Hur Mycket Fisk Ska Man Äta I Veckan?

Så nyttig är fisken – Vi behöver äta fisk hela livet – för att det är gott, men också för att må bra! Att fisk är nyttig mat råder det inte någon tvekan om. Förutom vitaminer och mineraler innehåller fisken det värdefulla fettet omega-3. Fördelarna med att äta fisk är så stora för vår hälsa att Livsmedelsverket i sina kostråd uppmanar oss att äta fisk tre gånger i veckan.

Vilken fisk ska män inte äta ofta?

Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.

Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.

Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.

Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding. Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.

Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.

Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.

Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.

Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk. Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!

Hur många gram fisk per vecka?

Endast en av tre får i sig rekommenderat intag av fisk och skaldjur | RISE Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur som Livsmedelsverket rekommenderar och att en av tre aldrig äter fisk eller skaldjur.

Det visar färska rapporter från två forskningsprojekt som genomförts av RISE. Den globala konsumtionen av sjömat, det vill säga fisk och skaldjur, har fördubblats sedan 60-talet. Ändå är det bara en av tre svenskar som får i sig den mängd som Livsmedelsverket rekommenderar. Sjömat är i regel rik på mineraler, vitaminer och fleromättade fetter vilka är viktiga för oss, men det finns en stor variation mellan arterna både vad gäller näringsinnehåll och klimatpåverkan.

– En del arter, som till exempel sill, har låg miljöpåverkan och högt näringsinnehåll, medan andra, som havskräftan, har en relativt hög klimatpåverkan och lågt näringsinnehåll, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE. De flesta arter har dock en betydligt lägre klimatpåverkan per näringsinnehåll än landbaserad djurproduktion, i synnerhet i jämförelse med rött kött.

• I Sverige äter vi årligen cirka 13 kilo fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka.
• De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor.
• Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer.

Konsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning. – En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.

Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida. – Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas.

Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler. Rapporterna “Svensk konsumtion av sjömat” och “Frisk med fisk utan risk? Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö” visar att det finns en utmaning i kommunikationen kring fisk och skaldjur.

Konsumenterna har för lite information om både hälsofördelar, hälsorisker och klimatpåverkan gällande olika arter och olika fångstmetoder för att aktivt kunna planera sin konsumtion. Forskningen visar att det är möjligt att ta fram tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av nästan alla arter men att det inte finns någon samlad information som skulle underlätta för konsumenterna vid fiskdisken.

För mer information kontakta: Friederike Ziegler, forskare RISE 010-5166654, : Endast en av tre får i sig rekommenderat intag av fisk och skaldjur | RISE

Varför män ska sluta äta fisk?

WWF om Seaspiracy och skadorna från fisket Netflixdokumentären Seaspiracy ger en kraftig känga åt överfisket som bidrar till att förstöra det marina livet. Miljömärkningar kritiseras för att vara köpta av industrin och miljöorganisationer borde göra mer, enligt filmen.

Hur dåligt mår haven, pratar vi för lite om överfisket – och kan vi lita på miljömärkningen av fisk? Hallå där Inger Melander, som jobbar med fiske och marknad på WWF Sverige, Hur reagerar WWF på dokumentären? – Det är jättebra att det görs filmer och dokumentärer om haven. Hur haven, fiskbestånden och den biologiska mångfalden mår är ju oerhört viktiga frågor för oss alla.

Med mer kunskap och engagemang från fler människor och yngre generationer som engagerar sig så kan vi sätta press på våra beslutsfattare att agera. Problemen med överfiske, oetiska fiskemetoder och illegalt utnyttjande av arbetskraft är långt ifrån lösta, vilket Seaspiracy tydligt visar.

För oss som arbetar med havsfrågor dagligen så känner vi tyvärr igen det mesta i filmen. Mycket mer måste göras, vilket är en viktig signal till politiker, företag och konsumenter. Det är ingen quick-fix utan kräver målmedvetet policyarbete och konkreta åtgärder i haven. Att trycka på regeringarna är jätteviktigt.

Enligt forskare så är det ett 30-tal länder och EU som fattar beslut om 90 procent av den globala fiskfångsten. Många fler människor måste hjälpa till för att driva på för ökat skydd och en bättre fiskeripolitik. Bara att genomföra de lagar som redan är beslutade om skulle vara ett otroligt viktigt steg i rätt riktning. Inger Melander, expert fiske och marknad på WWF Sverige. Hur jobbar WWF konkret med fiskfrågan? – Vi jobbar intensivt för att få en mer hållbar konsumtion och ger varje år (sedan 2002) ut Fiskguiden. Den hjälper konsumenter att göra mer välinformerade och hållbara val och “knuffar” branschen och beslutsfattare i rätt riktning.

Vi ger också guider för annan mat, som Vegoguiden och Köttguiden. Filmens budskap att “sluta äta fisk” ser vi inte som en realistisk lösning. Men om vi väljer att äta fisk bör vi välja arter från ett så hållbart fiske som möjligt. Vi bör också äta mer varierat och inte bara konsumera en eller några få fiskarter.

Det har bidragit till utfiskning av vissa av våra vanligaste matfiskar som till exempel torsken. Det är viktigt att ha en helhetssyn på matkonsumtionen och hur den påverkar miljön generellt. Vi kan bara producera så mycket som ryms inom ramen för de biologiska gränserna.

Det allra största problemet är att det saknas en bra och effektiv förvaltning av haven och fisket inom ekosystemens gränser (så kallad ekosystembaserad förvaltning). WWF arbetar för att påverka fiskeindustrin och beslutsfattare för att få levande hav, en mer hållbar konsumtion och ökad biologisk mångfald.

Seaspiracy hävdar att 46 procent av plastavfallet kommer från gamla fiskenät – och anklagar miljöorganisationerna för att ducka om det. Är det sant? – Siffran 46 procent stämmer inte. När det gäller mängden skräp eller plast som fisket bidrar med i haven så ligger det på cirka 10 procent av den totala mängden.

Men effekterna av fiskenäten på marina däggdjur är hemska. Många sköldpaddor snärjs in i fiskenäten och dör – läs gärna den internationella rapporten, Vad gör WWF för att minska plasten i havet? – När det gäller fiskenät och redskap som försvinner i haven så driver WWF på för att de ska plockas upp och tas om hand på land.

WWF vill se plastfria hav och en ökad biologisk mångfald med friska fiskbestånd som bidrar till ekosystem i balans. Globalt jobbar WWF för ett upprop om ett bindande plastavtal. Det ska förhindra att rika länder säljer sitt skräp och plastavfall till fattiga regioner. Du kan vara med och skriva på WWFs upprop för ett globalt bindande plastavtal. Foto: Greg Armfield Hur ställer sig WWF till fiskeindustrin i stort? – Att haven mår bra är helt avgörande för vår hälsa, försörjning och arbetstillfällen. I dag är 850 miljoner människor beroende av friska hav.

1. Tre miljarder människor får sitt dagliga protein från fisk och skaldjur.
2. Om de marina ekosystemen kollapsar får det allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden och vårt liv på jorden i stort.
3. Vi måste få fler skyddade områden samtidigt som vi får fiskeindustrin att bli mer hållbar.
4. Bifångster ska minimeras, viktiga livsmiljöer skyddas och konsumenterna få tillräcklig information för att kunna göra medvetna val.

Producenterna måste hela tiden förbättra sina metoder för att minska den negativa effekten på naturen och miljön. Vad är ett hållbart fiske? – Ett hållbart fiske ska ta hänsyn till hur fiskbestånden och deras livsmiljö mår innan man beslutar om hur mycket som ska fiskas.

1. Man måste också respektera andra havslevande arters behov av föda, livskraftiga ekosystem och undvika bifångst av oönskade arter.
2. WWFs tre grundpelare för ett långsiktigt hållbart fiske är: livskraftiga och välmående fiskbestånd, minimal påverkan på ekosystemet och en effektiv förvaltning och kontroll.

Men accepterar ni att det förekommer bifångster? Arter dör ju i fiskenät hela tiden. – WWF arbetar för att minska bifångsterna i alla typen av fisken – oavsett om det är fiskbifångst eller marina däggdjur. Finns det ett hållbart fiske i verkligheten och inte bara på papperet? – Ja, det finns fisken som sker mer ansvarsfullt och hållbart än andra, till exempel sejfisket uppe i Barents Hav, sardinfisket i Biscayabukten eller burfiske av havskräfta. Ett hållbart fiske ska ta hänsyn till hur fiskbestånden och deras livsmiljö mår innan man beslutar om hur mycket som ska fiskas. Foto: Kyle LaFerriere / WWF-US Miljöcertifieringar ska stödja ett mer ansvarsfullt fiske, exempelvis Marine Stewardship Council, (MSC), Krav och Aquaculture Stewardship Council (ASC) när det gäller odlad fisk.

1. Men vissa får hård kritik i filmen.
2. Är det inte bara bluff och grönmålning? – Det är jätteviktigt att vi kan spåra fisken från fisket eller vattenbruksodlingen hela vägen fram till slutkonsument.
3. Vi behöver en så tydlig och spårbar process som möjligt.
4. Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) utgör cirka 30 procent av den totala globala kommersiella fångsten.

Det är alldeles för mycket. Miljömärkningar är ett steg på vägen mot ett mer ansvarsfullt fiske eller vattenbruk som bidrar till att förändra marknaden i positiv riktning. WWF har en kontinuerlig dialog med bland annat MSC och ASC för att skärpa kriterierna.

1. Den största vinsten för WWF är om vi får beslut som bidrar till att öka mängden hållbara fiskbestånd och den biologiska mångfalden i våra hav.
2. Men är inte vissa miljömärkningar en bluff och ägda av industrin? – Inte de seriösa tredjepartscertifieringarna, som MSC eller ASC.
3. Gemensamt för dem är att det är ett oberoende certifieringsföretag som bedömer om fisket eller odlingen klarar de uppsatta kriterierna.

Fisket får själva betala kostnaden för certifieringsprocessen direkt till ackrediterade certifierare. I processen ingår att intressenter och allmänheten bjuds in till samråd. Om ett fiske eller ett vattenbruk inte bedöms leva upp till kriterierna ska de inte bli certifierade – och de som bryter mot uppsatta kriterier ska bli av med sitt certifikat. WWF samarbetar med forskare för att uppmärksamma och vända den negativa kurvan för havens biologiska mångfald. Foto: Shutterstock / Stubblefield Photography / WWF-Sweden Vad gör WWF för att rädda fiskbestånden och haven?

Sedan 2002 ger WWF årligen ut Fiskguiden – en konsumentguide om fisk och skaldjur. Med hjälp av trafikljusen rött, gult och grönt ger vi råd till branschen och konsumenterna om mer hållbara sjömatsval.

Vi trycker på beslutsfattare, företag och fiskeindustrin för att få ett fiske som förvaltas väl. WWF är engagerade i flera globala processer på FN-nivå inom Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Ett av dem, SDG 14, handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

WWF driver på för att minst 30 procent av haven ska vara skyddade till år 2030 – nationellt, regionalt och internationellt inklusive djuphaven som ligger utanför nationell jurisdiktion. Dessutom arbetar vi för att skydda fisk- och andra marina arter. WWF arbetar för att minska ohållbart fiske, till exempel bottentrålning i skyddade områden och bygga upp fiskbestånden.

Genom att påverka Sverige och EU inför FN-förhandlingarna har förändringar skett i positiv riktning. Det handlar om åtaganden för att rädda haven och bekämpa oreglerat, okontrollerat och illegalt fiske.

WWF samarbetar med forskare för att uppmärksamma och vända den negativa kurvan för havens biologiska mångfald. I de öppna haven så blir det automatiskt industrifisket som står i centrum. Men det handlar även om sjöfart, djuphavsgruvbrytning och skydd av arter, bland annat valdjur.

I våra egna havsområden så arbetar vi ständigt med att lyfta skydd av områden och att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken i EU.

Vad önskar du mest av allt just nu för att rädda haven och fisken som lever där? – Att de lagar och förordningar som världens länder beslutat om faktiskt införs och efterlevs. Jag vill att all verksamhet som kan kopplas till haven baseras på en ekosystemansats, så att vi kan värna om och bevara havens biologiska mångfald för oss, våra barn och barnbarn.

Hur många gram fisk per person?

Hur många gram fisk räknar man per person? – Tollans Fisk Normalt sätt så brukar man räkna 150 gram som en normalportion fisk per person. Detta gäller för fisk som redan är rensad och filead, men inte är tillagad. När det kommer till fisk som är hel och orensad så brukar man istället räkna på ungefär 350 gram per person.

Vilka fiskar ska man undvika att äta?

Tufft för havsfiskarna – Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus. – Torsken är ett sorgebarn.

Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén. Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper. De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.

Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.

Hur ofta kan man äta tonfisk på burk?

Om du äter tonfisk på burk tre gånger i veckan så har du inget utrymme för att variera fisksorterna. Det är inte farligt att spara rester från en tonfiskburk och äta dem senare. Tänk på att inte spara tonfisken i själva konservburken och att förvara i kylskåp.

Stina Söderholm