Vad Är Det I Fisk Som Är Nyttigt?

Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.

• Fler borde alltså äta fisk.
• Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar.
• De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion.
• Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.

Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.

Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk. Torsk och plattfisk från Östersjön. Odlad fisk. Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk. Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).

Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk

Varför män inte ska äta fisk?

1. Man ska inte äta insjöfiskar – Nja, man ska absolut inte äta de ofta. Det beror på att de kan innehålla miljögifter som kvicksilver, dioxin och PCB i större utsträckning än annan fisk. De här gifterna ansamlas då i fettväven hos den som äter fisken och särskilt barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör se upp.

Vilken fisk ska män inte äta?

Tufft för havsfiskarna – Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus. – Torsken är ett sorgebarn.

Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén. Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper. De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.

Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.

Vad får man brist på om man inte äter fisk?

Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen.

En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer.2 – Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer.

Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife.

I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker.

När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag.1 Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter.

• Vitamin A, C, D, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver.
• Många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet.
• Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde.

Unga kvinnor åt minst fisk av alla.3 – Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife.

Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. – I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk.

Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife. För mer information kontakta gärna: Jonna Bendtsen, nutritionist, ACO Hud Nordic AB, om undersökningen, tel.076-307 26 08, e-post [email protected] Marianne Wrife, nutritionist/ kost- och friskvårdskonsult, Kropp i Harmoni, tel.076-84 99 301, e-post ma[email protected] Undersökningar om ungas matvanor: Not 1.

Matvanor hos svenska ungdomar 15-18 år En undersökning om svenska ungdomars matvanor genomfördes av undersökningsföretaget Netigate på uppdrag av ACO i december 2012. Undersökningen bestod av en webbaserad enkät och totalt svarade 536 ungdomar i åldern 15-18 år på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel.

1. Ontakta gärna Jonna Bendtsen på ACO om ni vill ta del av hela undersökningen. Not 2.
2. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight 2011 I en kostvaneundersökning av Nordiska Ministerrådet framkom att få nordbor når upp till målen om bra matvanor och endast 2 procent av barnen i Sverige (ålder 7-12 år) hade enligt undersökningen en kost som bedömdes vara tillfredställande i förhållande till de mål som Nordiska ministerrådet har fastslagit i “The Nordic Plan of Action for Better Health”.

Undersökningen baserades på telefonintervjuer med över 9 000 vuxna i åldern 18-65 år och (föräldrar till) 2 500 barn i åldern 7-12 år. Undersökningen kan laddas ner här. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-552 Not 3. Riksmaten Vuxna 2010-11 I Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning, som publicerades hösten 2012, konstaterades att unga vuxna, d v s kvinnor och män i åldern 18-30 år, hade sämst matvanor av alla åldergrupper.

1. Vinnor hade generellt sett något bättre matvanor än män.
2. Enligt undersökningen fick många unga vuxna för lite D-vitamin, järn och folat via kosten.
3. I undersökningen deltog 1,800 personer.
4. Länk till undersökningen.
5. Http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor-undersokningar/Riksmaten-2010-Fragor-och-svar/ ACO HUD NORDIC AB är ledande inom hud och hälsa i Norden.

Med ett sortiment som sträcker sig från topikala läkemedel till kosttillskott och exklusiv hudvård, erbjuder vår produktportfölj både bredd och djup. På det egna forsknings- och utvecklingslaboratoriet utvecklar vi säkra produkter med moderna formuleringar för den nordiska konsumenten.

Vad händer om man aldrig äter fisk?

Många äter ingen fisk alls – I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka. De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer.

1. Onsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning.
2. En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls.
3. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.

Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida. – Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas.

Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler. Rapporterna “Svensk konsumtion av sjömat” och “Frisk med fisk utan risk? Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö” visar att det finns en utmaning i kommunikationen kring fisk och skaldjur.

Konsumenterna har för lite information om både hälsofördelar, hälsorisker och klimatpåverkan gällande olika arter och olika fångstmetoder för att aktivt kunna planera sin konsumtion. Forskningen visar att det är möjligt att ta fram tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av nästan alla arter men att det inte finns någon samlad information som skulle underlätta för konsumenterna vid fiskdisken.

När ska män inte äta fisk?

Fakta – Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson. Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag – äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

• Helt avgörande för barnets hälsa är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet.
• En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja.
• Alternativet för vegetarianer är att ta kost­tillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.

Behövs en bra balans Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fett­syra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror.

Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg. Kemikalier i fettvävnaden Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar ris­ken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD. Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer.

Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk.

• Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma? Se fem följande förslag nedan: 1.
• Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar.
• Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet.
• Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk.

Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter.

1. Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar.
2. Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande.
3. Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet.

Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politi­ker.

Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.2. Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen. Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.3.

Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.4.

1. Omplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror.
2. Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter.
3. De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringssta­tusen.
4. Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondryck­en, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.5.

Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring.

• Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror.
• Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi.

Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger. Av Peter Wilhelmsson

Hur många gånger i veckan ska män äta fisk?

Internationella rekommendationer – Det är inte bara svenska och nordiska näringsexperter som rekommenderar att vi äter fisk oftare. AHA, American Heart Association, har utarbetat rekommendationer för vilken mat som är bra att äta för att förebygga hjärtsjukdomar.

• AHA rekommenderar att man äter fisk, särskilt fet fisk, minst två gånger i veckan.
• Aktuell konsumtion av omega-3 och omega-6 i Sverige Enligt Livsmedelsverkets kostvaneundersökning Riksmaten (1997-1998) äter kvinnor i genomsnitt 10 gram fleromättade fettsyror per dag.
• Män har ett intag av 13 gram.
• Det motsvarar 5 energiprocent hos både kvinnor och män.

Äldre män har ett något lägre intag än övriga.

Stina Söderholm