Näringsämnen I Fisk Och Skaldjur?

Fisk och skaldjur innehåller hälsosamma näringsämnen, som omega 3-fettsyror, selen, jod och D-vitamin. Just dessa näringsämnen kan det vara svårt att få i sig tillräckligt av genom andra livsmedel.

Vilka näringsämnen finns i fisk?

Fisk ger mycket näring, lite energi och har låg fetthalt. Fisken i vår kost svarar för ca 7 % av vår totala proteintillförsel. Men bara 2 % av fettet vi äter kommer från fisk. Fisk är kalorisnål mat, vi får bara 2 % av våra kalorier från fisk. I dag när vårt energibehov kraftigt har minskat medan behovet av näringsämnen är oförändrat är fisk ett idealiskt livsmedel.

Proteinrikt Knappt något annat livsmedel innehåller så mycket protein som fisk. De fiskar som vi kallar magra har den högsta proteinhalten. Protein är ett näringsämne som bygger upp nya och ersätter gamla celler. För växande ungdomar är proteiner särskilt viktiga för hälsan. Näringsvärdet (protein, fett, vitaminer och mineraler) varierar mellan de olika fiskarterna.

Det högvärdiga fiskproteinet innehåller alla de för oss nödvändiga aminosyrorna. Fiskprotein håller sig stabilt till stekning och kokning. Det enda protein som går förlorat är det som löses ut i kokspadet. Ju varsammare fisken kokas desto större del av proteinet bevaras.

• Fisk bör sjudas, inte kokas, vilket är en skonsam metod som gör att näringsvärdet behålls på bästa sätt.
• Fiskspad kan användas till soppa och såser.
• Fett Fetthalten varierar med olika sorters fisk.
• Man talar om magra och feta fiskar.
• Exempel på magra fiskar är torsk och kolja som innehåller 0,3-0,5 % fett.

Feta fiskar som makrill, lax, sill, strömming och ål innehåller i genomsnitt 15-20 % fett. Fetthalten i samma fisksort varierar med årstiden och fiskens ålder. Fiskfettet är uppbyggt av fleromättade fettsyror och därför är fiskfettet värdefullt ur näringssynpunkt.

Stek i lite fett Att fisken steks omsorgsfullt är viktigt. Stekfett och temperatur är avgörande. Vid hög temperatur påverkas fettsyrasammansättningen i stekfettet. Paneringen suger åt sig stekfett som blir mättat. Sill och strömming kan paneras i rågmjöl. Det ger inte så mycket stekskorpa och suger inte upp onödigt mycket fett.

Bäst är att använda så lite fett som möjligt vid stekningen. Risken är annars att det fina fleromättade fettet förstörs. Stek därför i så lite fett som möjligt, undvik för hög värmen och panera med måtta. Vitaminer De viktigaste vitaminerna är de fettlösliga, A och D.

De finns framför allt i fiskleverolja och feta fiskar som lax, ål, sill och makrill. Mindre mängder vitamin E och vissa av B-gruppens vitaminer förekommer i fisk. B-vitaminer är värmekänsliga och påverkas vid stekning vid allt för hög temperatur. Mineralämnen Viktiga mineralämnen som kalcium, järn, fosfor och jod samt spårämnen av magnesium och koppar förekommer i fisk.

Framför allt är jod en viktig mineral som finns i all saltvattensfisk. I inget annat livsmedel förekommer selen så rikligt som i fisk. Det finns ungefär lika mycket selen i saltvattensfisk som i sötvattensfisk. Kalcium och fosfor hör ihop. Därför finns kalcium också i fosfor.

Varför är det bra att äta fisk och skaldjur?

Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.

Fler borde alltså äta fisk. Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar. De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion. Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.

Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.

1. Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk.
2. Torsk och plattfisk från Östersjön.
3. Odlad fisk.
4. Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk.
5. Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).

Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk

Är fisk näringsrikt?

Därför bör du äta fisk 3 gånger i veckan! Fisk är näringsrikt och innehåller en stor mängd näringsämnen per gram. Här är svaret varför vi bör äta fisk tre gånger i veckan. Fiskens Omega-3 är viktigare än vi tror för vår hälsa! Omega-3 är fleromättade och nyttiga fettsyror som är livsviktiga för kroppen. Kroppen kan inte själv producera Omega-3 vilket gör att det är extra viktigt att äta fisk. Feta fiskar som makrill, sardin, sill, anjovis och lax innehåller extra mycket Omega-3.

Vilka 6 näringsämnen behöver vi?

Bli ett proffs I maten vi äter finns näringsämnen av olika slag. Vissa av dem; protein, fett och kolhydrater, ger oss även energi och kallas därför för energigivande näringsämnen. Här reder vi ut vad allt betyder och vad det gör för våra kroppar. Utöver protein, fett och kolhydrater finns vitaminer och mineraler, ämnen som vi behöver i små mängder och som inte ger oss energi.För en frisk människa ger vanligen en väl sammansatt och varierad kost i rätt mängd alla de näringsämnen som kroppen behöver.

Finns omega-3 i skaldjur?

Fisk och skaldjur innehåller hälsosamma näringsämnen, som omega 3 -fettsyror, selen, jod och D-vitamin.

Vilken fisk ska män inte äta ofta?

Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.

Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.

Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.

Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding. Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.

Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.

Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.

Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.

Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk. Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!

Varför ska män inte äta mycket fisk?

1. Man ska inte äta insjöfiskar – Nja, man ska absolut inte äta de ofta. Det beror på att de kan innehålla miljögifter som kvicksilver, dioxin och PCB i större utsträckning än annan fisk. De här gifterna ansamlas då i fettväven hos den som äter fisken och särskilt barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör se upp.

Varför ska män äta fisk 2 3 gånger i veckan?

Hur mycket fisk ska vi äta? Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vi regelbundet äter fisk (1–2 gånger per vecka) och att måltiderna innehåller omega-3-fettsyror. Det behövs för att omega-3-fettsyror är essentiella – eftersom de inte produceras i kroppen måste vi få i oss dem via kosten.

Vilket är ett av våra viktigaste näringsämnen?

Vattnet är det viktigaste näringsämnet. Hjälper kroppen att utvinna energi från maten och att byggas upp. Kroppen behöver 13 st av dessa ämnen. Hjälper till att bygga upp kroppen.

Vilka är de viktigaste näringsämnena?

Kostens 4 viktigaste näringsämnen – så här äter du hälsosamt varje dag PROTEIN, FETT, KOLHYDRATER OCH FIBRER Se hur mycket du ska äta varje dag av de 4 viktiga näringsämnena – och varför © iStock Har du svårt att veta vad du ska äta för att ge din kropp det den behöver så är du långtifrån ensam. Det behöver dock inte vara så svårt. Du ska nämligen bara fokusera på att “bygga upp” din kropp genom att äta fyra viktiga näringsämnen varje dag:

• Proteiner
• Fett
• Kolhydrater
• Kostfibrer.

• Byggstenarna, eller närmare bestämt näringsämnena, finns i många olika livsmedel.
• Väljer du de nyttiga källorna får du samtidigt massor av vitaminer, mineraler och antioxidanter som boostar ditt immunförsvar och bidrar till att hålla dig frisk och kry.
• Har du specifika utmaningar kan du alltid finjustera kosten genom att till exempel tillföra extra järn för att kompensera för en stor blodförlust eller äta mer fiskolja för att motverka en inflammation, men i övrigt är det ganska enkelt att äta nyttigt.

Först och främst behöver kroppen ha energi. Det får du oavsett om maten är rik på fett, protein eller kolhydrater eftersom alla tre så kallade makronäringsämnen innehåller kalorier. Nästa fokuspunkt är att säkerställa en harmonisk balans mellan de tre ämnena eftersom de har olika funktioner.

1. Att det ändå finns fördelar med att kombinera näringsämnena i en måltid, för att bland annat säkerställa god mättnad och ett stabilt blodsocker, är en annan sak.
2. Det är dock viktigt att verkligen betona att en vanlig sund kost inte kräver millimeterprecision.
3. Det är de breda penseldragen över en hel dags kost som avgör om du har ätit nyttigt eller inte.
4. Om det passar dig bäst att kombinera ett par supernyttiga måltider med några lite slarvigare, så är det (nästan) lika bra som om du äter perfekt komponerade måltider hela dagen.

När du tagit hand om de tre makronäringsämnena är det viktigt att även få koll på övriga ämnen som har betydelse för din hälsa. Bland dessa finns kostfibrer som tekniskt sett är en underkategori av kolhydrater, men som skiljer sig väsentligt från dessa eftersom de är växtrester som i princip inte kan brytas ner i magen.

Vad ska man äta för att få i sig alla näringsämnen?

Grönsaker och frukt för personer med god aptit – Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär innehåller mycket vitaminer och mineraler. För den som har god aptit och är aktiv är det bra att äta minst 500 gram grönsaker och frukt om dagen, ungefär två frukter och tre rejäla nävar grönsaker. Då minskar risken för bland annat vissa typer av cancer, för fetma och hjärt- och kärlsjukdomar.

Kan D vitaminbrist orsaka depression?

Forskning har visat att det finns ett samband mellan låga nivåer av vitamin D och depression samt att vitaminet och dess samverkande faktorer återfinns i delar av hjärnan som styr våra känslor och beteenden.

Varför finns B12 i kött?

Sjukdomar i tarmen – Ytterligare en orsak till blodbrist på grund av för lite B12 kan vara att du har en tarmsjukdom som försämrar upptaget av B12. Några exempel är och inflammatoriska tarmsjukdomar som Det är vanligt att också ha brist på järn och folsyra om man har brist på B12 på grund av en tarmsjukdom.

Vad är nyttig i fisk?

Lax med bladspenat och pasta – Här är ett gott och fräscht recept på lax med bladspenat och pasta. En snabblagad, krämig och läcker rätt som livar upp vardagen på ett trevligt sätt.

Rik på protein och mättar därmed bra. Rik på mineraler, bland annat jod (behövs för sköldkörteln) och selen (kraftfull antioxidant). Rik på vitaminer, främst A-vitamin (nödvändigt för syn, tillväxt, hud och slemhinnor), D-vitamin (viktigt för skelett, tänder och immunförsvar) och E-vitamin (förbättrar cirkulationen och kan sänka blodtrycket). Fet fisk har en hög andel omega 3-fett, som bidrar till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Vad får man brist på om man inte äter fisk?

Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen.

En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer.2 – Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer.

Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife.

I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker.

När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag.1 Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Vitamin A, C, D, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver. Många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet. Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde.

Unga kvinnor åt minst fisk av alla.3 – Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife.

Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. – I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk.

Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife. För mer information kontakta gärna: Jonna Bendtsen, nutritionist, ACO Hud Nordic AB, om undersökningen, tel.076-307 26 08, e-post [email protected] Marianne Wrife, nutritionist/ kost- och friskvårdskonsult, Kropp i Harmoni, tel.076-84 99 301, e-post m[email protected] Undersökningar om ungas matvanor: Not 1.

Matvanor hos svenska ungdomar 15-18 år En undersökning om svenska ungdomars matvanor genomfördes av undersökningsföretaget Netigate på uppdrag av ACO i december 2012. Undersökningen bestod av en webbaserad enkät och totalt svarade 536 ungdomar i åldern 15-18 år på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel.

Kontakta gärna Jonna Bendtsen på ACO om ni vill ta del av hela undersökningen. Not 2. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight 2011 I en kostvaneundersökning av Nordiska Ministerrådet framkom att få nordbor når upp till målen om bra matvanor och endast 2 procent av barnen i Sverige (ålder 7-12 år) hade enligt undersökningen en kost som bedömdes vara tillfredställande i förhållande till de mål som Nordiska ministerrådet har fastslagit i “The Nordic Plan of Action for Better Health”.

Undersökningen baserades på telefonintervjuer med över 9 000 vuxna i åldern 18-65 år och (föräldrar till) 2 500 barn i åldern 7-12 år. Undersökningen kan laddas ner här. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-552 Not 3. Riksmaten Vuxna 2010-11 I Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning, som publicerades hösten 2012, konstaterades att unga vuxna, d v s kvinnor och män i åldern 18-30 år, hade sämst matvanor av alla åldergrupper.

Kvinnor hade generellt sett något bättre matvanor än män. Enligt undersökningen fick många unga vuxna för lite D-vitamin, järn och folat via kosten. I undersökningen deltog 1,800 personer. Länk till undersökningen. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor-undersokningar/Riksmaten-2010-Fragor-och-svar/ ACO HUD NORDIC AB är ledande inom hud och hälsa i Norden.

Med ett sortiment som sträcker sig från topikala läkemedel till kosttillskott och exklusiv hudvård, erbjuder vår produktportfölj både bredd och djup. På det egna forsknings- och utvecklingslaboratoriet utvecklar vi säkra produkter med moderna formuleringar för den nordiska konsumenten.

Vilken vitamin ger fisk?

Andra Vitaminer – Fisk innehåller flera olika vitaminer. De fettlösliga vitaminerna A, D och E finns i fisk. E-vitaminet är en viktig antioxidant och D-vitamin är nödvändigt för att kroppen ska ta upp kalcium från maten. För vissa personer är det svårt att få tillräckligt med D-vitamin.

1. Det gäller framförallt äldre människor och andra som sällan vistas utomhus.
2. Av solljus kan huden själv bilda D-vitamin.
3. Feta fiskar som lax och sill är extra rika på de fettlösliga vitaminerna.
4. Fisk innehåller också de olika vitaminerna i B-gruppen: Tiamin, Riboflavin, Niacin, Vitamin B6, Folat och Vitamin B12.

Vitaminer Feta fiskar har en hög halt av fettlösliga vitaminer som A, D och E. Feta fiskar som lax, sill, makrill och ål är den viktigaste naturliga källan av vitamin D. De magra fiskarna innehåller hög halt av vattenlösliga vitaminer (dock ej folsyra och C-vitamin).

Stina Söderholm