Kan man äta oöppnade musslor? – Svaret på denna frågan är både ja och nej, eftersom anledningen till varför musslan är oöppnad mussla kan bero på två saker. Anledningen till varför musslan är oöppnad kan exempelvis bero på att den har kraftigare muskler och därför öppnar sig senare än andra musslor.
- Överlag så har öppnandet av musslan inget att göra med musslans kvalité.
- Detta beror på att det är musslans muskler som håller skalen stängda, och först när musklerna kokar sönder så kommer skalet på musslan att öppnas.
- Eftersom vissa muskler kan ha större och kraftigare muskler innebär detta också att musslorna kommer behöva olika lång kokningstid och det kan vara anledningen till varför en del musslor ännu inte har öppnat sig.
Vanligtvis går det att låta grytan koka några minuter till så kommer dessa musslor förmodligen också att öppna sig. Tänk däremot på att det kan vara bra att ta ut de musslor som är klara för att förhindra överkokning av de musslor som är klara. Om musslan däremot fortfarande inte öppnar sig efter några minuter till kokning så kan du även överväga att öppna den med en kniv,
Contents
När ska man inte äta blåmusslor?
Tid att äta musslor! Just nu skördas en extra delikat och fullmatad blåmussla. Odlade på rätt ställe med mycket näring växer de sig snabbt stora och fina efter lekperioden. Visserligen kan man äta odlade musslor året om – men under senvinter/vår är de extra fina och fullmatade.
- Blåmusslor är en näringsrik delikatess som lever på växtplankton och binder näringsämnena fosfor och kväve.
- En ökad musselproduktion är därför något som gagnar både konsumenterna och våra vatten.
- Trots musslornas många näringsmässiga fördelar och fantastiskt goda smak så är för många konsumenter musslorna fortfarande en ganska okänd och exotiskt produkt.
Själva musselköttet är krämvitt hos hannen och rödorange hos honan. Båda är lika goda. Svenska blåmusslor, packade i blå nät, är som regel odlade medan de som ligger i röda nät som regel är skördade från ett vilt bestånd. På marknaden finns också danska och norska färska musslor,
- De odlade växer snabbt och har oftast ett tunnare, rent och vacker skal.
- De vilda musslorna har tjockare skal men kan ha mer påväxt på skalet, något som emellertid aldrig påverkar själva musslans kvalitet.
- Blåmusslor finner man i alla diskar som hanterar färska fiskvaror men som ett komplement kan man använda konserverade eller frysta produkter.
En släkting till blåmusslan är Perna canniculus “Grönmussla” som hör hemma på Nya Zeeland. Denna har ett grönt vackert skal och säljs oftast lättkokt, fryst, liggande i sin ena skalhalva. Alla musslor som säljs kommersiellt på marknaden är kontrollerade för innehåll av eventuella alggifter och trygga att äta.
- I de flesta kokböcker står det att man bör skrubba musslorna omsorgsfullt innan kokning.
- De kommersiellt skördade musslorna går igenom en tvättningsprocess som gör att de i stort sett är färdigtvättade vid försäljning.
- Skölj bara av musslorna i friskt vatten innan användning.
- Friska, levande musslor sluter sitt skal om man knackar på dem.
Öppna “knackade” musslor är döda och skall kasseras. Musslor som inte öppnat sig under kokningen kasseras också. Koka inte blåmusslorna för länge, då blir de små, sega och smaklösa. Smaksättning kan tillsättas strax efter det att musslorna öppnat sig. Musslor skall inte koka med mycket vätska utan snabbt ångas, särskilt om man skall använda köttet till gratinering.
- Källa: Svensk Fisk
- Artikelns sökord Musslor, Blåmussla
Varför ska man inte äta oöppnade musslor?
Myten om musslan – Men, ska man inte slänga musslor som inte öppnat sig efter koket? Nej, inte nödvändigtvis. Rådet att slänga musslor som inte öppnat sig efter kokning är en seglivad myt. Det går fint att äta dem, enligt branschorganisationen Svensk Fisk.
Är alla musslor ätbara?
Latin: Bivalvia bivalves = molluscs, oysters and 1. clams = small e.g. cockles 2. mussels = lager e.g. blue mussels bivalves = mollusques, hutres et 1. palourdes = petites ex. coques 2. moules = lager ex. moules bleues bivalvi, mitilo = molluschi, ostriche e 1. vongole = piccole ad es. vongole venere 2. cozze = principale ad es. cozza blu Muscheln = Weichtiere, Austern und 1. kleine Muscheln z.B. Herzmuscheln 2. grere Muscheln z.B. Miesmuscheln bivalvos = moluscos, ostras y 1. almejas = pequeos p. ej. almejas venus 2. mejillones = ms grandes p. ej. mejillones azules Musslor (Bivalvia) r biologiskt en klass inom djurstam bltdjur (Ls mer > Om bltdjur). Karaktristiskt fr musslor r tv skal som hlls samman av en stark muskel. P buksidan finns ett slags fot, som kan frlngas genom att den vattenfylls och frkortas genom att musklerna drar ihop sig. Musslan anvnder foten fr att frflytta sig. Det finns arter dr foten r frkrympt eller saknas, till exempel hos ostron. Ifoten sitter ocks “byssuskrteln”, som producerar de fibrer som mnga musslor anvnder fr att fsta sig vid hrda underlag, vilket till exempel gller fr blmusslor och ostron, medan andra som hjrtmusslor och kammusslor kan frflytta sig med hjlp av foten eller med vattentryck. Framfr foten finns en enkel mun, och bakom foten mynnar ndtarmen. Musslor lever av plankton som de filtrerar ur vattnet. Totalt finns drygt 9.000 arter inom 100-talet familjer levande i stt, brckt eller salt vatten. Storleksmssigt alltifrn en millimeter stor till ver 1meter lnga. Begreppet musslor (frn latinets musculus = muskel).I Sverige liksom i Tyskland r “musslor” namn p klassen Bivalvia. I England, Frankrike, Italien och Spanien skiljer man p sm och lite strre musslor, till exempel i franskan med palourdes respektive moules (1 & 2 ovan). Dock r dessa begrepp inte entydiga utan anvnds lite om vartannat, dessutom brukar de avse tbara musslor. tbara musslor : Musslor i allmnhet r tbara svl ra som kokta, men bara ett ftal musslor r av strre betydelse. Vanligast r blmusslan, vilket brukar avses om bara “musslor” sgs. Benmns fljdriktigt i England och Frankrike fr “vanlig mussla”. En snarlik variant r grnlppad mussla vanligt frekommande runt Nya Zeeland. Andra klassiker r hjrtmusslor, kammusslor och sandmusslor. ven ostron r en form av mussla. Hlsa :Musslor inklusive ostron kan innehlla skadliga bakterier och algtoxiner, ven kallade alggifter. Bakterier i musslor kan uppkomma p grund av naturliga bakterier som frekommer i haven ( Vibrio spp.) eller av bakterier frn avloppsvatten som ibland frorenar kustvattnen, Musslorna tar ibland ocks upp toxiner (biologiska gifter)frn planktonalger under kortare tid och r under denna tid giftiga. Algtoxiner frsvinner inte vid kokning och ger ingen srskild smak. Det r dock ytterst sllsyntmed musselfrgiftningar. Symtom p frgiftning upptrder frn 30 minuter och ngra timmar framt och kan pg upp till tre dygn.Vanligaste och starkastesymtom r diarr, illamende, krkningar och magsmrtor. Livsmedelsverket kontrollerar varje vecka halterna av bakterier och algtoxiner i vattnet p vstkusten (se SLV.se > Resultat fr samtliga produktionsomrden fr musslor, eller ring till Lnsstyrelsens telefonsvarare 031- 605290 ). Motsvarande kontroller sker inom hela EU. Ett omrde fr odling med fr hga halter av bakterier, eller ett omrde dr det finns tecken p hga halter av toxiner, stngs fr skrd. Fiske, odling : Musslor skrdas vilda och odlas i stor omfattning. Fiske efter vilda strre musslor sker kommersiellt med ett trlliknande redskap som dras lngs bottnen p grundare omrden. Se film via lnk nedan. L s mer, se respektive mussla. Produktion : Den totala produktionen i vrlden av musslor r 2012 var 13 miljoner ton, till ett vrde av 92 miljarder kronor enligt FOA.
Odling musslor | Milj ton | Andel | Miljard Kr | Andel |
Bl- & grnmusslor | 1,8 | 14% | 14 | 15% |
Hjrtmusslor o.d. | 5,0 | 38% | 33 | 36% |
Kammusslor o.d. | 1,7 | 13% | 19 | 21% |
Ostron | 4,7 | 36% | 26 | 28% |
Total vikt & vrde | 13 | 100% | 92 | 100% |
Klla: FAO 2012 |
S ANVNDS MUSSLOR Talrika arter ts av mnniskan ra eller kokta. Skalet av vissa arter anvnds som rmaterial till olika nytto- och prydnadsfreml eller som rvara fr kalk. Ngra arter utnyttjas som rvara fr prlemor och vid prlodling. Kunskapskokboken. Reviderat 2021-12
Varför ska man inte äta musslor från förorenat vatten?
Musslor och ostron lever på att filtrera växtplankton (encelliga alger) ur vattenmassan och riskerar därför att ta upp och ansamla skadliga ämnen och mikroorganismer som kan göra dem olämpliga för människor att äta. Om vattnet blivit förorenat av utsläpp från till exempel reningsverk, enskilda avlopp och avrinning från betesmarker riskerar musslorna att ansamla patogener, till exempel sjukdomsframkallande bakterier och virus i samband med filtreringen av vattnet.
- Utöver patogener kan musslor ta upp gifter som produceras av vissa växtplankton, så kallade algtoxiner.
- Växtplankton utgör basföda i havet och under vissa perioder på året kan deras tillväxt bli explosionsartad och det är det som kallas algblomning (se Växtplankton, bakterieplankton och blomning).
- De flesta algblomningarna är helt ofarliga, dock producerar vissa växtplanktonarter, till exempel Dinophysis acuta och Dinophysis acuminata toxiner bland annat för att skydda sig mot att bli uppätna.
Syftet med övervakningen är att innan skörd kontrollera att musslorna och ostronen är säkra att äta med avseende på algtoxiner och patogener och därför får musslor och ostron som ska bli livsmedel endast tas upp ur något av Livsmedelsverkets kontrollerade produktionsområden.
- I nuläget analyseras algtoxiner och bakterien Escherichia coli ( E.
- Coli ) i musslor och ostron i produktionsområdena.E.
- Coli fungerar som en indikator för möjlig förorening av patogener.E.
- Coli finns normalt i avföringen hos människor men även hos andra varmblodiga djur, men ska normalt inte finnas i havet.
Höga halter av E. coli i musslor är därmed ett tecken på att vattnet är förorenat, och då finns det en risk att det även kan finnas andra bakterier eller virus i musslorna som kan vara skadliga för människor. Om halterna stiger över gränsvärdena så stängs det aktuella produktionsområdet i havet och skörd får inte ske förrän musslorna i området inte längre innehåller halter som överskrider gällande gränsvärden.
Hur parar sig musslor?
Lek – Fortplantningen sker från tidigt på våren till hösten. Hanarna släpper ut sin mjölke och honorna producerar miljontals små ägg som släpps ut i vattnet där de befruktas. De befruktade äggen utvecklas efter ett par dagar till fritt simmande larver. Efter 2–3 veckor slår de sig ner på klippbottnar, stenar, pålar och tång där de förankrar sig och utvecklas till musslor.
Vilka månader ska man inte äta ostron?
Det låter bakvänt, räkmackan och skaldjursäsongen hör väl ändå sommaren till? Räkor, kräftor, hummer och allt annat gott vill vi väl ändå äta på en somrig uteservering? Det är bakvänt. Hösten är egentligen vår allra bästa skaldjurstid! Augusti när vi radar upp kräftskivor med hattar och nubbe – det är egentligen för tidigt. Sen skiljer sig säsongen lite sinsemellan och som alltid finns det ingen regel utan undantag. Havskräftor: oktober fram till början av april. Räkor: januari–mars är de färska allra bäst, men det kan variera och det händer att fina räkor dyker upp vid andra tillfällen.
Frysta duger hela året och är bäst anrättade i pastor, gratänger och soppor. Ostron: svenska ostron oktober–april, de importerade är bra året om. Pilgrimsmusslor: året om. Musslor : året runt, de som finns i handeln kommer nästan alltid från musselodlingar. Hummer : den svenska från slutet av september till början av januari.
Den amerikanska/kanadensiska hummern är bra året om. Krabba: hel krabba från september fram till januari, krabbklor är goda året om. King crab: året runt, den kommer från vatten som alltid är kalla och det är bara klorna man äter.
När är blåmusslor som bäst?
Blåmussla Mytilus edulis Blåmusslan har ett typiskt musselutseende med två snarlika skalhalvor som i bakändan kröker sig. Utsidan är blå-svart medan insidan är pärlvit med ljusblå inslag. Blåmusslan kan bli 15 cm lång men är vanligtvis under 10 cm. Blåmusslan förekommer utmed hela västkusten, sydkusten och utmed östersjökusten upp till Ångermalands kust.
Blåmusslan är en tuff mussla som täcker allt. Den trivs på exponerade ställen i strömt vatten där den kan sitta med skalet öppet och filtrera plankton från vattnet. Musslan leker om våren när vattentemperaturen är mellan 8-10°C. Den är särkönad, honan har en orange romsäck medan hannen har en gulvit säck med mjölke.
De leker samtidigt allihop och larverna svävar runt i vattnet som plankton under några veckor innan de slår sig ned på fast underlag. Växer de glest i näringsrikt vatten blir de fulla av mat och delikata. På sensommaren kan stenar, klippor, bryggstolpar och båtbottnar vara helt täckta av små blåmusslor.
- Tätheten minskar under vintern då många blir uppätna och utsatta för isskurning.
- Blåmusslor livnär sig av planktonalger som periodvis kan bilda ett gift.
- Musslan kan då orsaka magsjuka.
- Därför kontrolleras musslor innan de saluförs och de musslor som försäljs i nät är säkra att äta.
- Blåmusslor används till soppor, såser, kan gratineras eller ätas naturella.
Hela innehållet äts. Musslor som skall tillagas måste vara levande och detta kontrolleras genom att man knackar på öppna musslor. De som stänger sig är levande, de andra skall kasseras. Bästa säsong är på våren innan musslorna leker. Blåmusslor skrapas från botten eller odlas på rep.
Blåmussla förekommer i de blåmarkerade områdena. Blåmussla på andra språk Eng: Blue mussel, common mussel Tys: Miesmuschel Fra: Moule commune
: Blåmussla