Vad Innehåller Fisk För Näringsämnen?

• Antioxidanter.
• A-vitamin.
• Biotin.
• C-vitamin.
• D-vitamin.
• E-vitamin.
• Folat.
• K-vitamin.

Meer items

Vad finns det för näringsämnen i fisk?

Fisk ger mycket näring, lite energi och har låg fetthalt. Fisken i vår kost svarar för ca 7 % av vår totala proteintillförsel. Men bara 2 % av fettet vi äter kommer från fisk. Fisk är kalorisnål mat, vi får bara 2 % av våra kalorier från fisk. I dag när vårt energibehov kraftigt har minskat medan behovet av näringsämnen är oförändrat är fisk ett idealiskt livsmedel.

• Proteinrikt Knappt något annat livsmedel innehåller så mycket protein som fisk.
• De fiskar som vi kallar magra har den högsta proteinhalten.
• Protein är ett näringsämne som bygger upp nya och ersätter gamla celler.
• För växande ungdomar är proteiner särskilt viktiga för hälsan.
• Näringsvärdet (protein, fett, vitaminer och mineraler) varierar mellan de olika fiskarterna.

Det högvärdiga fiskproteinet innehåller alla de för oss nödvändiga aminosyrorna. Fiskprotein håller sig stabilt till stekning och kokning. Det enda protein som går förlorat är det som löses ut i kokspadet. Ju varsammare fisken kokas desto större del av proteinet bevaras.

1. Fisk bör sjudas, inte kokas, vilket är en skonsam metod som gör att näringsvärdet behålls på bästa sätt.
2. Fiskspad kan användas till soppa och såser.
3. Fett Fetthalten varierar med olika sorters fisk.
4. Man talar om magra och feta fiskar.
5. Exempel på magra fiskar är torsk och kolja som innehåller 0,3-0,5 % fett.

Feta fiskar som makrill, lax, sill, strömming och ål innehåller i genomsnitt 15-20 % fett. Fetthalten i samma fisksort varierar med årstiden och fiskens ålder. Fiskfettet är uppbyggt av fleromättade fettsyror och därför är fiskfettet värdefullt ur näringssynpunkt.

Stek i lite fett Att fisken steks omsorgsfullt är viktigt. Stekfett och temperatur är avgörande. Vid hög temperatur påverkas fettsyrasammansättningen i stekfettet. Paneringen suger åt sig stekfett som blir mättat. Sill och strömming kan paneras i rågmjöl. Det ger inte så mycket stekskorpa och suger inte upp onödigt mycket fett.

Bäst är att använda så lite fett som möjligt vid stekningen. Risken är annars att det fina fleromättade fettet förstörs. Stek därför i så lite fett som möjligt, undvik för hög värmen och panera med måtta. Vitaminer De viktigaste vitaminerna är de fettlösliga, A och D.

• De finns framför allt i fiskleverolja och feta fiskar som lax, ål, sill och makrill.
• Mindre mängder vitamin E och vissa av B-gruppens vitaminer förekommer i fisk.
• B-vitaminer är värmekänsliga och påverkas vid stekning vid allt för hög temperatur.
• Mineralämnen Viktiga mineralämnen som kalcium, järn, fosfor och jod samt spårämnen av magnesium och koppar förekommer i fisk.

Framför allt är jod en viktig mineral som finns i all saltvattensfisk. I inget annat livsmedel förekommer selen så rikligt som i fisk. Det finns ungefär lika mycket selen i saltvattensfisk som i sötvattensfisk. Kalcium och fosfor hör ihop. Därför finns kalcium också i fosfor.

Vad innehåller fisk som är nyttigt för oss människor?

Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.

1. Fler borde alltså äta fisk.
2. Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar.
3. De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion.
4. Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.

Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.

Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk. Torsk och plattfisk från Östersjön. Odlad fisk. Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk. Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).

Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk

Vilken fisk har mest D-vitamin?

Fisk. Fisk är en riktigt bra källa för D – vitamin och de som ligger i topp är abborre, gös, skarpsill, lax, öring och makrill. En portion sill kan ge dig 10 mikrogram D – vitamin, vilket motsvarar hela den rekommenderade dagliga dosen.

Hur vet män om män har brist på omega 3?

Brist på omega 3 – Vid brist på omega 3 kan man märka av torr och/eller skrovlig hud, sår i hårbotten och sköra naglar. Även depression och trötthet tros kunna vara kopplat till brist på omega 3-fetterna EPA och DHA.

Är fiskpinnar dåligt?

Findus miljökompenserar inte – I väntan på att kunna köpa miljöcertifierad palmolja kan företagen i dag kompensera sig genom att handla gröna certifikat som stöder en mer hållbar odling. Det har till exempel Ica och Axfood förbundit sig att göra liksom kryddföretaget Santa Maria.

• Men den lösningen har Findus inte valt Ska jag ha dåligt samvete för att jag steker fiskpinnar till barnen? Är pinnarna inte för feta? – Visst är fiskpinnen fetare än ren fisk.
• Men om du panerar fisken själv blir den ju också fet, säger Lena Björck, nutritionist på Livsmedelsverket.
• När man steker fiskpinnarna tillförs extra fett.

Ett knep är att steka fiskpinnarna i ugn, då slipper man stekfettet. Fiskpinnen innehåller både bra och dåligt fett. Det är sämre fett i paneringen än i fisken. Omega 3-fettsyran DHA finns naturligt i feta fiskar som lax, sill och makrill. Barn behöver omega 3-fett för att bland annat hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

1. Vårt råd är att äta fisk två, tre gånger i veckan och att variera sorterna av både miljö- och näringsmässiga skäl.
2. Vissa fiskar kan innehålla miljögifter medan andra fiskar kan vara utrotningshotade.
3. Då fördelar man riskerna, säger Lena Björck.
4. Även de feta fiskarna är magra om man jämför med annat som barn tycker om, som korv och köttbullar.

Stekt falukorv har till exempel en fetthalt på 25 procent medan stekta fiskpinnar har 13 procent fett. – Det gäller att vänja barnen vid olika smaker och att smyga in även andra fiskrätter mellan fiskpinnarna. Det finns massor av olika fiskar att välja mellan, och de allra flesta som finns i vanliga butiker är bra både miljö- och näringsmässigt, säger Lena Björck.

Stina Söderholm