Vad Är Bra Med Lax?

Näringsinnehåll per 100 g lax –

Lax innehåller en stor andel protein och fett. Proteinet är komplett då det innehåller samtliga essentiella aminosyror. Fettsammansättningen är gynnsam med ett högt innehåll av omättat fett, bland annat de viktiga omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Överlag behöver svenskar äta mer omega 3, i 100 g lax finns över 2 g vilket gör det till en mycket god källa av fettsyran.

Vad äter en bodybuilder på en dag?

5 kostråd för dig som tränar för att bli starkare –

Ät regelbundet under dagen. Någon proteinkälla bör ingå till varje måltid. Variera gärna mellan animaliskt och vegetabiliskt protein. Ät ett mellanmål 1-2 timmar innan träningen för att orka lyfta tungt. Måltiden efter träningen får gärna vara dagens största mål. Ät varierat med hög kvalitét på kolhydrater, protein och fett. Välj fiberrika kolhydratkällor som förutom fibrer innehåller mycket vitaminer och mineraler. Ät i huvudsak fettkällor från fisk, avokado, nötter och oljor. Drick vatten till och mellan måltider, 1,5-2 liter per dag. Vid högintensiv träning lägger du till 0,5-1 liter per timme beroende på hur mycket du svettas. Bestäm dagen innan vad du ska äta till samtliga måltider. Gör ordning en proteinrik smoothie eller koka ägg som du kan ta med i väskan.

Är fisk bra för hälsan?

Livsviktiga vitaminer och mineraler – Fisk innehåller vitaminerna B12, D och E. Framförallt vitamin D är viktig för skelettet. De viktigaste mineralerna i fisk är jod och selen. Jod är också livsviktigt för oss, för lite jod kan ge störningar i sköldkörtelfunktionen.

Hur mycket fett lax?

Näringsinnehåll

Vad ska man äta för att lugna magen?

Bra kostråd –

• Fördela maten över dagen. En bra vana är att äta frukost, lunch, middag och 1-3 bra mellanmål på regelbundna tider varje dag.
• Välj fiberrikt bröd, mjukt eller hårt. Hela linfrön, havre och vetekli är också bra och går utmärkt att lägga i gröt, exempelvis molinogröt, se recept.
• Ät gärna grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Rekommendationen är att äta 500 gram varje dag och det kan du lätt göra genom att äta grönsaker och frukt vid varje måltid.
• Fibrer suger åt sig vätska i tarmen och gör avföringen mjuk. Det är därför viktigt att dricka mycket varje dag, cirka 1,5-2 liter. Vatten är den bästa drycken.

Vilken mat gör dig hård i magen?

BEHANDLING –

Ät fiberrik mat, gärna lösliga fiber Bra källor till fibrer i kosten är rotfrukter, grönsaker, frukt och bär, ärtor, bönor, linser och fullkornsprodukter av flingor, bröd, gryn, ris, pasta samt nötter och frön. Det rekommenderas att börja försiktigt och öka fiberintaget gradvis då en mera fiberrik kost kan ge ökad gasbildning, uppblåsthet och ibland obehag/smärta. Prova fibertillskott Exempelvis hela linfrön, psylliumfrön eller chiafrön. Drick tillräckligt/adekvat med vätska Drick, gärna vatten, speciellt vid intag av fiberrik mat. Ibland kan man behöva dricka även om man inte känner sig törstig. Detta gäller framför allt äldre personer som inte känner törst på samma sätt som yngre personer. Ät lösande livsmedel Katrinplommon, kiwi, fikon, aprikos, päron och messmör kan ge lösare tarminnehåll. Minska mängden stoppande mat Mycket “mjölmat” som pannkakor och vitt bröd, vitt ris och pasta, samt svart te kan ha stoppande effekt. Prova probiotika Mejeriprodukter, fruktdrycker eller tabletter/kapslar med probiotika kan lindra hård mage och förstoppning.

Regelbunden fysisk aktivitet och rörelse kan motverka hård mage och förstoppning. Regelbundna toalettvanor och att ta sig tid vid toalettbesöket är viktigt. Sittställningen vid toalettbesöket är viktigt. Att höja fötterna genom att använda en pall kan hjälpa. Ibland behöver man hjälp av bulkmedel eller andra preparat för att avhjälpa förstoppning. Se över tillvaron. Stress och oro kan ge tillfällig förstoppning. Se över läkemedel som kan ha stoppande effekt. Möjligen finns det alternativ som ej har samma biverkning. Vid långvarig förstoppning kan det behövas utredning av läkare.

Om kost-, vätske- och livsstilsändringar inte lindrar förstoppningen kan det vara nödvändigt att prova medicinsk behandling. Se länk nedan. För behandling av förstoppning hos barn rekommenderas i första hand läkemedelsbehandling. De allmänna råden kan sedan rekommenderas med syfte att förebygga förstoppning.

Fördela fiberintaget på alla dagens måltider. Lite fiber ofta är bättre än mycket och sällan. Välj lösliga fiber (fiber från havre, grönsaker, frukt och bär) hellre än olösliga fiber (fullkornsprodukter av spannmål) för att minimera bieffekter som gasbildning och buksvullnad. Intag av juicer och fruktpuréer innehållande sorbitol kan ha lösande effekt, exempelvis äppeljuice och katrinplommonpuré. Öka mängden resistent stärkelse (havre, baljväxter, kokt kall potatis, gröna bananer). Intag av fermenterbara kolhydrater kan ha osmotisk och därmed lösande effekt på tarminnehållet.

Referenser Rao SS, Rattanakovit K, Patcharatrakul T. Diagnosis and management of chronic constipation in adults. Nat Rev Gastroenterol Hepatol.2016 May;13(5):295-305. Länk Mearin F, Ciriza C, Minquez M, Rey E, Mascort MM, Peña E, Cañones P Júdez J. Clinical practice guideline: Irritable bowel syndrome with constipation and functional constipation in the adult.

Rev Esp Enferm Dig 2016 Jun;108(6):332-63. Länk Suares, N.C. & Ford, A.C. Systematic review: the effects of fibre in the management of chronic idiopathic constipation. Aliment. Pharmacol. Ther.33, 895–901 (2011). Länk Dimidi E, Christodoulides S, Fragkos KC, Scott SM, Whelan K. The effect of probiotics on functional constipation in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.

Am J Clin Nutr.2014 Oct;100(4):1075-84. Länk COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Stina Söderholm