Vragen en antwoorden Een vraag stellen Alle vragen bekijken (3)
Contents
Finns det kräftor i Siljan?
Flodkräftan slogs ut för många år sedan av kräftpest, och under några år var det inget fiske i Siljan men nu finns det gott om signalkräftor i sjön.
Finns det ål i Siljan?
Historisk dokumentation av länets fiskbestånd har gjorts Länsstyrelsen har presenterat en 270 sidor lång rapport om länets fiskbestånd som är den största i sitt slag hittills. Sedan 1980-talet har undersökningar genomförts och omfattar fiskebestånden i länets sjöar och vattendrag.
- Följ med på pimpelfiske under ytan i Stensjön i klippet nedanför.
- Inbäddat innehåll Rapporten som Länsstyrelsen Dalarna gjort är ett resultat av den samlade kunskapen om fiskarter som finns i länet och den beskrivs även som en historisk dokumentation av utvecklingen av fiskearternas förekomst och utbredning förändrats efter en flera hundra år lång utveckling av hur människan nyttjat naturen för olika syften.
EXTERN LÄNK: Annons Sedan mitten av 1980-talet har man genomfört ett större antal provtagningar och undersökningar gällande fiskbeståndet i länets sjöar och vattendrag och årets resultat grundar sig på en enkät som skickats ut till länets fiskevårdsföreningar. Kartan visar områden inom Dalarna och dalälvarnas vattensystem som omfattas av enkätundersökningen. Bild: Karta från Länsstyrelsen Dalarna Undersökningen 2006 omfattades av 2 353 sjöar och 1 637 vattendragssträckor. Man konstaterade då att länets vanligaste fiskarter var abborre, gädda och mört.
- Dessa förekommer i cirka 2 100, 1 900 respektive 1 400 sjöar i länet.
- Nu står det klart att de arter som kraftigt utökat sin utbredning i länet är sik, siklöja och sutare.
- De fiskarter som minskat märkbart är flodkräftan, ålen och laxen där de två sistnämnda är beroende av fria vandringsvägar mellan hav och sötvatten.
Flodkräftans tillbakagång hänvisas till kräftpesten. GÖRAN GREIDER: Enligt undersökningen förekommer gädda i nio och tio sjöar och fisken har också en bra spridningsförmåga och har varit den art som lyckats sprida sig längst upp i vattensystemen. Vattendragens vattendragsordning inom Dalarna och dalälvarnas vattensystem. Bild: Karta från Länsstyrelsen Dalarna Man har också sammansatt information om arter som har minskad utbredning eller helt försvunna arter. Dit räknas ålen och laxen. Ålen har tidigare förekommit i stora delar av Dalarnas vattendrag och sjöar.
- Len är beroende av att vandra motströms från havet för att kunna etablera sig i sötvatten.
- Annons Annons – Det största problemet är ju att människan har manipulerat vattnen.
- Man har höjt sjöar, sänkt sjöar och reglerat sjöar.
- Med regleringarna så påverkas stränderna med alla organismer som finns där.
- Mycket har påverkats av människans utveckling med kvarnar och vattenkraft.
Sedan finns det ju en kemisk påverkan, försås, säger Håkan Danielsson, miljöhandläggare på Länsstyrelsen Dalarna. 1951 satte man ut ål på ett 50-tal platser i Dalarna. I mitten av 1970-talet slutade man med det. Kartan visar var utsättningsplatserna var då. Bild: Karta från Länsstyrelsen Dalarna Huvudorsaken till att vissa fiskearters förekomst inte är märkbar stavas vattenkraftsdammar.
- Dessa har funnits i älvarnas huvudfåra sedan 100 år tillbaka.
- På 1950-talet planterade man ål men detta avtog efter hand i brist på uppvandrande ålyngel.
- Sedan 40 år tillbaka har det inte planterats någon ål i Dalarnas län.
- LÄS MER: Håkan Danielsson säger att det finns fiskearter som klarat sig bättre än andra.
En som klarat sig sämre är öringen som anses som starkt hotad, bland annat för att tillflödena till Siljan helt enkelt stängts av. – Siljansöringen är starkt hotad och vi arbetar just nu med att rädda den och vi släpper nu i dagarna ut simdugliga yngel i alla tillströmmande drag i Siljan.
Det är ett sätt att försöka få dem att leka där igen, säger Danielsson. Han fortsätter. – Men det finns en problematik. Om man plötsligt öppnar upp fördämningarna så blir det aldrig lika som förut. Strömsträckorna förstörs direkt vid en dämning. Det blir torrfåror. När det sedan blir för mycket vatten så evakuerar man förbi vattnet kring fördämningen, till exempel ett vattenkraftverk.
Det finns mycket att säga om den här rapporten, men vi arbetar varje dag med detta, säger Danielsson. Annons Annons * Siljan: 29 250 hektar (ha), 162 m.ö.h, Dalälven, Mora, Leksand och Rättvik. * Runn: 6 350 ha, 107 m.ö.h, Dalälven, Falun och Borlänge.
- Amungen: 6 000 ha, 107 m.ö.h, Dalälven, Rättvik, Ovanåker.
- Bramsöfjärden: 6 000 ha, 51 m.ö.h, Dalälven, Gävle och Tierp.
- Orsasjön: 5 250 ha, 162 m.ö.h, Dalälven, Orsa och Mora.
- Färnebofjärden: 4 450 ha, 56 m.ö.h, Dalälven, Sandviken och Heby.
- Väsman: 3 900 ha, 155 m.ö.h, Norrström, Ludvika.
- Tränglsetsjön: 3 650 ha, 388-424 m.ö.h, Dalälven, Älvdalen.
* Venjansjön: 3 400 ha, 273 m.ö.h, Dalälven, Mora. * Hedesundafjärden: 3 000 ha, 52 m.ö.h, Dalälven, Gävle och Heby. * Tisjön: 2 700 ha, 432 m.ö.h, Göta älv, Malung. * Ljugaren: 2 300 ha, 217 m.ö.h, Dalälven, Rättvik. * Norra Barken: 2 000 ha, 100 m.ö.h, Norrström, Smedjebacken.
- Skattungen: 2 000 ha, 200 m.ö.h, Dalälven, Rättvik och Orsa.
- Storfjärden: 1 900 ha, 33 m.ö.h, Dalälven, Älvkarleby.
- Rogsjön: 1 800 ha, 156 m.ö.h, Dalälven, Falun.
- Väst-Kvien: 1 700 ha, 312 m.ö.h, Göta älv, Malung.
- Öjen: 1 500 ha, 296 m.ö.h, Dalälven, Malung.
- Södra Barken: 1 400 ha, 100 m.ö.h, Norrström, Smedjebacken, Fagersta.
* Lisjön: 1 400 ha, 259 m.ö.h, Göta älv, Ludvika. Christian Larsen : Historisk dokumentation av länets fiskbestånd har gjorts
Finns det regnbåge i Siljan?
Den 12 december beslutade Miljöprövningsdelegationen (Mpd) att ge avslag för en utökad och fortsatt regnbågsodling i Siljan. Bolaget Slottslax har bedrivit fiskodling i Siljan sedan 2007 och har ett tidsbegränsat tillstånd till 2021. Produktionen idag består av 1100 ton regnbåge för konsumtion och enligt ansökan vill man dubblera produktionen till 2333 ton.
– Mpd säger nej till fiskodlingen av flera skäl. Mark- och miljööverdomstolen har i tidigare domslut ifrågasatt fiskodling i öppna kassar som bästa tillgängliga teknik, och det gör även Mpd i Siljanfallet. Mpd anser att en landbaserad, så kallad RAS-odling inte nödvändigtvis behöver lokaliseras till den plats där verksamheten är lokaliserad idag.
Fördelen med landbaserad RAS-odling är att verksamheten sker i slutna system där vattnet recirkuleras och de gödande utsläppen minimeras. Dessutom eliminerar man risken för spridning av parasiter och sjukdomar från rymlingar, vilket kan slå ut vilda fiskbestånd.
- Terkommande sker att odlad fisk rymmer från kassodlingar med risk för smittspridning och konkurrens om föda med vild fisk.
- Senast i januari 2015 rymde cirka 70 000 regnbågar i Siljan efter att en kassodling hade gått sönder.
- R 2007 hände samma sak i Siljan, denna gång kom 230 ton regnbåge ut ur odlingen.
En annan fördel med landbaserad odling är att fisken är fri från mediciner och tungmetaller och näringsvärdet är lätt att kontrollera. Mpd lyfter också fram att en fiskodling i Siljan utgör ett beaktansvärt hot mot den redan starkt hotade och riksintressanta siljansöringen.
- Den stora satsning som görs för att stärka beståndet genom restaureringsåtgärder för mångmiljonbelopp med bland annat fria vandringsvägar för siljansöringen i Österdalälven, kan äventyras av fiskodlingen.
- Förutom Siljansmålet har Sportfiskarna varit engagerade i flera fiskodlingsmål, till exempel i Storsjön och vid Höga kusten där avslag gavs för båda fiskodlingarna.
I jämtländska Kall planeras för den första storskaliga landbaserade fiskodlingen i Sverige. Bolaget ska producera maximalt 4000 ton röding i tankar på land. I andra länder som Danmark och Kanada finns redan flera exempel på att landbaserad fiskodling kan vara lönsamt.
Vilken fisk är vanligast vid inläggning?
Vanligaste rökta fiskarna är sill som då kallas böckling, makrill, laxfiskar som lax, regnbåge, röding och sik, samt ål (rund- eller flatrökt). Rökning innebär uttorkning av fisken som också blir salt.
Kan man fiska i Siljan?
Är du sugen på att fiska? I Leksands kommun kan du fiska i Siljan och i ett flertal sjöar och vattendrag. Basen för fisket i kommunen utgörs av abborre och gädda men här finns även värdefulla bestånd av öring, sik, siklöja och lake.
Hur ser kräftor?
Skillnad på signalkräfta och flodkräfta – Signalkräftan är en invasiv främmande art. Det är förbjudet att importera, odla och sätta ut signalkräfta i naturen. Den svenska flodkräftan har minskat dramatiskt i takt med att signalkräftan har ökat. Idag räknas flodkräftan som en akut hotad art. Signalkräfta. Illustration av Jakob Robertsson.
Inga taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Känn med fingret!Klorna ofta ljusare på undersidan. Vit vårta i “tumgreppet”, oftast omgiven av en stor vit-turkos fläck,Breda, “muskulösa” klor vars yta är slätare med insänkta porer.Huvud och ryggsköld släta med insänkta porer. Oftast tydligt brun färgton.
Flodkräfta. Illustration av Jakob Robertsson.
En rad med små taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Känn med fingret!Mörka, enfärgade klor med mörkt “tumgrepp”, ofta med en röd vårta.Långa, mandelformade klor med riklig förekomst av vårtor och taggiga utskott.Huvud och ryggsköld mörka, ofta svartaktiga, med vårtor och taggiga utskott.
Signalkräfta. Illustration av Jakob Robertsson. Signalkräftor finns vid omkring 4 000 lokaler, huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand. Men genom olagliga utsättningar förekommer den också i nordvästra Svealand och i ett fåtal vatten i Norrland. I Hjälmaren och Vättern finns bestånd av signalkräfta som är fiskbara för yrkesfisket.
Hur vet man om det finns kräftor?
Ljusskygga kräftor – I dagsljus är signalkräftan som minst skyggast och man kan ibland se dem på grunt vatten. Men när skymningen kommer blir de allt mer alerta på att gömma sig. Går man då utmed vattnet så gömmer de sig snabbt. Lyser man på en flodkräfta med ficklampa står den stilla medan signalkräftan oftast flyr. Är det skymning eller mörkt så får man närma sig vattnet där håven ligger utan att kräftorna märker det, oftast blir det att krypa fram. När man ska lyfta upp håven ur vattnet gäller det att göra det rakt uppåt annars tippar den lätt och kräftorna åker ut.
Finns det lax i Siljan?
Siljanslax är ett genuint dalaföretag med verksamhet i Leksand vid sjön Siljan. Vår verksamhet går ut på att förädla lax. Från färsk fisk till en serveringsfärdig produkt hos slutkund utan vidare tillagning. Vi flyttade till våra nuvarande lokaler 1991 och har i olika omgångar byggt och gjort om för att kunna motsvara den ökade efterfrågan.
- Från vårt lager i Leksand levererar vi mer än två miljoner portioner till hotell, restauranger, krogar, cateringföretag, butiker och festivalarrangörer i hela Sverige.
- Vi har även försäljning till privatkunder via vår butik i Leksand och även direktleverans av större beställningar till privatkunder.
- Siljanslax är IP certifierad enligt Sigill Kvalitetssystem AB vars standardisering ska bidra till en hållbar tillväxt vid produktion, hantering och förädling av livsmedel samt garanterar hög kvalitet på alla våra laxprodukter.
Du kan läsa mer om detta på Sigills hemsida. 1964 Siljanslax etablerades och började odla lax i sjön Siljan och i Österdalälven som rinner genom Leksand. Företaget var först i världen att odla lax för konsumtion. Laxen utfodrades automatiskt med pellets och var vid den tiden en helt okänd odlingsmetod.
- Denna metod blev sedermera en framgångsmodell och skapade en världsomspännande och väletablerad bransch.1991 Siljanslax inledde en ny epok med förädling av norsk fjordlax och lokal regnbågslax.
- Ett utbud av färdiglagade laxrätter framställda efter egna framgångsrika recept hittade direkt rätt hos nya kunder.
Rätterna komponerades och tillagades för att kunna serveras direkt från kylen. Varumärket Siljanslax Fillét Royal blev omgående en storsäljare.1998 Invigdes en ny produktionsanläggning i Leksand. Den EU-godkända anläggningen möjliggjorde utvecklingen av nya efterfrågade produkter och kapaciteten dubblades.2003 En ny tillbyggnad gjordes för att kunna lagra 70 ton tillagade och paketerade produkter.
Hur giftig är ål?
Publicerat måndag 16 juli 2007 kl 12.37 HELSINGBORG. Ål som fångas utanför Kopparverks-hamnen och Västra hamnen i Helsingborg får inte säljas till konsumenter. Den innehåller nämligen för mycket gift, det visar dom senaste analysresultaten från prover på ålen.
- Halterna överskrider EU:s gränsvärden för försäljning och export, berättar Peter Göransson som är miljösekreterare i Helsingborg.
- Len är en mycket fet fisk som har lätt att ta upp farliga gifter och dessutom tycks ålen gärna vistas i samma områden under många år och eftersom det släppts ut gift i de här områden utanför Helsingborg så blir halterna av dioxin så höga att den nu inte anses vara bra som mänskoföda.
Men med andra fiskar som fångats i samma område är det bättre. – Vi har även analyserat sill. Hos den ligger halterna långt under gränsvärdet och den kan rekommenderas att konsumeras, säger miljösekreteraren Peter Göransson. Ålen anses även utrotningshotad och därför får man inte fiska hur mycket ål som helst.
Finns det ål i sötvatten?
Ålen är en ormliknande fisk som finns i både söt- och saltvatten. Den europeiska ålen leker på stora djup under vårvintern i Sargassohavet, öster om Nordamerika.
Kan rymma fisk?
Odlad fisk som rymmer kan påverka vilda bestånd. Rymningar sker oftast genom förslitningsskador på nätkassar och kan innebära stora ekonomiska förluster för fiskodlaren. Stora tekniska framsteg har gjorts, både av nätkassematerial, kassarnas konstruktion liksom av övervakningen, för att minimera rymningar.
Finns det gös i Siljan?
I Rättviks kommun finns en riklig mängd med sjöar och tjärnar. Fiska i vacker natur med möjlighet till fångst av bland annat abborre, gädda, gös, harr, bäckröding, lake, mört, sik och siklöja. För den mer äventyrlige fiskaren finns härliga skogstjärnar med stor öring och röding att prova.
- Det kräver dock sin vandring.
- Öringsfisket i våra stora sjöar Amungen och Ljugaren kan vara en riktig höjdare.
- Det är två fantastiskt vackra sjöar som har egen reproduktion av storvuxen Rockåöring.
- I området finns ett eller flera “put-and-take”-fiskevatten med inplanterad ädelfisk.
- En önskan från oss är att du som fiskar i våra vatten vårdar fiskebeståndet.
Fiska gärna mycket och ofta men ta inte upp mer än vad du behöver.
Hur ser en riktig regnbåge ut?
Regnbågens alla färger – Att färgerna hamnar bredvid varandra beror på att vitt solljus är en blandning av regnbågens alla färger och att de olika färgerna bryts olika mycket när ljuset passerar gränsytan mellan luft och vatten. Ordningen mellan färgerna är alltid den samma i regnbågen.
- Utifrån räknat i den primära regnbågen är färgerna röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett.
- I den svagare sekundära bågen, som ligger utanför huvudbågen är ordningen den omvända.
- Att färgerna kommer i den här ordningen beror på att ljus av olika våglängder bryts olika mycket av vattendropparna.
Vitt solljus består av de uppräknade färgerna och rött har den längsta våglängden och violett har den kortaste. Foto Lars Ödemark
Vilken fisk ska män inte äta?
Tufft för havsfiskarna – Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus. – Torsken är ett sorgebarn.
- Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.
- Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper.
- De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
- Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.
Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.
Vilka tre fiskarter är mest populära?
Fyra tips till dig som äter fisk – Karin Glaumann har några tips som konsumenter kan tänka på när det handlar fisk.1. Visa att du bryr dig – ta reda på så mycket du kan om fisken du vill äta.2. Köp rätt storlek – varje art har en så kallad lekstorlek, en period då den fortplantar sig.
Ta reda på fiskarters lekstorlekar för att undvika att köpa fiskar som är för små och inte haft en chans att föröka sig.3. Testa nåt nytt – och minska trycket på redan överfiskade, och populära, bestånd.4. Kolla upp arten – restauranger och livsmedelsbutiker har lagkrav på sig att veta vad artens vetenskapliga namn är, hur den är fiskad och vilket område den kommer från.
Om den informationen inte finns kan du påpeka att detta är deras skyldighet. I Sverige äter vi 12,5 kg sjömat, alltså fisk och skaldjur, per person och år. Det motsvarar knappt två portioner i veckan – en minskning jämfört med för fem år sedan. Cirka 80 olika matfiskar finns på den svenska marknaden – de 10 vanligaste står för 80 procent av konsumtionen.
Mest äter svenskar av lax, sill, torsk och räkor. Knappt 30 procent kommer från den inhemska produktionen från yrkes- och fritidsfiske, samt odling. Drygt 70 procent importeras främst från Norge, Danmark och Kina. De vanligaste matfiskarna är: lax, sill/strömming, torsk, räkor (beredda räkor och kallvattensräkor), bonit/tonfisk, alaska pollock, makrill, gråsej och regnbåge.
Källa: /RISE, 2019 : Sämre läge för fyra av våra populäraste fiskar
Vilken fisk kan man äta?
Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisken skipjack.