Varför Ska Man Äta Fisk?

Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.

1. Fler borde alltså äta fisk.
2. Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar.
3. De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion.
4. Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.

Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.

Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk. Torsk och plattfisk från Östersjön. Odlad fisk. Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk. Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).

Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk

Vad händer om man inte äter fisk?

Fakta – Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson. Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag – äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

1. Helt avgörande för barnets hälsa är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet.
2. En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja.
3. Alternativet för vegetarianer är att ta kost­tillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.

Behövs en bra balans Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fett­syra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror.

• Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg.
• Emikalier i fettvävnaden Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar ris­ken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD.
• Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer.

Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk.

Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma? Se fem följande förslag nedan: 1. Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar. Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet. Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk.

Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter.

1. Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar.
2. Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande.
3. Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet.

Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politi­ker.

• Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.2.
• Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen.
• Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.3.

Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.4.

• Omplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror.
• Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter.
• De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringssta­tusen.
• Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondryck­en, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.5.

Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring.

Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror. Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi.

Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger. Av Peter Wilhelmsson

Vad får man brist på om man inte äter fisk?

Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen.

En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer.2 – Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer.

Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife.

I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker.

När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag.1 Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter.

• Vitamin A, C, D, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver.
• Många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet.
• Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde.

Unga kvinnor åt minst fisk av alla.3 – Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife.

Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. – I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk.

1. Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom.
2. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife.
3. För mer information kontakta gärna: Jonna Bendtsen, nutritionist, ACO Hud Nordic AB, om undersökningen, tel.076-307 26 08, e-post [email protected] Marianne Wrife, nutritionist/ kost- och friskvårdskonsult, Kropp i Harmoni, tel.076-84 99 301, e-post m[email protected] Undersökningar om ungas matvanor: Not 1.

Matvanor hos svenska ungdomar 15-18 år En undersökning om svenska ungdomars matvanor genomfördes av undersökningsföretaget Netigate på uppdrag av ACO i december 2012. Undersökningen bestod av en webbaserad enkät och totalt svarade 536 ungdomar i åldern 15-18 år på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel.

Ontakta gärna Jonna Bendtsen på ACO om ni vill ta del av hela undersökningen. Not 2. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight 2011 I en kostvaneundersökning av Nordiska Ministerrådet framkom att få nordbor når upp till målen om bra matvanor och endast 2 procent av barnen i Sverige (ålder 7-12 år) hade enligt undersökningen en kost som bedömdes vara tillfredställande i förhållande till de mål som Nordiska ministerrådet har fastslagit i “The Nordic Plan of Action for Better Health”.

Undersökningen baserades på telefonintervjuer med över 9 000 vuxna i åldern 18-65 år och (föräldrar till) 2 500 barn i åldern 7-12 år. Undersökningen kan laddas ner här. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-552 Not 3. Riksmaten Vuxna 2010-11 I Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning, som publicerades hösten 2012, konstaterades att unga vuxna, d v s kvinnor och män i åldern 18-30 år, hade sämst matvanor av alla åldergrupper.

1. Vinnor hade generellt sett något bättre matvanor än män.
2. Enligt undersökningen fick många unga vuxna för lite D-vitamin, järn och folat via kosten.
3. I undersökningen deltog 1,800 personer.
4. Länk till undersökningen.
5. Http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor-undersokningar/Riksmaten-2010-Fragor-och-svar/ ACO HUD NORDIC AB är ledande inom hud och hälsa i Norden.

Med ett sortiment som sträcker sig från topikala läkemedel till kosttillskott och exklusiv hudvård, erbjuder vår produktportfölj både bredd och djup. På det egna forsknings- och utvecklingslaboratoriet utvecklar vi säkra produkter med moderna formuleringar för den nordiska konsumenten.

Varför är fisk bra när män tränar?

Fet fisk är smalmat – Mager fisk som t.ex. tonfisk, torsk och rödspätta är effektiv bantningskost. Med ett högt proteininnehåll och ett mycket lågt fett- och kaloriinnehåll får du en maximal mättnadskänsla per kalori – betydligt bättre än från både kött och fågel.

Är fisk bra att äta för klimatet?

Det har varit mycket diskussioner kring matens miljöpåverkan i media den senaste tiden. Djuruppfödningen står för nästan en femtedel av världens totala klimatutsläpp och det är många aspekter att ta hänsyn till i mataffären för den som vill tänka etiskt.

Men hur mycket fågel, fisk och mittemellan påverkar kan vara svårt att veta. SMB reder ut frågetecknen med fyra delar som publiceras klockan 15.00 måndag till torsdag. Delarna behandlar kött, fisk, vegetariska alternativ och en avslutande sammanfattning. Del 2 – Fisk och skaldjur Den klimatsmarta fisken Enligt Naturvårdsverket ligger ett kilo fisk på samma utsläppsnivåer som mellan kyckling och gris (2 kg respektive 5 kg växthusgaser per kilo kött).

Skillnaden på fisk och fisk är alltså stor, och hållbarhetsmärkt fisk är i regel alltid bättre. Enligt en undersökning gjord av KRAV släppte KRAV-certifierad torsk ut 1,5 kg växthusgaser per kilo torskblock, medan samma mängd konventionellt fiskad torsk släppte ut mellan 3,3 kg och 4,3 kg växthusgaser.

1. De största orsakerna till utsläppen är bränslet till fiskebåtarna och fiskemetoden.
2. Fiskar från hållbara bestånd är mest klimatsmart då det tar längre tid, och förbrukas mer bränsle, att fånga fisk från mindre bestånd.
3. Metoder som bottentrålning bör definitivt undvikas då det både drar mer bränsle och förstör havsbotten.

Du blir garanterad hållbara fiskemetoder om du köper miljömärkt fisk. Fiskar som enligt Naturskyddsföreningen är grönlistade (hållbara att äta) är bland annat abborre, gös, gädda och blåmusslor. Musslor renar haven och behöver inte fodras av människan vilket gör dem till ett klimatsmart alternativ.

• Bland de gulmarkerade som vi bör vara försiktiga med kan vi bland annat hitta tonfisk, röding och sik, och bland de rödmarkerade hittas självklart haj, tigerräka/scampi och ål.
• WWF har en fiskguide i kortare format och Tasteline har sammanställt vad du bör tänka på och även vilken säsong du bör köpa vilken fisk.

Viss problematik med odlad fisk Mängden odlad fisk sägs i år komma att överstiga mängden fångad fisk, Men odlad fisk kräver försiktighet då fodret till fiskarna inte alltid är hållbart och odlingarna kan bidra till övergödning. Ett växande problem är också att sjukdomsutbrott inom odlingarna har lett till överanvändning av antibiotika och bekämpningsmedel. MSC har tre principer de jobbar efter: Princip 1: Fiskbeståndets tillstånd Fisket måste ligga på en nivå som är hållbar för fiskbeståndet. Certifierade fisken måste drivas så att fiske kan pågå i all evighet och så att resurserna inte överexploateras.

Princip 2: Fiskets inverkan på den marina miljön Fisket ska bedrivas så att man bibehåller strukturen, produktiviteten, funktionen och mångfalden på de ekosystem som fisket grundar sig på. Princip 3: Fiskets skötsel Fisket måste uppfylla alla lokala, nationella och internationella lagar och använda ett förvaltningssystem som kan anpassas till förändrade förutsättningar och upprätthålla hållbarhet.

Gifter i fisk Livsmedelsverket rekommenderar att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan. Samtidigt håller många delar av våra hav på att bli utfiskade. Fisk är bra då de innehåller Omega 3, jod, selen och D-vitamin, vilket även går att hitta i vegetariska produkter.

Enligt livsmedelsverket borde vi äta mer fisk än vad vi gör idag, uppemot 300 gram i veckan, men hur vi skulle kunna göra det hållbart är svårare att svara på. Fisk, speciellt fet fisk, kan innehålla gifter så som PCB:er, dioxiner och kvicksilver. Livsmedelsverket rekommenderar att du varierar fisken du äter för att undvika höga doser av gifterna, men råder även att utsatta grupper som barn och kvinnor i barnafödande ålder är extra försiktiga.

Kort sammanfattning

Ett kilo fisk motsvarar ca 2-5 kg utsläpp av växthusgaser. Var försiktig med odlad fisk. Miljömärkt fisk är klimatmässigt bäst. MSC är utnämnd som den bästa märkningen. Variera vilka fiskar du äter för att undvika höga doser av gifter (rör speciellt barn och kvinnor i barnafödande ålder).

Är fisken dålig?

Är fisken färsk? Konsumenterna osäkra Publicerat 2007-02-01 17:26 Konsumentens kunskap om hur en färsk fiskfilé bör se ut varierar kraftigt. Det visar en nyss genomförd norsk undersökning med 45 konsumenter. Osäkerheten är stor både om hur fisk skall se ut och dofta för att vara ätlig. En osäkerhet som gör det enklare att välja ett annat livsmedel istället.

1. Färsk fisk packat i tråg tar nu fart i dagligvaruhandeln.
2. Det är många år sedan man började sälja fisk på detta vis men då var varken konsument eller livsmedelskedjorna beredda.
3. Butikerna saknade bra kyldiskar och konsumenterna ansåg att färsk fisk skulle säljas över disk hos fiskhandlaren.
4. Nu har vi vant oss vid atmosfärförpackat livsmedel.

Köttfärsen håller i en vecka, färsk kyckling likaså och till och med fisken kan ligga flera dagar i kylskåpet. I butikerna har man utvecklat kyldiskar med bra exponering och låga temperaturer. Men om vi inte bara skall förlita oss på bäst före datum är det bra att veta hur en fiskfilé ska se ut när den är färsk.

1. En undersökning gjord av Fiskeriforskning i Norge visar att den kunskapen varierar kraftigt.
2. I testet fick 45 konsumenter bedöma sex trågpackade lax- och torskfiléer var.
3. Filéerna var mellan två till fjorton dagar gamla.
4. Plasthöljet togs av så att testpanelen också skulle kunna lukta på filéerna.
5. Uppfattningen om vad som var färskt varierade kraftigt.

Några bedömde de två dagar gamla filéerna som oätliga (I Norge kan man knappt köpa så färsk fisk). Å andra sidan tyckte en del av testpanelen att de tolv dagar gamla filéer såg alldeles utmärkta ut. Resultatet visade att konsumenten inte känner till hur man bedömer kvaliteten på fisk.

– När konsumenten känner sig osäker kan de värdera färskheten på kriterier som inte alls har med saken att göra, säger Jens Østli, en av de ansvariga för undersökningen. Man kan välja bort filéer med blodfläckar, ben- eller skinnrester eller kanske till och med om filéerna är av olika storlekar i förpackningen, menar Østli.

Att tänka på vid inköp av fisk 1. Låt inte fiskråvaran ligga i rumstemperatur utan lägg in den i kylskåp så snabbt som möjligt efter inköp. En obruten kylkedja borgar för en fin hållbarhet.2. Se till att temperaturen i kylskåpet håller max +8°, gärna kallare.3.

Fråga gärna fiskhandlaren/butiken hur färsk fisken är (om inte informationen finns på förpackningen). Detta avgör om du bör konsumera fisken omgående, eller om den kan ligga i kylskåpet i ett par dagar. Hur ser jag om fiskfilén är färsk? Färsk fiskfilé: Klart, genomskinligt, glänsande fiskkött. Frisk fiskdoft.

Att tänka på: • Det kan vara svårt att avgöra om en fiskdoft är frisk eller ej. Känner du dig osäker, skölj filén i kallt vatten. Doftar den, vad du tycker, illa efter det skall man kanske undvika att äta den. • En gammal fiskfilé har ett matt kött och kan vara lite kletig på ytan samt ha gulaktiga fläckar.

• Doften är obehagligt söt eller syrlig.
• Som sagt, är du osäker; skölj filén med kallt vatten.
• Luktar den fortfarande obehagligt bör den kasseras.
• Doftar den friskt kan du tillaga den.
• Att bara gå efter hur många dagar sedan fisken fiskades är ingen garanti för fiskens kvalitet.
• Har bara råvaran behandlats hygieniskt och förvarats på rätt sätt håller den längre än man kan tro.

Detta gäller inte minst en del plattfiskar som gärna kan ligga och möra till sig i några dagar. Lita på dina sinnen! För bilder och mer information: www.svenskfisk.se Klicka på Källa undersökning: : Är fisken färsk? Konsumenterna osäkra

Varför tycker män inte om fisk?

säg inte “fisk” – Att fisk inte skulle smaka gott är en föreställning hos vissa. Faktum är att fisk och skaldjur smakar väldigt olika beroende på sort och tillredning, så det finns en möjlighet att även den som “inte gillar fisk” faktiskt redan tycker om vissa fiskrätter.

• Hjärnan är dock suverän på att kategorisera, har jag ätit fisk ett par gånger och tyckt att det smakar illa så kommer jag därför dra slutsatsen att ALL fisk är äcklig.
• För att komma förbi den här kognitiva låsningen kan du testa att inte tänka i termer av “nu ska vi äta fisk”, utan istället formulera dig mer specifikt – “idag blir det laxtaco, pastasås med tonfisk eller räkpizza”.

För dig som har barn är detta ett mycket mer tacksamt sätt att presentera maten, men det går givetvis att applicera på sig själv eller andra vuxna!

Kan män bli dålig av fisk?

Orsakande organism, smittvägar och smittspridning – Fiskköttet blir toxiskt på grund av felaktig förvaring/tillredning, sannolikt genom bakterietillväxt. Troligen kan flera olika bakterier vara inblandade. Man kan bli sjuk främst genom att man äter förgiftat fiskkött (makrill, tonfisk, bonito).

Stina Söderholm