Vad Är Det För Skillnad På Sill Och Strömming?

DNA-studier avslöjar skillnaden mellan sill och strömming 6 november 2012 Sillfiske under 1500-talet. Bilden illustrerar hur otroligt rik tillgången på sill kan vara. Man kunde helt enkelt stå på land och bara håva in fisken. Foto/bild: Illustration från Olaus Magnus “Historia om de nordiska folken”. Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster.

Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Ända sedan medeltiden har vi skilt på sill och strömming men det är först nu som forskare fått fram vetenskapliga bevis för att de är genetiskt olika.

Sillen är en av världens mest individrika fiskar och har en enorm ekologisk och ekonomisk betydelse. Anledningen till att sillen utgör en så ofantlig biomassa är att den lever ute i öppna havet direkt på plankton. Under en lång tid av Sveriges historia var sill och strömming en helt avgörande födoresurs och en viktig exportvara.

Sverige skulle inte vara det land det är idag om inte vi haft denna rika tillgång på sill och strömming. Ända sedan medeltiden har vi kallat den sill som fångas norr om Kalmar sund för strömming, eftersom den avviker från den sill som fångas i södra Östersjön och i Västerhavet. Strömmingen är mindre till storleken och mindre fet.

Linné klassificerade strömmingen som en underart till sillen. Fiskeribiologer delar upp sill och strömming i olika bestånd och använder dessa klassificeringar när man bestämmer fiskekvoter. Tidigare studier har indikerat mycket små genetiska skillnader eller inga alls mellan olika bestånd.

Kan det vara så att det egentligen bara finns en gigantisk sill population och att de skillnader vi ser beror på miljöfaktorer, till exempel stora skillnader i salthalt? För att besvara denna fråga använde forskarna modern DNA-sekvensering.- Våra resultat visar att för de allra flesta generna så hittar vi inga signifikanta skillnader alls mellan sill och strömming eller mellan olika bestånd av sill eller strömming.

Detta visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt. Men för några procent av generna hittar vi mycket tydliga skillnader, inte bara mellan sill och strömming utan också mellan olika bestånd av sill och strömming, berättar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och professor i sjukdomsgenetik vid SLU.

– Vår samlade analys visar att de skillnader vi hittar måste bero på naturlig selektion och genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien indikerar att sill och strömming kan bli en unik modell för att studera genetisk anpassning tack vare att den ofantliga populationsstorleken som innebär att den slumpmässiga förändringen av genfrekvenser blir minimal, säger Leif Andersson.De prover som nu har analyserats insamlades för drygt trettio år sedan som en del av Leif Anderssons examensarbete under handledning av docent (numera professor) Nils Ryman, som också är medförfattare på den nya studien.

När de analyserade dessa prover för 30 år sedan kunde de använda 13 genetiska markörer, vilket var förnämligt på den tiden. I den studie som publiceras idag har de använt mer än 400,000 genetiska markörer vilket gav en helt annan genetisk upplösning.- Vår studie är ett fint exempel på hur den kraftfulla teknik som främst utvecklats för medicinsk forskning revolutionerar all sorts biologisk forskning, säger Leif Andersson.Det faktum att proverna insamlades för drygt 30 år sedan gör det nu möjligt att studera om det under denna period skett genetiska förändringar beroende på förändrade miljöförhållanden (till exempel mildare vintrar) eller förändrat fisketryck.En förutsättning för en effektiv förvaltning av fiskbestånd är en detaljerad kunskap om artens populationsstruktur, det vill säga vilka bestånd det finns och hur de utvecklas över tiden.

När byter sill namn till strömming?

Sill/Strömming Cluphea harengus Sill och strömming är samma art. Det som avgör vad fisken kallas är var den fiskas. Fångas den norr om Kristianopel i nordöstra Blekinge kallas den strömming. Fångas den längre söderut och på västkusten kallas den sill. Regeln är att ju lägre salthalt desto mindre blir fisken.

Strömmingen är oftast mindre och magrare än sillen. Fisken är relativt liten och silverglänsande med slank kropp. Sillen kan väga upp till 1 kg och bli 49 cm lång. Vanligt i våra vatten är att den blir 25-35 cm. Den simmar i det öppna vattnet från ytan ned till ca 250 meters djup, i stim som kan bli oerhört stora.

Födan består av djurplankton och småfisk. I Skagerrak och Kattegatt leker sillen på hösten men i de större öppna haven finns bestånd som leker under vinter eller vår. Ägg och yngel är känsliga för yttre miljöförhållanden, därför varierar beståndet mycket från år till år beroende på hur mycket fisk som överlevt.

Sill/strömming förekommer i de blåmarkerade områdena. Sill/ Strömming Gästriklands landskapsfisk Eng: Herring Tys: Hering Fra: Hareng de l´Atlantique

: Sill/Strömming

Varför finns ingen strömming?

Stor strömming har visat sig vara en viktig rovfisk på spigg, och den minskade förekomsten av stor strömming till följd av det storskaliga fisket i öppet hav kan alltså vara en anledning till att spiggbestånden vuxit mycket kraftigt.

Finns strömming i Norge?

Fyra år från ägg till vuxen sill Den norska vårlekande sillen leker nära kusten mellan februari och mars, främst i nordvästra Norge men också i Nordnorge.

Finns strömming i sötvatten?

Flertalet arter är tropiska, några förekommer i bräck- och sötvatten.

Är strömming giftig?

Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.

• Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin.
• Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.

Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.

• Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding.
• Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.

Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.

Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.

Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.

• Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk.
• Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa.
• Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!

Finns det strömming att köpa?

Sill och strömming, mer klassiskt svenskt än så kan det knappast bli! Halstra, koka, stek – det spelar ingen större roll för gott är det. Välj bland flera olika varianter här på MatHem.

Har strömmingen kommit 2022?

Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har idag kommit med den årliga rekommendationen för 2022 års fångstkvoter för Östersjön. Det föreslås både ökning och minskning för strömmingsfisket. Rådet innebär en ytterligare sänkning för Egentliga Östersjön och en drastisk höjning för Bottenviken och Bottenhavet.

• Sammantaget ger råden tydligt bilden av ett för högt fisketryck och visar att omedelbara åtgärder krävs för att skydda den kustnära strömmingen, som är av stor betydelse för såväl ekosystemet som det lokala yrkes- och sportfisket.
• I slutet av maj varje år kommer ICES med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön.

Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som bearbetas av EU-kommissionen i slutet av sommaren och slutligt beslutas av ministerrådet i början av oktober. –Vi är förfärade över den nya rådgivningen och konstaterar att det snart inte kommer att finnas varken fungerande ekosystem eller ett lokalt kustfiske kvar med nuvarande EU-förvaltningsmodell, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.

1. Sportfiskarna har sammanfattat huvuddragen för de två stora strömmingsbestånden nedan: Sill/strömming Egentliga Östersjön – fortsatt kraftig minskning (- 36 % till 71 939 ton) Sedan statistik började föras 1974 har beståndsstorleken uppskattats minska med 81 %.
2. Den starka årsklassen 2019 har reviderats ner kraftigt i årets råd.

Fisketrycket har ökat stadigt och varit för högt (över Fmsy) sedan 2015. Beståndssituationen har försämrats stadigt sedan 2014. Till 2021 föreslog ICES en kraftig minskning och årets förslag är en minskning på ytterligare 36 % mot 2021 års kvoter. Det innebär att kvotrådet på två år minskat med 59 %, vilket är oerhört kraftiga neddragningar som också speglar sportfiskets och det småskaliga kustfiskets varningar de senaste åren.

Forskningen menar att fisketrycket är för hårt och att lekbiomassan är nära en kritisk nedre gräns för när ungfiskproduktionen kan påverkas negativt, men också att det storskaliga fiskets felrapporteringar genererar osäkerheter i rådgivningen. Ytterligare ett problem är att upplösningen i rådet är mycket dålig och inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på lokala bestånd, exempelvis som när det storskaliga pelagiska fisket på kort tid landar enorma mängder strömming från ett litet kustnära område.

Sill/strömming Bottenhavet – kraftig ökning (+ 81 % till 111 345 ton) Ett bestånd som tidigare år lidit kraftigt av databrist. Värden har saknats för i princip alla parametrar och referenspunkter som är aktuella för en bra beståndsuppskattning. Anledningen till det kraftigt ökade kvotförslaget är att ICES tagit fram en ny beståndsmodell.

• Med den nya modellen kan man nu ge ett råd som baseras på produktionsmålet Fmsy (“maximalt hållbart uttag”) och inte som tidigare enligt försiktighetsprincipen.
• Tyvärr tar rådgivningen ingen hänsyn till om biomassan består av småströmming som börjar lekmogna vid osedvanligt låg ålder.
• I nuläget tas inte heller tillräcklig hänsyn till lokala bestånd.

Den stora koncentrationen av storskaligt industrifiske sker i ett relativt litet område i sydvästra Bottenhavet, där det lokala kustfisket har stora problem med dåliga fångster och vårfisket 2021 rapporteras vara det sämsta i mannaminne. Samtidigt konstaterar SLU Aqua i ett pressmeddelande bland annat att det finns EU-beslutade förvaltningsmål om en sund storleksstruktur för de kommersiella fiskbestånden, men att denna hänsyn inte tas på grund av nuvarande MSY-förvaltning. Figur 1 (ovan). Beräknat uttag av strömming utanför Gävlebukten från säl, kustfiske och industrifisket ( Sportfiskarna 2020 ). Parallellt arbetar Havs- och vattenmyndigheten med ett förslag till fredningsområde vid Finngrunden. Föreslaget fredningsområde runt Finngrunden i Gävlebukten är tyvärr helt verkningslöst eftersom fisket sker vintertid i djupområdena runt grundet (figur 2 nedan). Figur 2 (ovan). Fisketrycket i Gävlebukten illustrerat med VMS-signaler från fisket, samt loggboks-/journaldata från kustfisket (från HaV-remiss 2296–2020). Läs mer om ICES råd för Östersjön här,

Hur saltar man in strömming?

Varva fisken med grovt salt, börja och sluta med saltet. Lägg på en tallrik med en tyngd, t ex en rentvättad sten, så att fisken hålls nere i den lag som bildas. Ställ den i kylskåp. Fisken är färdig att äta efter 1-4 veckor.

När kom matjessill?

Kom till Sverige i början av 1900-talet – Matjessill är en variant av en inläggning som kallas för kryddsill, och den första svenska kryddsillen tillverkades 1918. Kryddsill är färsk sill som först får mogna i en lag med ättika, socker, salt och kryddor.

När började man äta inlagd sill?

Den inlagda sillen är en självklarhet på julbordet – men det finns faktiskt en anledning till att den finns där. Och när vi äter kryddsill följer vi en 400-årig tradition. Sillen har en lång och viktig historia i vårt land. I perioder fanns den i riklig omfattning och då gällde det att fånga så mycket som möjligt och spara för framtiden.

• Det gjorde man genom att salta in, torka eller röka fisken.
• Grunden för svensk matkultur är spannmål och fisk.
• Vi äter ju nöt och gris också, men det är ganska lite i jämförelse, säger Richard Tellström, mathistoriker.
• Till vardags åt man då vanlig sill, men när det blev dags för fest kryddade man upp den.

Den äldsta inlagda sillen är kryddsill. Den har vi, enligt Richard Tellström, ätit sedan åtminstone 1700-talets mitt. Men hur dök den upp på julbordet och hur har den fått sin placering där? Ett traditionellt julbord inleds med sill, följt av annan fisk, småvarmt, varmrätter, ost, dessert och avslutningsvis julgodis.

• Grunden till att vi äter sill som inledning på julbordet är kopplad till det som heter brännvinsbordet.
• Det var en stående förrätt som var bruklig redan vid mitten av 1600-talet.
• Där ingick smör, bröd och ost, någon salt fisk som sill eller lax och så något saltat kött.
• Till detta drack man tre sorters brännvin.

Det här brännvinsbordet har överlevt på smörgåsbordet och blivit inledningen där. Vi upprepar det till påsk, midsommar och jul. Det är alltså något vi gjort i gott och väl 400 år.

Stina Söderholm