten utan särskilda förberedelser.

Kan fiskar känna smärta?

Frågan om fiskars förmåga till lidande har väckt mycket debatt under lång tid, men numera råder en utbredd enighet om att fiskar kan känna smärta. Såväl EU:s expertmyndighet i djurskyddsfrågor (1) och det svenska centrumet för djurvälfärd (2) har under de senaste åren kommit med rapporter som säger att forskningen tyder på att fiskar kan uppleva smärta och annat lidande.

Är det bra att hålla andan?

Ligg ned och håll andan – Professorn vid Mittuniversitetet Hans-Christer Holmberg visade för några år sedan i ett försök att det går att öka antalet röda blodkroppar genom att hålla andan. Eftersom de röda blodkropparna är syretransportören så innebär varje procents ökning en möjlighet till förbättrad prestation.

Höghöjdsträning är en vedertagen effekt för att stimulera nybildandet av röda blodkroppar. I försöket som gjorde i på Mittuniversitetet i Östersund fick 78 försökspersoner först ligga ned och vila under 20 minuter. Därefter genomfördes tre frivilliga andningsuppehåll där målet var att hålla andan så länge som möjligt.

Genom att hålla andan en längre tid så framkallar man en akut syrebrist i vävnaderna som gör att kroppen börjar producera fler röda blodkroppar. Östersundsförsöken visar att den förhöjda koncentrationen håller i sig under cirka 10 minuter. Vad är då förklaringen till den ökade Hb-halten i blodet?- Mjälten fungerar som en reservoar för röda blodkroppar.

Den känner av när det uppstår syrebrist och sätter då igång att öka produktionen. Människans förmåga att aktivera mjälten under fysisk ansträngning är ändå begränsad jämfört med ett djur som hästen, där ökningen av de röda blodkropparna kan bli uppåt 50 procent, kommenterade Holmberg efter försöken i Idrott&Kunskap,.

Bland försökspersonerna visade det sig vara en stor spridning när det gällde förmågan att hålla andan. Några var helt utmattade redan efter 30 sekunder medan andra klarade flera minuter. Den med bäst kapacitet bland längdskidåkarna höll andan i hela fem minuter! Det har ännu inte testats om den ökade koncentrationen av röda blodkroppar också leder till prestationsförbättringar.

Kan man andas i vätska?

Kan man andas vätska? I teorin kan människan mycket väl få syre från en vätska i stället för från luft. I praktiken finns det dock en rad problem, så det blir inte inom den närmaste framtiden som exempelvis dykare eller astronauter byter ut syrgastuberna mot vätska.

Inandning av syrehaltig vätska används i dag framför allt vid behandling av för tidigt födda barn och av vuxna med svåra lungsjukdomar. Utväxlingen av syre och koldioxid mellan blodet och lungorna sker i alveolerna, de små luftfyllda blåsorna i lungorna. När alveolerna kollapsar på grund av lungsjukdom eller för att lungorna inte är färdigutvecklade, hjälper en patienten att andas.

Respiratorn pumpar in luft i lungorna och tvingar därmed alveolerna att vara öppna, men det höga luftrycket kan samtidigt skada lungorna. I stället kan läkarna delvis fylla lungorna med en vätska, perflubron, som öppnar alveolerna och som innehåller mycket mer syre än luft.

• Patientens andning styrs fortfarande av en respirator, men trycket är mindre, och därför är risken för skador på lungorna mindre.
• Dykare kan teoretiskt sett också ersätta luft med perflubron, men det är ännu inte en realitet, då det kommer att vara svårt att andas utan hjälp från en mekanisk respirator.

Det krävs mycket kraft för att dra ned vätska i lungorna. : Kan man andas vätska?

Kan man operera in gälar?

Tio tekniker som kan förändra världen

• Prism 200 – en ultrawideband-radar som kan se genom väggar genom att lyssna på returnerande ekon. Foto: Cambridge Consultants
• Testflygning av Martin Aircrafts “Jetpak”. Foto: Martin Aircraft
• Virgin Galactics Spaceship One som bär själva rymdfarkosten Spaceship Two upp till rätt höjd för vidare färd upp mot rymdens rand där tyngdlösheten väntar. Foto: Virgin Galactic
• Iraq Comm-paketet från företaget SRI International.

Se genom betongväggar, andas under vatten, bli osynlig eller flyg med ditt eget jet-bälte. Det är fyra av tio möjliga tekniker som kan förändra vår vardag om 30 år. Tidningen påminner oss om hur otänkbar mobiltelefonutvecklingen skulle upplevts för 30 år sedan.

1. Vem kunde tro att halva jordens befolkning har en egen mobil och kan ringa vart som helst över jorden? New Scientist har botaniserat i dagens science fiction-betonade teknikflora och valt ut tio tekniker som kan bli vardagsmat om 30 år.1.
2. Se som Stålmannen Det brittiska företaget har tagit fram en liten “röntgenapparat” kan se genom 40 centimeter tjocka betongväggar.

Systemet heter Prisma 200 och bygger på ofarliga radiovågor. Det är litet som en datorväska. Medan Cambridge-forskarna valt att låta Prisma 200 bara upptäcka något som är i rörelse bakom väggarna har forskare vid tekniska universitetet i München i Tyskland utvecklat en sensor som upptäcker så små rörelser som ett hjärtslag bakom en vanlig vägg.2.

• Forskare vid Berkeley-universitetet i Los Angeles har tagit fram ett material som böjer ljus bakåt.
• Vid brittiska University of St Andrews har forskare visat metamaterial som fungerar på flera olika frekvenser.
• På Hongkong tekniska universitet har man även lyckats göra objekt på långt avstånd osynliga.
• 3. Operera utan blod

Den kultförklarade science fiction-serien Star Trek satte fantasin i rörelse med dr. “Bones” McCoys bärbara skanner som upptäckte inre sjukdomar och skador på ett ögonblick.

1. Det amerikanska företaget Ultrasound Technology i Seattle har gått ett steg längre och tagit fram en liten “ultraljudskniv” som gör att läkarna kan skära genom kroppen och samtidigt bränna de blödande partierna så att man kommer ned till det skadade organet.
2. Det amerikanska försvardepartementets forskningsfond Darpa finansierar nu utvecklingen av en bärbar utrustning som kan göra både och – upptäcka blödningar i kroppen och samtidigt laga de skadade områdena.
3. 4. Klättra som geckoödlan
4. Alla tänker på seriefiguren Spindelmannen när det kommer till drömmen om att klättra på lodräta väggar och inte låta några hinder komma i vägen.

Men i verkligheten är det geckoödlans fötter som intresserar vetenskapen. Forskare vid brittiska University of Machester kom på själva idén med det var på det polytekniska universitetet i Turin i Italien som man kom på hur man skulle göra – med långa och korta nanorör.5.

• Och på Stanforduniversitetet i Kalifornien kan man driva en pacemaker med hjärtslagen genom att operera in ett litet vätskefyllt silikonrör med en inbyggd magnet nära hjärtat.
• 6. Flyg som James Bond
• James Bond flög med ett jetbälte i filmen Åskbollen redan 1965.
• Nitton år senare visades science fiction-drömmen upp på nytt vid invigningen av 1984 års olympiska spel i Los Angeles och ytterligare 11 år senare byggde företaget Millennium Jet i Santa Clara en liknande person “flygmaskin”, som dock kraschade vid provflygningen.

Först nu kanske drömmen blir verklighet genom som valt turbojetaggregat i stället för “raketer”. De två aggregaten går på vanlig bensin och kan flyga 30 minuter på en tank. Men det kostar som en lyxbil.7. Turista i rymden En annan science fiction-fantasi som kittlat de flesta är att få vara tyngdlös.

1. Resorna börjar redan nästa år, men då bara förbehållna dem som kan lägga upp en miljon kronor på bordet.
2. Det amerikanska företaget säger sig ha kommit på en revolutionerande teknik att “stråla upp” rymdskeppet med miktrovågor till helt andra kostnader än en traditionellt rymdskepp.
3. 8. Andas under vattnet

Konstgjorda gälar är svaret på problemet för människan att stanna under vatten utan begränsningar. Redan för sex år sedan uppfanns konstgjorda gälar som lyckats extrahera så mycket syre ur vattnet så att en dykare kunde stanna under vatten en halvtimme.

• Den israeliske uppfinnaren Alan Bodner har försökt komma runt problemet med en sorts som skapar bubblor.
• 9. Universtaltolken klarar alla språk
• Google kan blixtsnabbt översätta texter på en rad språk men hur fixar man översättningar av det talade språket samtidigt som man talar?

Det finns en översättningsmaskin som USA-soldaterna i Irak använder sig av –, Den skulle kunna bli framtidens universaltolk. Om man pratar arabiska i mikrofonen översätter maskinen det till skriftlig arabiska och läser sedan upp det på engelska.50 000 ord har man koncentrerat sig på hittills.10.

Lukt-tv direkt i hjärnan Det har gjorts försök med luktfilmer ända sedan 1950-talet, men det har inte blivit någon succé. Ett problem är hur man ska undvika att dofterna blandar sig med varandra till någon odefinierbar luktcocktail. Men forskarna på Sony i Japan kan ha svaret. De undviker näsan och går direkt på hjärnan genom ultraljud som stimulerar rätt delar av hjärnan och skapar därigenom en doftförnimmelse.

: Tio tekniker som kan förändra världen

Hur mycket hade Einstein i IQ?

10. Albert Einstein (1879-1955) – Uppskattad IQ: 160 Einstein, mannen bakom relativitetsteorin, var notoriskt dålig på att komma ihåg namn, siffror och datum – men hans IQ har ändå uppskattats till 160, vilket gör honom till ett geni.

Vad är det smartaste djuret?

Liknar vår arvsmassa till 98,5 procent – En självklar art, som inte ens ligger en livstid bakom människan i intelligens, är chimpanserna. Enligt forskning gjord på Uppsala Universitet är deras DNA till 98,5 procent likadant som människans, och anses vara lika intelligenta som ett treårigt barn.

Hur många barn får en guldfisk?

Odla Guldfisk Namnet Guldfisk täcker många olika sorters fisk, men de tillhör alla arten Carassius auratus. Ett problem för nybörjare som ska föda upp guldfiskar är se skillnad på könen. Skillnaden ser man bara när de är i lekkondition, och man ser det främst på hannen som får små vita knottror på fenorna och ibland på huvudet.

1. Se efter noga på gälarna och bröstfenorna.
2. Guldfiskar kan para sig redan när de är ett år gamla men är på topp runt 3-års ålder.
3. Innan de har vuxit och blivit minst 8 cm är det omöjligt att veta vilket kön de tillhör.
4. Många uppfödare säger att man ska hålla i sär könen när det inte är lekperiod, vilket är omöjligt innan man har fastställt könet.

Det är framförallt temperaturskillnader i vattnet som framkallar leklusten hos Gulfiskar. Guldfiskar parar sig när det är 10-26ºC, men den ideala temperaturen är 20ºC. För att framkalla parning kan man antingen hålla sina guldfiskar i där de får uppleva den naturliga övergången från vinter till sommar, eller så kan man imitera årstidsväxlingen genom att sakta höja vattentemperaturen.

• För att försäkra sig lite extra om att det ska bli befruktning bör man ha två hannar för varje hona.
• Om ihåg att varje fisk behöver ungefär 65 liter vatten och de vill inte ha det för trångt när de ska leka.
• Det är lätt att se när det är dags för parning.
• Hannen simmar då efter honan och knuffar henne på magen i flera timmar, det är hans lek jakt ritual.

Om allt stämmer händer det här ungefär 5 dagar efter att de blivit sammanförda. När honan är redo lägger hon flera kullar med ägg, varav den första kullen är mest fertil. Hon kan lägga 500-1000 ägg, men alla kläcks inte på samma gång. Hannen kommer att befrukta äggen på en gång genom att spruta mjölke på dem.

När honan har lagt sina ägg och de blivit befruktade bör äggen tas upp ur vattnet, sköljas med åldrat vatten som har samma temperatur som det gamla, och flyttas över till ett nytt 75 liters (20 gallon) akvarium. Vattendjupet ska inte vara mer än 15 cm eftersom vattentrycket påverkar deras förmåga att stiga upp till vattenytan.

Äggen kläcks vid ungefär 21ºC. Om vattnet är kallare än så måste temperaturen höjas försiktigt. De klaraste äggen är de som är mest fruktsamma och har störst chans att kläckas. De mörkare äggen är obefruktade och framkallar ofta svampinfektioner, därför bör man ta bort dem.

Några droppar metylen-blått minskar risken för svampinfektion. När ynglen har kläckts har de en full gulsäck och ska inte matas de första 48 timmarna. Under den här tiden är det vanligt att de sjunker till botten och de ska inte störas. Under den här tiden absorberar ynglen gulsäcken och utvecklar en simblåsa, när den är färdigutvecklad lyfter de från botten av sig själva.

Efter 48 timmar är de små guldfiskarna hungriga och redo att bli matade. Man kan ge dem, havremjölsdeg, hårdkokta ägg är särskild yngelmat från akvarieaffären. De behöver bara så mycket mat som de kan äta upp på 20 minuter, resten kan försiktigt sugas upp med en hävert för att inte förstöra vattenkvalitén.

Har Lungfiskar gälar?

Den som myntade uttrycket “som en fisk på torra land”, såg nog inte lungfiskarna framför sig. Dessa exceptionella fiskar har en förmåga att överleva upp till ett år utan tillgång till vatten. Vanliga fiskar, som bara andas med gälar, skulle kvävas om de blev berövade sin naturliga miljö, vattnet, medan lungfiskarna till och med har utvecklat en förmåga att andas med lungor.

1. Man tror att dessa fiskar utvecklat lungor, eftersom de har levat i väldigt växlande miljöer, i vilka vattenmassorna lätt kunde torka ut och exponera sina invånare för omgivande luft.
2. Om någon art kunde utveckla lungor att användas vid luftandning, skulle det utgöra en stor fördel i en sådan miljö.
3. Förutom sina lungor, äger lungfiskarna ytterligare en anpassning till växlande miljöer.

De har speciella skaftade fenor som kan ha gjort det möjligt för en del lungfiskar att röra sig till en ny vattensamling, när den de levt i torkar ut. Fenorna är dock starkt reducerade hos två av de nutida släktena. Numera representeras lungfiskarna av tre släkten som alla återfinns i instabila sötvatten.

Den australiska lungfisken ( Neoceratodus forsteri) dör, om den inte får andas vatten. Men den kan andas luft, om vattnet blir syrefattigt. Lägg märke till de skaftade fenorna. Hos de andra nu levande lungfiskarna har fenorna reducerats till trådformiga utskott. Courtesy of TomCatX, in the public domain.

Både de afrikanska och de sydamerikanska lungfiskarna kan gå in i ett vilstadium, om deras vattenmiljö torkar ut helt. De gräver då ner sig i sjöbottnen. De afrikanska lungfiskarna utsöndrar dessutom ett slags slem som hårdnar och bildar en kokong runt fisken.

1. Den enda kontakt med yttervärlden, som då kvarstår, är ett litet andningshål i kokongen vid huvudet, genom vilket fisken får luft till sina lungor.
2. Okongen skyddar fisken mot vattenförluster.
3. Eftersom fisken varken dricker eller äter, är det av största vikt att vattenbalansen bibehålls.
4. När näringstillförseln upphör krävs det också att lungfisken hushållar med sina energireserver.

Den minskar sin ämnesomsättning med 90 procent, vilket gör att dess energiförråd i form av fett och muskelproteiner räcker längre. Genom denna minskning av ämnesomsättningen minskar också vattenförlusterna. Eftersom det är ämnesomsättningen som kräver syrgas, behövs inte längre samma mängd syrgas.

Matdags för en lungfisk, förmodligen en afrikansk sådan. Notera på videon att den, till skillnad från de flesta andra fiskar, tuggar maten väl. Lungfiskarna tänder är omvandlade till kraftiga plattor, med vilka de till och med kan tugga i sig skalförsedda djur, till exempel kräftdjur och snäckor. Lungfisken ovan får dock sina räkor skalade. From YouTube, courtesy of Tyler’s Aquarium.

Ytterligare en anpassning, som gjort det möjligt för lungfiskarna att gå in i ett vilstadium, är deras slutprodukt vid proteinnedbrytningen. De flesta vattenlevande djur bildar ammoniak som slutprodukt, men dessa djur måste göra sig av med denna lika fort som den bildas, eftersom ammoniak är mycket giftigt. De flesta fiskar gör sig lätt av med den vattenlösliga ammoniaken via gälarna. Så gör lungfiskarna också så länge de befinner sig i vatten Eftersom gälar inte fungerar i luft måste lungfisken lösa slutproduktsproblemet på annat vis, när den bara andas luft. Den gör det genom att i stället för ammoniak bilda urea (urinämne) som slutprodukt. Urea är för övrigt även slutprodukt hos oss däggdjur och inte alls lika giftig som ammoniak. Lungfisken kan låta urea ansamlas i kroppen tills dess koncentration når otroliga värden, utan att bli förgiftad. Alla dessa anpassningar till landliv har gjort det möjligt för en fisk att överleva upp till ett år, kanske längre, på torra land. Läs också om andra luftandande fiskar än lungfiskarna, om lungornas evolution hos ryggradsdjuren, om hur fiskar ventilerar sina gälar och om näsborrarnas evolution på andra sidor. Referenser Texten har uppdaterats och utökats år 2013 av Anders Lundquist,Q. Bone and R.H. Moore: Biology of fishes (3rd ed, Taylor & Francis, 2008).R.W. Hill, G.A. Wyse, and M. Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).K.V. Kardong: The vertebrates (5th ed, McGraw-Hill, 2009). Till början på sidan Till “Artiklar om djur”

Hur många liter per fisk?

Vilka fiskar ska jag välja? – Precis som människor så har även fiskar olika karaktärer – vissa är ensamvargar och behöver sitt eget område, medan andra fiskar håller ihop i par eller i hela stim. Så innan du ger dig ut för att köpa dina akvariefiskar så rådfråga en specialist om vilka fiskarter som är lämpliga för ditt planerade akvarium.

Generellt ska fiskar som delar samma akvarium ha samma behov när det kommer till ljus, temperatur på vattnet och textur. Se också till att köpa fiskar med olika levnadssätt i akvariet. Det finns fiskar som simmar vid vattenytan, andra sorter håller sig längre ner i akvariet. Det finns arter som gillar att gömma sig bland växter eller i olika typer av grottor, medan andra ligger på botten.

Det är också viktigt att du inte “överbefolkar” ditt akvarium, att du inte köper för många olika sorter. Speciellt som nybörjare bör du börja med några få fiskarter. Du kan sedan köpa nya fiskgrupper varannan vecka så att de enskilda grupperna kan lugna sig och hinner acklimatisera sig till sitt nya hem innan nya vänner kommer.