Vad Är Skillnaden Mellan Strömming Och Sill?

DNA-studier avslöjar skillnaden mellan sill och strömming 6 november 2012 Sillfiske under 1500-talet. Bilden illustrerar hur otroligt rik tillgången på sill kan vara. Man kunde helt enkelt stå på land och bara håva in fisken. Foto/bild: Illustration från Olaus Magnus “Historia om de nordiska folken”. Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster.

Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Ända sedan medeltiden har vi skilt på sill och strömming men det är först nu som forskare fått fram vetenskapliga bevis för att de är genetiskt olika.

Sillen är en av världens mest individrika fiskar och har en enorm ekologisk och ekonomisk betydelse. Anledningen till att sillen utgör en så ofantlig biomassa är att den lever ute i öppna havet direkt på plankton. Under en lång tid av Sveriges historia var sill och strömming en helt avgörande födoresurs och en viktig exportvara.

Sverige skulle inte vara det land det är idag om inte vi haft denna rika tillgång på sill och strömming. Ända sedan medeltiden har vi kallat den sill som fångas norr om Kalmar sund för strömming, eftersom den avviker från den sill som fångas i södra Östersjön och i Västerhavet. Strömmingen är mindre till storleken och mindre fet.

Linné klassificerade strömmingen som en underart till sillen. Fiskeribiologer delar upp sill och strömming i olika bestånd och använder dessa klassificeringar när man bestämmer fiskekvoter. Tidigare studier har indikerat mycket små genetiska skillnader eller inga alls mellan olika bestånd.

Kan det vara så att det egentligen bara finns en gigantisk sill population och att de skillnader vi ser beror på miljöfaktorer, till exempel stora skillnader i salthalt? För att besvara denna fråga använde forskarna modern DNA-sekvensering.- Våra resultat visar att för de allra flesta generna så hittar vi inga signifikanta skillnader alls mellan sill och strömming eller mellan olika bestånd av sill eller strömming.

Detta visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt. Men för några procent av generna hittar vi mycket tydliga skillnader, inte bara mellan sill och strömming utan också mellan olika bestånd av sill och strömming, berättar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och professor i sjukdomsgenetik vid SLU.

Vår samlade analys visar att de skillnader vi hittar måste bero på naturlig selektion och genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien indikerar att sill och strömming kan bli en unik modell för att studera genetisk anpassning tack vare att den ofantliga populationsstorleken som innebär att den slumpmässiga förändringen av genfrekvenser blir minimal, säger Leif Andersson.De prover som nu har analyserats insamlades för drygt trettio år sedan som en del av Leif Anderssons examensarbete under handledning av docent (numera professor) Nils Ryman, som också är medförfattare på den nya studien.

När de analyserade dessa prover för 30 år sedan kunde de använda 13 genetiska markörer, vilket var förnämligt på den tiden. I den studie som publiceras idag har de använt mer än 400,000 genetiska markörer vilket gav en helt annan genetisk upplösning.- Vår studie är ett fint exempel på hur den kraftfulla teknik som främst utvecklats för medicinsk forskning revolutionerar all sorts biologisk forskning, säger Leif Andersson.Det faktum att proverna insamlades för drygt 30 år sedan gör det nu möjligt att studera om det under denna period skett genetiska förändringar beroende på förändrade miljöförhållanden (till exempel mildare vintrar) eller förändrat fisketryck.En förutsättning för en effektiv förvaltning av fiskbestånd är en detaljerad kunskap om artens populationsstruktur, det vill säga vilka bestånd det finns och hur de utvecklas över tiden.

Vår går gränsen mellan sill och strömming?

Sill/Strömming Cluphea harengus Sill och strömming är samma art. Det som avgör vad fisken kallas är var den fiskas. Fångas den norr om Kristianopel i nordöstra Blekinge kallas den strömming. Fångas den längre söderut och på västkusten kallas den sill. Regeln är att ju lägre salthalt desto mindre blir fisken.

• Strömmingen är oftast mindre och magrare än sillen.
• Fisken är relativt liten och silverglänsande med slank kropp.
• Sillen kan väga upp till 1 kg och bli 49 cm lång.
• Vanligt i våra vatten är att den blir 25-35 cm.
• Den simmar i det öppna vattnet från ytan ned till ca 250 meters djup, i stim som kan bli oerhört stora.

Födan består av djurplankton och småfisk. I Skagerrak och Kattegatt leker sillen på hösten men i de större öppna haven finns bestånd som leker under vinter eller vår. Ägg och yngel är känsliga för yttre miljöförhållanden, därför varierar beståndet mycket från år till år beroende på hur mycket fisk som överlevt.

Sill/strömming förekommer i de blåmarkerade områdena. Sill/ Strömming Gästriklands landskapsfisk Eng: Herring Tys: Hering Fra: Hareng de l´Atlantique

: Sill/Strömming

Är surströmming sill?

Katastrof, det är brist på surströmming, ropar de stora tidningsrubrikerna i dessa tider då det är dags för årets surströmmingsfester. Igår hörde jag på radion en man i Västerbotten som berättade hur han jagade från den ena butiken till den andra för att få tag i några burkar surströmming till den årliga surströmmingsskivan.

1. Efter mycket jagande och köande lyckades han få ihop ett tiotal burkar.
2. Festen var räddad.
3. I alla fall för den här gången.
4. Bristen på surströmming beror huvudsakligen på bristen på strömming i Östersjön.
5. Dels för att bestånden minskar på grund av att Östersjön är i kris.
6. Både övergödning och miljögifter slår ut inte bara strömmingen utan även den vilda laxen, torsk och annan fisk.

Sedan har vi det stora industrifisket. De stora trålarna som dammsuger Östersjön på strömming. Strömming som i sin tur blir fiskmjöl. Fiskmjöl som blir föda till den laxen i de allt större och flera laxodlingarna. Laxodlingar som till stor del kommit till för att den vilda laxen också är i stort sett utfiskad.

I radioinslaget frågade man varför man inte gör surströmming av sill från Västkusten Men se det går inte. Det ska vara strömming, inte sill, om det ska vara riktig surströmming. Nu hör det till saken att strömming och sill nästan är exakt samma fisk. Fångad norr om Kalmarsund byter sillen namn till strömming.

Dock finns det små genetiska skillnader mellan sill och strömming. Sillen är något större och fetare än strömmingen, vilket sägs bero på de olika miljöer den lever i. Sillen lever och fortplantar sig i saltare vatten medan strömmingen lever och fortplantar sig i Östersjöns bräckvatten.

Alltså lägre salthalt. Och ju längre norrut i Östersjön desto lägre salthalt. Skillnaden i gener mellan sill och strömming är ungefär 5 procent. Men man hittar även små genetiska skillnader mellan strömming beroende på var i Östersjön den lever och fortplantar sig. På samma sätt hittar man små genetiska skillnader mellan sill vid Västkusten och sill längre ut i Atlanten.

Jag är varken surströmmingsexpert eller surströmmingsälskare. Men jag skulle inte tro att det är någon märkbar skillnad i smak om denna sura skapelse är tillverkad av strömming fångad uppe i Bottenviken eller om det är sill från Västkusten. Dessutom kan man fråga sig varför strömmingen ska gå omvägen till att bli fiskmjöl, som sedan blir mat till den odlade laxen, som sedan hamnar på vårt matbord.

Vad vinner vi på det jämfört om vi äter strömmingen direkt som matfisk? Visserligen sägs att man inte ska äta strömming för ofta därför att den innehåller miljögifter, till exempel dioxiner och PCB. Men hamnar inte dessa miljögifter i den odlade laxen när den blir laxmat? Vad som måste göras är att rädda Östersjön.

Forskning visar att bottnarna i stora delar av Östersjön är syrefattiga och helt döda. Stoppa övergödningen. Stoppa förgiftningen. Stoppa det stora industriella trålfisket. Det stora industriella fisket innebär också att 35 procent av all fisk man fångar är så kallad “bifångst”.

Fisk som kastas tillbaka i sjön, men som är så skadad i samband med trålningen att den dör, om den inte redan är död, när den kastas tillbaka. För bara några veckor sedan hörde jag hur man på Island använder drönare som övervakar fisket och att det går rätt till. Det gäller främst det kustnära fisket: “Man kan skicka en drönare och se om det kastas fisk överbord, vilket kanske är det värsta man kan göra”, säger Johann Gudmundsson, chef på det isländska departementets fiskeavdelning till SVT Nyheter.

PS. Vi har ju också en fisk som kallas “böckling”, eller “rökt böckling” Ska man vara riktigt noga finns det ingen “rökt böckling”. Det är när man saltar och röker sill eller strömming den får namnet “böckling”. När det gäller böckling går det alltså lika bra med både sill och strömming.

Varifrån namnet “böckling” kommer är osäkert. En teori är att det kommer från tyskans “bückling” och lågtyskans “buc”. Alltså bock. Inte träbock utan djuret med horn. Kopplingen skulle vara att både bocken och böcklingen har ungefär samma starka lukt. Det kan låta lite långsökt, men är en teori. Tror man inte på den får man leva i ovisshet varför böcklingen heter böckling.

Det finns inte alltid svar på livets gåtor. En annan gåta är varför en del tycker surströmming luktar gott. Rolf Waltersson Lyssnatips:

Stor brist på surströmming – slut i flera butiker i Västerbotten – SVT Nyheter 17 augusti 2022.

Lästips:

Brist på surströmming – industritrålarna har tagit fisken – Fiskejournalen, augusti 2022. Det är skillnad på sill och strömming – SVT Nyheter, 6 november 2012. Island vill övervaka fiskeflotta med drönare – Sveriges radio, 7 september 2018. Brist på surströmming inför surströmmingspremiären – eFOLKET, 15 augusti 2022.

Är strömming när den är som bäst?

När ska man fiska strömming? I Sverige är det en bra idé att fiska strömming under maj månad, alternativt på hösten mellan september och oktober. Att fiska strömming under maj månad är dock det bästa valet enligt svenska fiskeexperter, då förekomsten av strömming är särskilt god vid den tidpunkten.

Hur ser en strömming ut?

Strömmingens nos är något längre och kantigare än den liknande skarpsillens, så strömmingen ger ett mindre strömlinjeformat intryck. Åsen på både strömmingens och skarpsillens buk täcks av vasskantade fjäll. Man kan känna dem om man drar fingret längs buken från stjärten mot huvudet.

Vad kostar ett kilo strömming?

Nyinkommen fin färsk strömming. Bra pris just nu, 49.90 kr/ kg.

När är det säsong för strömming 2022?

Fiska Strömming – Fisketips » Fiska.nu – Fiskebutik Här går vi igenom hur, när och var man bäst fångar sig en hink full av strömming. Säsongen för strömmingsfisket brukar vara mitten av maj fram till midsommar, och som bäst under maj månad. Då går de in i vikar och sund nära land och det är enkelt att fånga dem.

Är strömming nyttigt?

Sill & strömming Foto: Thomas Carlén Sill och strömming är gott, prisvärt, näringsrikt och dessutom är det klimatsmart! Tillagningen kan varieras på alla möjliga sätt. Ät den stekt med potatismos eller i en wrap. Gör ättiksströmming genom att lägga de stekta filéerna/flundrorna i lag och ha sillen på knäckebröd.

• Samma art får olika storlek i olika vatten
• Vitamin D, omega-3, selen

Sill och strömming är samma art. Det som avgör vad fisken kallas är var den fiskas. Fångas den norr om Blekinge kallas den strömming. Fångas den längre söderut och på västkusten kallas den sill. Regeln är att ju lägre salthalt desto mindre blir fisken. Strömmingen är oftast mindre och magrare än sillen.

• Fisken är relativt liten och silverglänsande med slank kropp.
• Sillen kan väga upp till 1 kg och bli 49 cm lång.
• På 1 kg strömming går 20-30 st.
• Fet fisk, som t ex sill och strömming, innehåller mycket D-vitamin, jod och selen.
• Det är ämnen som många svenskar i dag får för lite av.
• Den nnehåller också de nyttiga omega-3-fettsyrorna, DHA och EPA, som bl a kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Därför är det bra för både vuxna och barn att minst 1 portioner fet fisk i veckan. En portion motsvarar 100-150 gram fisk. Hållbart och klimatsmart Det finns många hållbara mestånd av sill och strömming.

• Sill är en stimfisk och det är förhållandevis kort gångtider för båtarna för att tråla upp fångsten vilket ger liten bränsleförbrukning per kilo fisk.
• Det innebär att sill och strömming blir ett klimatsmart val.
• Stekt sill en klassiker Jag har lagat många olika rätter med sill, men jag har några favoriter jag återkommer till.

En är den traditionella sillflundran som fylls med något gott, paneras och steks. Ibland marinerar jag filéerna först. Äter gärna de stekta fileerna med potatismos och rivna morötter. Blir det filéer över är det väldigt gott att göra ättiksströmming. Det är också gott att marinera sillflundror och sedan grilla dem i halster.

Sill passar också i krämiga lådor. Sen finns det många möjligheter att göra färs av sillen eller att köpa färdiga sillburgare i fiskdisken. Färre ben eller färs För de allra flesta utgör de små benen i sillfiléerna inget problem. Men en del personer har mycket svårt för att äta dessa. Benen blir lite mjukare om filéerna läggs i t ex lite mjölk i kylen under natten.

Ett annat sätt är att skära eller klippa bort ryggbenet som sitter mitt i flundrafiléen vilket minskar mängden ev de kraftigare benen. Ett annat sätt att äta sill kan vara att mala eller mix skinndragna filéer till färs och göra burgare eller bollar. Kanske finns det färdiga sillbullar att köpa i fiskdisken? Inga begränsningar för sill Strömming innehåller förhöjda halter av miljögifter.

2. ,,

Är surströmming rutten?

Är det dags för surströmmingspremiär? Surströmmingspremiär! – efterlängtad av många men kanske fasad av fler. Lukten och smaken är en sann vattendelare.

När är det surströmmingspremiär? Traditionellt infaller den tredje torsdagen i augusti. Surströmming är inte rutten fisk! Det en fermenterad produkt framställd genom en noga kontrollerad process. Det tar 3-4 veckor för strömmingen att färdigställas. Eftersom lektiden styr fångsten kan det därför vissa år smaka bättre med förra årets strömming. Barn och kvinnor i fertil ålder bör inte äta strömming oftare än 2-3 gånger per år (detta på grund av att fisken kan innehålla miljöföroreningar som dioxin och PCB). Mikrobiologiskt sett är det däremoten mycket säker produkt – livsmedelsverket gjorde på sjuttiotalet försök att tillsätta matförgiftningsbakterier till surströmmingen, men ingenting kunde växa till.

: Är det dags för surströmmingspremiär?

Varför ska man inte äta strömming?

Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.

Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.

Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.

• Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding.
• Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.

Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.

• Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad.
• Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan.
• Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.

Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.

Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk. Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!

Har strömmingen kommit in 2022?

Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har idag kommit med den årliga rekommendationen för 2022 års fångstkvoter för Östersjön. Det föreslås både ökning och minskning för strömmingsfisket. Rådet innebär en ytterligare sänkning för Egentliga Östersjön och en drastisk höjning för Bottenviken och Bottenhavet.

Sammantaget ger råden tydligt bilden av ett för högt fisketryck och visar att omedelbara åtgärder krävs för att skydda den kustnära strömmingen, som är av stor betydelse för såväl ekosystemet som det lokala yrkes- och sportfisket. – I slutet av maj varje år kommer ICES med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön.

Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som bearbetas av EU-kommissionen i slutet av sommaren och slutligt beslutas av ministerrådet i början av oktober. –Vi är förfärade över den nya rådgivningen och konstaterar att det snart inte kommer att finnas varken fungerande ekosystem eller ett lokalt kustfiske kvar med nuvarande EU-förvaltningsmodell, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.

Sportfiskarna har sammanfattat huvuddragen för de två stora strömmingsbestånden nedan: Sill/strömming Egentliga Östersjön – fortsatt kraftig minskning (- 36 % till 71 939 ton) Sedan statistik började föras 1974 har beståndsstorleken uppskattats minska med 81 %. Den starka årsklassen 2019 har reviderats ner kraftigt i årets råd.

Fisketrycket har ökat stadigt och varit för högt (över Fmsy) sedan 2015. Beståndssituationen har försämrats stadigt sedan 2014. Till 2021 föreslog ICES en kraftig minskning och årets förslag är en minskning på ytterligare 36 % mot 2021 års kvoter. Det innebär att kvotrådet på två år minskat med 59 %, vilket är oerhört kraftiga neddragningar som också speglar sportfiskets och det småskaliga kustfiskets varningar de senaste åren.

Forskningen menar att fisketrycket är för hårt och att lekbiomassan är nära en kritisk nedre gräns för när ungfiskproduktionen kan påverkas negativt, men också att det storskaliga fiskets felrapporteringar genererar osäkerheter i rådgivningen. Ytterligare ett problem är att upplösningen i rådet är mycket dålig och inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på lokala bestånd, exempelvis som när det storskaliga pelagiska fisket på kort tid landar enorma mängder strömming från ett litet kustnära område.

Sill/strömming Bottenhavet – kraftig ökning (+ 81 % till 111 345 ton) Ett bestånd som tidigare år lidit kraftigt av databrist. Värden har saknats för i princip alla parametrar och referenspunkter som är aktuella för en bra beståndsuppskattning. Anledningen till det kraftigt ökade kvotförslaget är att ICES tagit fram en ny beståndsmodell.

Med den nya modellen kan man nu ge ett råd som baseras på produktionsmålet Fmsy (“maximalt hållbart uttag”) och inte som tidigare enligt försiktighetsprincipen. Tyvärr tar rådgivningen ingen hänsyn till om biomassan består av småströmming som börjar lekmogna vid osedvanligt låg ålder. I nuläget tas inte heller tillräcklig hänsyn till lokala bestånd.

Den stora koncentrationen av storskaligt industrifiske sker i ett relativt litet område i sydvästra Bottenhavet, där det lokala kustfisket har stora problem med dåliga fångster och vårfisket 2021 rapporteras vara det sämsta i mannaminne. Samtidigt konstaterar SLU Aqua i ett pressmeddelande bland annat att det finns EU-beslutade förvaltningsmål om en sund storleksstruktur för de kommersiella fiskbestånden, men att denna hänsyn inte tas på grund av nuvarande MSY-förvaltning. Figur 1 (ovan). Beräknat uttag av strömming utanför Gävlebukten från säl, kustfiske och industrifisket ( Sportfiskarna 2020 ). Parallellt arbetar Havs- och vattenmyndigheten med ett förslag till fredningsområde vid Finngrunden. Föreslaget fredningsområde runt Finngrunden i Gävlebukten är tyvärr helt verkningslöst eftersom fisket sker vintertid i djupområdena runt grundet (figur 2 nedan). Figur 2 (ovan). Fisketrycket i Gävlebukten illustrerat med VMS-signaler från fisket, samt loggboks-/journaldata från kustfisket (från HaV-remiss 2296–2020). Läs mer om ICES råd för Östersjön här,

Kan man äta skinnet på strömming?

Eftersom skinnet är fjällat går det utmärkt att äta. Godast är det om det är lite krispigt.

Vilken stad utgör gräns mellan sill och strömming?

Sill eller strömming betraktas idag som en och samma art, Clupea harengus. Namnet strömming användes för sill fångad i Östersjön norr om Kalmar.

Hur ser sillen ut?

Ålder och storlek – I Kattegatt och Skagerrak könsmognar sillen vid en ålder av 3–4 år och i Östersjön vid 2–3 år. Kan bli upp till 25 år gammal men vanligen under tio år. Sillen i Västerhavet brukar bli 23–30 cm och i Östersjön 15–24 cm lång. Sillens normala vikt är 40–200 gram och strömmingens något mindre.

Är inlagd strömming nyttigt?

Näringsinnehåll – Så vad innehåller sillen egentligen? Överlag är inlagd sill ett mycket näringstätt livsmedel där 100 g ger ca 25% av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) av essentiella näringsämnen. Sill utgör alltså en bra källa till essentiella vitaminer, som vitamin D, vilket vi generellt sett äter för lite av.

• Sill innehåller även protein av hög kvalitet, så kallat fullvärdigt protein med tillräckligt innehåll av alla essentiella aminosyror som kroppen behöver.
• Perfekt muskelmat, med andra ord! Det näringsämne som sillen innehåller mest av, i relation till det rekommenderade dagliga intaget (RDI), är B12 där 100 g sill ger hela 350 % av dagsbehovet.

Sillen innehåller därutöver en bra mängd omega 3, den essentiella fettsyra vi riskerar att få i oss för lite av genom en svensk standardkost. Näringsvärde, inlagd sill i klar lag (100 g)

Energi	245 kcal
Protein	9,8 g
Kolhydrater varav Sockerarter	20 g 17,7 g
Fett varav Mättat varav Enkelomättat varav Fleromättat	14 g 2,4 g 6,6 g 3,3 g

Sill serveras i olika typer av lag. De krämiga lagen innehåller en högra andel fett, men även de är hälsosamma i lagom mängd. Sillen som är inlagd i klar vätska är något energisnålare och är den som använts som exempel i näringsberäkningen ovan. På grund av inläggningen är sill ett mycket salt livsmedel, så som med allt annat ska du inte endast äta sill utan variera med andra fiskar oh proteinkällor.

Kan man äta rå strömming?

Expertisen är enig – vi borde äta betydligt mer strömming och sill – av många skäl. För det första är det rasandes nyttigt, de små rackarna är laddade med de nyttiga omega-3 fettsyrorna som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. A- och D-vitamin, kalcium och antioxidanter får man på köpet.

1. För det andra är det en snäll handling mot miljön, nog så viktigt i dessa klimatkatastroftider.
2. Sillen riskerar inte att bli utfiskad, till skillnad mot många andra av våra vanligaste matfiskar.
3. Dessutom fiskas den ofta lokalt, vilket innebär kortare transporter och mindre miljöpåverkan.
4. Och för det tredje är det snudd på gratis.

Billigare mat finns knappt. Särskilt inte om man vill hålla sig frisk. Många blir fiskmjöl När Helen Lindqvist, doktorand på Chalmers, lät 35 lätt överviktiga män mellan 35 och 60 år och anställda på Volvo käka sill varenda dag i sex veckor gick de inte bara ner i vikt.

Det nyttiga kolesterolet i kroppen steg, och många blev dessutom så förtjusta i den enahanda dieten att de valde att äta mindre kött och mera fisk i fortsättningen. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk tre gånger i veckan. Då gäller det att det finns fisk så det räcker. En av förutsättningarna för att fisken inte ska ta slut är att vi börjar äta betydligt mer sill och strömming.

I dag går en stor del av sillfångsten till fiskmjöl, vilket är en skammens slöseri på så rara, nyttiga och smakliga små firrar. Stek dem i stället, vetja. Med dill i buken, flingsalt på skinnet och några droppar citron som tvist behövs inget finlir för att man ska bli smått salig på kuppen.

• Tål att varieras Sill/strömming är gott året om.
• Men jag tycker det hör sommaren till.
• Aldrig smakar en salt sillrumpa så gott som en stekhet sommardag när badet nyss renoverat ens överkokta själ.
• Dessutom är sill och strömming prima mat på så vis att fisken tål att tillagas på alla möjliga vis.
• Den kan marineras, läggas in, stekas, gratineras, saltas, gravas, rökas, syras och till och med ätas rå som sushi (dock ingen personlig favorit).

En av anledningarna är antagligen att sill har varit en så livsviktig råvara för människan genom historien att man helt enkelt varit tvungen att variera sig i största möjliga mån. Grilla en sill Min mamma kan fortfarande storkna vid tanken på hur hon som barn fick stå på huvudet och hämta saltsill ur tunnan i föräldrarnas lanthandel.

Sillen skulle räcka hela året och mot slutet var det tydligen inte så kul för en liten tös som inte nådde botten. Vilket inte hindrar att hon älskar sill i dag och gör rikets godaste sillsallad. Strikt räknat borde hon som nordlig smålänning säga strömming. Gränsen går utanför Kristianopel i Blekinge. Men på västkusten och söder om Kalmarsund heter det sill.

Fisken är densamma, men kan se lite olika ut beroende på var den fiskas. Grilla en sill i sommar. Eller stek en strömming. Båda varianterna är kalasmat. Friterad strömming med snabb potatissallad 4 portioner, 35 minuter Om man panerar strömmingen i grovt rågmjöl blir den både härligt frasig och nyttig.

cirka 250 g rensade filéer av strömming eller sill 5 ägg 300 g färskpotatis 1 dl mini-crème fraiche 1/2 dl majonnäs (gärna fettfri) 1 tsk dijonsenap 1 msk hackad gräslök 2 msk hackad dill 1 msk kapris salt nymalen svart-, vit- eller rosépeppar 1 knippe rädisor 1 rödlök 1 dl grovt rågmjöl cirka 3 dl neutral olja, t ex solrosolja blandade salladsblad ärtskott eller liknande 1 citron Koka fyra av äggen i sju minuter.

Skrubba och koka potatisen tills den precis är genomkokt. Låt svalna. Blanda crème fraiche och majonnäs med senap. Hacka gräslök och dill och blanda i tillsammans med kapris. Smaka av med lite salt och valfri pepparsort. Skär potatis och rädisor i klyftor och blanda i.

Låt gärna stå en stund. Hetta upp oljan i en tjockbottnad kastrull eller gjutjärnspanna. Du kan behöva mer eller mindre, men det ska täcka en filé i taget. Provfritera en brödbit. Blir den gyllenbrun snabbt är det tillräckligt varmt. Vispa upp det sista ägget. Vänd filéerna först i mjöl och sedan i ägget.

Fritera en i taget, på båda sidor tills de blir frasiga och gyllenbruna. Lyft upp och låt rinna av på hushållspapper. Fördela salladsblad och potatissallad på fyra tallrikar. Toppa med rödlöksringar och ägghalvor. Lägg fisken överst och garnera med lite ärtskott, eller extra dill eller gräslök.

• Servera genast med citronklyftor.
• Grillad strömming med bakad dillpotatis 4 portioner, 45 minuter Strömming eller sill passar utmärkt att grilla.
• Ugnsbakade små färskpotatisar är mums till.8 små strömmingar eller sillar, rensade olivolja flingsalt nymalen svartpeppar 600 g små färskpotatisar 1 knippe dill 150 g smör 2 vitlöksklyftor 2 citroner Skölj och torka av strömmingen.

Pensla med olja, salta och peppra. Skrubba potatisen, lägg upp i en ugnsfast form. Ringla över olivolja och strö över lite flingsalt och några dillkvistar. Baka i 225 grader i cirka 40 minuter eller tills de är mjuka. Rör ihop smöret med hackad dill, pressad vitlök, rivet citronskal och lite saft.

Grilla strömmingarna på ett tätt grillgaller eller i halster (de går också att steka i pannan). Skär små snitt i potatisarna och fyll med dillsmöret. Servera strömmingen med potatisarna, en liten sallad och extra citron. Citronmarinerad strömming med fänkål och aioli 4 stycken, 1 dygn Årets Kock Tommy Myllymäki slåss för strömmingens anseende.

Det här är hans variant på tapas på svenska.4 rensade små strömmingsfiléer utan skinn 1 dl vatten 1msk msk ättika 1 tsk socker 1 krm salt 1 citron olivolja 1 fänkålshuvud svartpeppar dill en god aioli Blanda vatten, ättika, socker och salt till en inläggningslag.

Lägg i strömmingsfiléerna och ställ svalt över natten. Ta upp filéerna ur lagen och skär av ändarna om de ser för långa ut. Tvätta citronen och riv skalet. Pressa ur saften och blanda skal och saft med tre delar olivolja och lite salt. Hyvla fänkålen tunt med osthyvel eller mandolin. Häll hälften av citronetten över strömmingen och andra hälften över fänkålen.

Låt stå i tio minuter. Fördela fyra små fänkålshögar på assietter. Placera strömmingsfilén ovanpå. Dekorera med små dillvippor. Häll en liten klick aioli vid sidan och dra ett tag med pepparkvarnen över. Servera som tapas. Marinerad saltrostad strömming 4 portioner, 2 timmar Ett sätt att halstra strömming som kräver riktigt het stekpanna.

• Därefter marineras de och får en härlig smak.8 rensade strömmingsfiléer grovt havssalt 3 msk olivolja 2 vitlöksklyftor nymalen svartpeppar 1 msk hela fänkålsfrön 2 citroner Täck botten av en gjutjärnspanna med grovt salt.
• Skölj och torka av filéerna.
• Hetta upp stekpannan riktigt ordentligt.
• Lägg på filéerna och stek 3-4 minuter på varje sida tills de fått fin färg.

Vänd efter någon minut. Ta upp och skaka av det mesta av saltet. Blanda olivolja, finhackad vitlök, peppar, fänkålsfrön och rivet skal från en av citronerna till en marinad. Lägg i filéerna, ställ svalt och låt dra i minst två timmar. Servera med en god potatissallad och extra citron.

Hur drar man skinnet av strömming?

Strömming på tre sätt – Det lönar sig att marinera och grava strömming efter egen smak. Strömming som ska marineras och serveras i kryddsås ska man först låta “mogna” i ättiksyra. Blötlägg sillfiléerna i saltad ättikslag helt över natten. Sila därefter filéerna och lägg dem direkt i marinaden eller med skinnet borttaget.

Varför så lite strömming?

Det kustnära fisket, vars fångster i huvudsak tas med garn och mindre trålar och främst går till humankonsumtion, har minskat kontinuerligt sedan 1990-talet. Det beror dels på att antalet fiskare har minskat, men även på att fångsterna per båt gått ner.

Var kan jag köpa strömming?

Sill och strömming, mer klassiskt svenskt än så kan det knappast bli! Halstra, koka, stek – det spelar ingen större roll för gott är det. Välj bland flera olika varianter här på MatHem.

Vilken stad utgör gräns mellan sill och strömming?

Sill eller strömming betraktas idag som en och samma art, Clupea harengus. Namnet strömming användes för sill fångad i Östersjön norr om Kalmar.

Hur räknades sillen förr?

Sillen gjorde Bohuslän till ett Klondyke Dygnet runt under veckans alla dagar bolmade trankokerierna ut sin kväljande rök. Röken blandades med lukten från de ständigt växande och ruttnande upplagen av trangrums. Stanken var lika outhärdlig som den var förförisk och lockande.

• För några kom den att lägga grunden till ofantliga rikedomar, för tiotusentals andra kom den att betyda arbete med goda utkomstmöjligheter, men på randen till djup misär och ett moraliskt förfall.
• Under höstmånaderna 1752 hade sillen, enligt kommerskollegiet, “uti otrolig ymnighet och mängd stigit till Stranderna i Södra Skiärettgården emillan Giötheborg och Marstrand”.

Själva fisket kom i huvudsak att ske med så kallade landvadar, som genom sin storlek och masktäthet gjorde fisket mycket effektivt. Behovet av fler båtar framkallade så kallade vadlag, som bestod av tolv till tjugo man. Redan 1778 uppges antalet vadar ha uppgått till 358, och tillhörande båtar till 661.

• Insaltning var till en början det enda sättet att tillvarata fångsterna.
• Några köpmän från Göteborg startade en blygsam insaltningsindustri med omkring 1 200 tunnor per år.
• Bara ett decennium senare fanns det hela 252 sillsalterianläggningar i länet.
• R 1760 hade antalet saltade tunnor under en säsong stigit till 211 000, och några år senare var antalet uppe i över 300 000 (enligt 1766 års fiskeristadga fastställdes silltunnans rymd till 48 kannor = 125,62 liter).

Det rikaste fisket ägde rum under vintern 1794–95, då närmare två miljoner tunnor färsk sill fångades, saltades eller kokades till tran. De totala årsfångsterna av sill under en tioårsperiod från slutet av 1780-talet och framåt, antas ha legat på minst två miljoner hektoliter.

• Fångsterna under de rikaste åren nådde upp till tre miljoner hektoliter (cirka 270 000 ton).
• I dag ligger Sveriges fångstsiffror på omkring 100 000 ton sill per år.
• Det bohuslänska sillfisket blev på 1700-talet en riksangelägenhet.
• Tidigare hade fisk varit en av de största importvarorna, nu blev istället sill och tran en av de viktigaste exportvarorna, näst efter järnet och före skogsprodukterna.

Under perioderna 1791–95 och 1796–1800 utgjorde exporten av sill och tran 17 procent av totalexportens värde. Sillfisket bidrog till att Bohuslän kom att höra till de viktigaste landskapen i rikets hushållning. Salt- och emballageproblem Sillhanteringen krävde stora mängder salt och tunnor.

Emballageproblemet löstes genom att salterierna fick tillstånd att inrätta egna tunnbinderier med anställda tunnbindare, och genom att allmogen fick tillstånd att tillverka och försälja fiskkärl till salterierna. I Uddevalla fanns en enda tunnbindar-mästare före sillperioden – 1770 fanns det fjorton.

I Göteborg fanns vid samma tid 28 verkstäder med vardera en mästare. Till tunnorna fick bara ek eller bok användas och så småningom började de sydsvenska sågverksrörelserna att leverera färdigskurna stävar, bottnar och band till tunnorna. Under 1790-talet var produktionstakten uppe i tio tunnor per man och dag.

1. Tunnbindarna, eller de så kallade “kyparna”, fick fem skilling per tillverkad tunna.
2. Som en jämförelse kan nämnas att dagpenningen för ett vanligt snickararbete vid samma tid var 17 skilling, och att en kanna brännvin (2,6 liter) kostade 20 skilling.
3. En vanlig arbetare i sillfiskeindustrin kunde under en säsong (två till fyra månader) räkna med en kontantlön som var upp till fem gånger större än årslönen för en bonddräng.

Frågan om näringens saltförsörjning blev svårare att lösa, och den kom också att bli föremål för myndigheternas outtröttliga omsorg. Bland annat blev länets städer, efter storlek och förmåga, ålagda att årligen importera en viss kvantitet salt till industrin.

1. Göteborgs och Bohusläns saltimport utgjorde när den var som störst hälften av landets totala import.
2. Under 1700-talets stora sillfiske gick mer än hälften av den bohuslänska sillen till Östersjöområdet.
3. Bland de viktigaste destinationshamnarna nämns Danzig, Riga, Köningsberg och Wolgast, medan exporten västerut var mindre stabil.

Under 1760-talet exporterades dock en betydande del till Irland. Ett annat sätt att tillvarata sillen var att röka den, men trots den uppmärksamhet som ägnades fiskrökningen, nådde den aldrig någon större omfattning. Från och med 1780 och några år framåt, fortsatte dock en kontinuerlig export av rökt sill.

• Sedan gammalt hade man i kust-bygderna berett tran av fisklever, men nu inleddes försök att i stor skala tillgodogöra sig överflödet av sill genom att bereda tran.
• Enligt Pehr König i Kungliga Vetenskapsakademins handlingar för 1817, började brukspatronen Cahman att år 1760 “anställa trankokning,
• Af Sillen hel och hållen”.

Metoderna förbättrades snart, och uppbyggandet av fler trankokningsföretag i stor skala blev vid den här tiden en förutsättning för att maximalt utnyttja de rika naturtillgångarna. Av en tunna färsk sill på 80 kannor utvanns 2–8 kannor tran, beroende på sillens fetthalt.

• Under omrörning och kokning flöt fettet upp och skummades av, för att sedan slås på klartunnor där ytterligare rening skedde.
• Redan 1758 gick den första sändningen med silltran ut från Göteborgs hamn.
• Trankokningen krävde stora mängder sill för att vara lönsam, och verksamheten sjönk drastiskt när sillen avtog under några år.

Vid mitten av 1770-talet började en ny epok för trankokningen och det var tillsammans med den här expansionen den beryktade och omskrivna trangrumsstriden utvecklades. Stort miljöproblem Striden inleddes när lotsar och sjöfolk började klaga på att hamnarna grundades upp av de oerhörda mängder fiskavfall som slängdes direkt i havet, och att det starkt förorenade vattnet skrämde bort sillen.

Att problemet i efterhand kom att betraktas som ett av vårt lands första stora miljöproblem är lätt att förstå, när vi vet att det fanns 409 trankokerier i länet år 1787. Antalet kokkittlar var sammantaget över 1 800, och de förbrukade tillsammans närmare 40 000 tunnor färsk sill per dag. Den årliga produktionen närmade sig 50 000 tunnor färdigt tran.

Samtida berättelser talar dock om att grumset började användas i jordbruket och ett stort antal bönder ansökte om att få anlägga trankokerier, för att i huvudsak få grums till gödsel. Ibland kunde det resultera i att grumset transporterades med båt via Göta älv ända upp till gårdar vid Vänern.

• Därmed kom det stora sillfisket att även spela en viss roll för Västsveriges jordbruk.
• Till följd av transjudningens expansion och dess stank, började allt fler kokerier flytta bort från städerna under 1780-talet, för att bättre anpassas till de ständigt skiftande fångstplatserna som styrdes av sillens rörelser.

I Spanien kom tranet att nyttjas till upplysning framför helgon- och mariabilder, och i Paris lystes gatorna upp av det bohuslänska tranet under långa perioder. Tranet användes också vid skinnberedning och utgjorde bindemedel i färgblandningar. Tillsammans med rödfärgen från satte tranet färg på den tidigare grå bohuslänska bebyggelsen.

Önig nämner också att silltranet i motsats till annat fisktran var vitaktigt och milt till smaken och stelnade vid plus nio grader, “hvarföre den af fattigare folk och i tarfligare hushåll brukades i matlagning”.50 000 sysselsattes Själva fisket och förädlingen av fisken sysselsatte stora mängder människor.

Under de bästa åren fanns det plats för omkring 8 000 arbetare i saltningsindustrin, men beräkningar har gjorts att ända upp till 50 000 människor på något sätt sysselsattes i sillhanteringen. Arbetet var säsongsbetonat, med början i september–december, och varade upp till fyra månader.

• Statsmakterna försökte uppmuntra till fiske genom att betala ut premier per tunna sill, och genom ett beslut 1752 erhöll alla som ville slå sig ner på kronans holmar skattefrihet och fritt byggnadsvirke.
• Några år senare utfärdades också amnesti för dem som olovligen avvikit till utlandet, med löfte om tomter i skärgården och hus på kronans bekostnad.

Det stora sillfisket återspeglas i befolkningsökningen, och den senare delen av 1700-talet kan betecknas som något av en guldålder för Göteborg, Marstrand och Uddevalla. På bara 50 år mer än fördubblades Uddevallas befolkning, medan Marstrand expanderade från omkring 500 innevånare år 1750 till 1 500 innevånare 1795.

En annan bidragande orsak till Marstrands befolkningsökning var den ställning som frihamn (“porto franco”) staden innehade under åren 1775–94. Denna position ökade i väsentlig grad stadens möjligheter att fungera som utförselhamn av sillprodukter och som införselhamn för bland annat salt. Sillfisket fick framför allt en stor betydelse för västkuststädernas affärsmän, eller de som hade tillgång till likvida medel.

Alströmer, Campbell, Ekman, Hall och Sahlgren var kända namn bakom det göteborgska storkapital som kom att spela en stor roll i handeln med sill. Sillen lade därmed en ekonomisk grund för andra lönande affärsrörelser. Det fanns minst 3 000 silluppköpare i Sverige under storhetstiden.

Längre inåt land skulle byggnadsvirke till den expanderande fiskeindustrin framställas. Ved till bostäder var en annan viktig del av näringen och i flera anteckningar och skrifter klagas det över en vikande tillgång på ved. Skogen hade knappt hämtat sig från 1600-talets sillfiskeperiod och den redan karga landskapsbilden gick mot en ny kalhyggesepok.

Syndigt förfall Det lysande fisket förde med sig ett rörligt liv i den bohuslänska skärgården. Dryckenskapen florerade utan måtta och vid varje salteri och trankokeri fanns oinskränkt brännvinsutskänkning som var tillgänglig dygnet runt under hela säsongen, utom juldagen.

Med andra ord levdes det ett liv i sus och dus under de år sillen gick till. Och det stora sillfisket har också gått till historien som det moraliska förfallets tidevarv i Bohuslän, med tonvikt på superiet och de veneriska sjukdomarna. Marstrand uppges ha varit nöjenas och lasternas huvudort, där ingen tänkte på framtiden eller på att sillen en dag kunde utebli.

Lanthushållare och präster klagade högljutt över sillfisket – det drog folket från jordbruket och förledde dem till ett syndigt leverne, menade man. Det var dryckenskapen som var huvudorsaken till eländet, och man kunde inte vänta sig annat, skriver en kyrkoherde, “isynnerhet då det är så tillställt, att man kan supa sig full för hälften mindre än man kan äta sig mätt”.

Det bedrövliga tillstånd befolkningen försattes i när sillen till sist försvann från bohuskusterna, fortgår ända fram till den nya brännvinslagstiftningen år 1855, då rätten att bränna hemma upphörde. Festens slut Efter 1790-talets väldiga sillfångster kom den misslyckade fiskesäsongen 1799–1800 som ett svårt slag.

En oerhörd nöd utbröt där fisket och tillvaratagandet av sillen hade varit var mans syssla och utkomst. Nöden förstärktes av att skörden under föregående höst varit mycket dålig. Året efter blev fisket återigen rikt, men sedan följde allt sämre år, och i och med säsongen 1807–1808 var det stora sillfisket slut.

• Olof Lundbeck, som verkade som präst på Klädesholmen, skriver i sina anteckningar efter att ha skildrat tillståndet i skärgården under det stora sillfisket: “Den som för 25 år sedan såg bohuslänska skärgården och nu åter får se densamma, skall knappast kunna avhålla sig från tårar.
• Den erbjöd då en präktig anblick.

Ur själva havet stego kostsamma murar och pålverk, varpå vilade vidsträckta salterier och trankokerier: längre från stranden såg man rika magasiner och driftiga verkstäder, Man såg stränderna vimla av människor och havet fladdra av segel, Allt var liv och rörelse, och förtjänsterna räknades i tunnor och gull.

• Nu ser man av all denna härlighet intet mer än blotta ruinerna: endast här och där finner man en lutande koja, som i likhet med en förfallen gravvård väcker en sorglig känsla även hos den främmande åskådaren.
• Måtte snart dessa av tusende begråtna och efterlängtade tider återkomma – tider lyckliga så väl för den enskilde, som för hela det kära fäderneslandet.” År 1877 inleds den sista sillfiskeperioden inomskärs, och den kom att fortsätta fram till vintern 1905–1906.

Sillen kom som under den gamla perioden in till stränderna, och fångades i stora mängder med landvadar. Kulmen nåddes vintern 1895–96 då fångsten uppgick till 214 000 ton sill. När fisket den här gången började avta hade de gamla landvadarna spelat ut sin roll.

Strax därpå introducerades den nya snörpvaden och den följdes av bottentrålar och ekolod. De allt effektivare högsjöflottorna bedrev fisket allt längre ut till havs och den vandrande sillen slutade att i stora mängder besöka vårt lands kuster. Hasse Jansson är författare och konstnär. I fjol kom hans bok Alla tiders fiskar.

Han skrev om karpodling och svensk fiskexport i Populär Historia 5/95. Silltransporterna viktiga för Hansan Från slutet av 900-talet och fram till början av vårt eget århundrade finns nio storslagna sillfiskeperioder dokumenterade. Mycket tyder på att den rikliga silltillgången var den främsta orsaken till Hansans uppblomstring under 1100–1500-talet.

• Hansans flottor förde de svenska och norska fångsterna till,
• Det norska seljd är fortfarande även ryskans namn på sillen.
• Under 1200- och 1300-talen vet vi att sillen gick till runt Falsterbonäset i Skåne.
• Mellan 1556 och 1589 var det bohuskusten som flödade av sillen.
• Den internationella handeln återspeglas i de så kallade sundtullräkenskaperna, som talar om att destinationsorterna för sillen var Lübeck, Stralsund, Wismar, Stettin, Danzig, Riga och Rostock.

Från 1660-talet och fram till århundradets slut besökte sillen återigen bohuskusten. Även under den här perioden utgjorde sillen ett betydande inslag i de deklarerade fartygslasterna, men det var inte förrän 1752 det riktigt stora sillfisket bröt ut. Sillen förebyggde struma I efterhand har det visat sig att sillen hade en näringsfysiologisk betydelse som strumaprofylaktikum, även om sköldkörteln troligtvis var helt okänd långt in i det svenska 1700-talet.

Rosén von Rosenstein och Linné var förmodligen de första att beskriva struman i vårt land. Under senare hälften av 1700-talet tycks antalet fall av struma ha varit mycket lågt i Sverige, medan många andra länder i Europa hade stora problem med sjukdomen. Omkring 1815, efter det stora sillfisket, skedde i vårt land en stor förändring i antalet fall av struma.

Orsaken till detta är inte klarlagd, men under 1800-talets första årtionden avtog 50 års rika sillfångster och den salta och mycket jodrika allemansfödan blev plötsligt dyr och svåråtkomlig i stora delar av vårt land. Senare tiders beräkningar ger vid handen att de 100 000–150 000 tunnor sill som årligen behölls inom landet under 1700-talets senare del täckte en tämligen stor del av det totala jodbehovet hos befolkningen.

Hur benar man strömming?

Av Maria – 18 juni 2012 13:27 Tänkte passa på att visa hur man rensar strömming: Det går lätt att rensa strömming med hjälp av en sax. Klipp först av huvudet. Klipp sedan längs med buken. Klipp också bort ryggfenan. Det är praktiskt att klippa alla strömmingar på en gång därefter tar man bort inälvorna. Ta bort inälvorna genom att dra med tummen utefter ryggbenet, först på ena sidan och sedan på det andra. Tryck med med tummen mot fiskens ryggben så att det lossnar. Stick pekfingret under ryggbenet i mitten. Skilj ryggbenet från köttet genom att föra fingret längs med benet. Skölj sedan strömmingen. Dra bort den mörka svarta hinnan och eventuella ben meden liten kniv. Man kan också dra av skinnet lätt om man ska haskinnfria filer. Låt strömmingen rinna avpå ett galler eller i ett durkslag. Till middagblev det stekt strömming, gott potatismos och ärter. Strömmingen saltade jag utsidan och fylldemed smör/dill/persilja ochcitron- och pepparrotssmör.Panerade (ströbröd 80% och vetemjöl 20%) och stekte i smör. Citron- och pepparrotssmör gjorde jag till mitt kalas och den blev en hit på brödet. Testa!!! http://www.recept.nu/lisa_lemke/smaratter_och_tillbehor/agg_och_mejeri/citron-_och_pepparrotssmor/ Av Maria – Söndag 11 dec 15:21 https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2046886 Med måttsatsen, stektermometern och Vår kokbok kunde plötsligt alla laga god mat. Idag ska eleverna baka lussekatter. Följ receptet på bullar men öka mängden smör till 75-100g. Mortla en påse = 0,5 g saffran med lite strösocker och tillsätt detta till degspadet. Följ klippet till och med första jäsningen (10 min). När degen ska ba. Av Maria – Torsdag 24 nov 06:30 2019 var jag på en sommarkurs på Hemse Folkhögskola “Smaka på Gotland”. Där lärde jag mig att lägga Gotllandsbulle/Gotlandsknut på Bottarve museigård, Vamlingbo.Bulldeg smaksatt med saffran. Alla gårdar har sina unika sätt att lägga = baka. Av Maria – Söndag 20 nov 18:22 Denna gång blir ni bedömda under arbetspprocessen. Vad jag tittar på får ni veta i början av lektionen. Ni kommer även få göra en hygienkontroll av ett annat kök. Denna vecka ska ni göra:Pizza s.281.Pizzasallad s.266 med salladsås s.274,