Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en hållbar population av skarv och tillkännager detta för regeringen. Skarven, eller närmare bestämt storskarven ( P halacrocorax carbo ), som i praktiken utrotats som häckande fågel under 1800-talet, har från inplanteringen av underarten mellanskarv ( P halacrocorax carbo sinensis ) på 40-talet och spridningen ifrån bl.a.
Holland under 50-talet kommit att öka kraftigt i antal, såväl i vårt land som i övriga Europa. Det finns en diskussion kring vilken art som egentligen expanderat i Östersjön. Arterna är sammanblandade och svåra att se skillnad på och det är därför lättare att tala om skarv generellt även om l änsstyrelsens senaste inventering i Kalmarsund påvisade att det nästan enbart är underarten mellanskarv som förekommer i Östersjön och endast påträffade 20 stycken storskarv ar i sundet.
Som exempel har antalet i Kalmarsund gått från den inplanterade kolonin till att under 80-talet öka explosionsarta t till att 1992 uppgå till 30 000 fåglar. Under senaste inventeringen i Kalmarsund 2018 skattades antalet till 57 000 exklusive årets ungar.
- Totalt registrerades 30 häckningskolonier med sammanlagt 14 074 aktiva bon.
- Som koloni räknades då enskild ö, men om man istället betraktar närliggande öar som en koloni blev antalet 17 stycken.
- Representanter för Jägarförbundets kustråd menar bestämt att idag är det den övre nivå n i inventeringens konfidensintervall man bör utgå ifrån.
Drygt 70 000 skarvar bara i Kalmarsund. Den explosionsartade utbredningen av skarvbeståndet medför stora konflikter med det kustnära fisket och utgör också såväl ett miljöproblem som ett bad- och kulturpro blem på ett stort antal skärgårdsöar. Det går heller inte att bortse ifrån att det enorma antalet skarv ar rimligtvis utgör ett hot mot fiskbeståndet och den biologiska mångfalden.
Representanter från Jägarförbundets kustråd m.fl. vittnar om att skarven är en feno menal predator som äter alla sorters fisk i alla storlekar, D en fångar dom såväl vid ytan som långt ner i dyn och konkurrerar med denna mångsidighet hårt mot övriga rovfåglar och fiskar som annars är långt mer specialiserade.
En skarv äter ungefär ett halvt kilo fisk om dagen, vilket innebär att skarven bara i Kalmarsund konsumerar i storleksordningen 35 ton fisk dagligen, uppemot 13 000 ton om året. Konflikten med det kustnära fisket består inte enbart i att skarven konsumerar stora mängder fisk utan också i att skarven äter och skadar fisken i fiskeredskapen och i viss mån även kan åsamka skada på själva fiskeredskapen.
I Kalmarsund har fisket kraftigt begränsats, yrkesfisket är hårt reglerat och det är till och med så att sportfiske och övrigt fritidsfiske begränsats utifrån bristen på fisk. Att bortse ifrån den växande skarvstammen s inverkan kan inte vara rimligt. Om vi till exem pel tittar på ålen, som är akut hotad och där debatten går hårt mot yrkesfiskets roll, så visade Kustlaboratoriet vid Sveriges l antbruksuniversitet vid en undersökning av födans sammansättning 2009 – 2010 i Karlskrona att skarven tog 1,2 ggr yrkesfiskets dåvarande kvot av ål.
Ålfisket är än hårdare reglerat och många ställer krav på fridlysning. Häckningskolonierna dominerar kustmiljön där de etablerar sig och stör boende miljön såväl som turismnäringen. När en koloni etablerat sig dör trädkronorna snart och öarna förvandlas till spökliknande skelett täckta i vit avföring och skränande fåglar.
- Den negativa påverkan på kustmiljön är stor och hos många växer ilskan emot skarven som upplevs som invasiv,
- Vi hade fram till vårt medlemskap i EU allmän jakt på skarv.
- I EU:s fågeldirektiv från 1979 har skarven status som skyddad vilket innebär att allmän jakt inom EU är för bjuden.
- Inför vår anslutning förhandlades om bl.a.
skarvens utbredning och balansering och vi utlovades en möjlighet att inom ramen för fågeldirektivet bedriva skyddsjakt under “allmän t jaktliknande former”. I maj i år i regeringens beslut om jakttider så ges möjlighet till skyddsjakt på eget initiativ fr.o.m.
augusti i år. Detta är bra och ger ökad möjlighet till skyddsjakt främst utifrån aspekten att skydda fiskeutrustning. Naturvårdsverket ansvarar för vår nationella förvaltningsplan av skarv som i stor utsträckning utgår ifrån skarvens negativa effekter på yrkesfisket. Regeringen bör verka för att i kommande arbete övriga faktorer tas i större beaktning.
Skarven är nu mycket vanligt förekommande och regeringen bör också, för fågeldirek tivets trovärdighet, fortsatt verka för en ändrad status på skarven.
| Björn Petersson (S) | |
| Laila Naraghi (S) | Tomas Kronståhl (S) |
| Monica Haider (S) | Gustaf Lantz (S) |
| Sanne Lennström (S) | Joakim Sandell (S) |
| Heléne Björklund (S) |
Contents
Hur mycket fisk äter en säl?
Säl och skarv fångar lika mycket kustfisk som människan – Äntligen har man gjort ett allvarligt försök att uppskatta hur mycket fisk som tas av säl, skarv och yrkesfisket. Och det behövs, eftersom debatten har varit så polariserad under allt för lång tid, säger Gustaf Almqvist, fiskeforskare och omvärldsbevakare vid Östersjöcentrum.
har gjorts av tolv forskare från bland annat Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och universitet i andra Östersjöländer, under ledning av Sture Hansson vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. De har undersökt hur mycket av fisken i Östersjön som äts av säl och fåglar, och hur mycket som fångas av yrkesfisket.
Totalt sett äter säl och fåglar (framför allt skarvar) ungefär lika mycket fisk vardera per år, medan fisket drar upp drygt tre gånger så mycket fisk som fåglar och sälar tillsammans. Men det är det småskaliga kustfisket som är mest påverkat av konkurrensen från säl och fågel.
Däremot har sälar och fåglar inga stora effekter på havsfisket av sill/strömming, skarpsill och torsk (se tabell nedan). I ett drar forskarna bakom studien slutsatsen att sälarnas och skarvens negativa effekter på fiskbestånden är så pass betydande att det är dags att de börjar beaktas i fiskeriförvaltningen. Gustaf Almqvist håller med, och välkomnar att man nu kan börja diskutera en eventuell förvaltning av skarv och säl.
– Båda arterna har ökat ordentligt de senaste årtiondena. Sälen fortsätter stadigt att öka, och skarvens är nu vår vanligast förekommande havsfågel i skärgårdarna. Båda arternas påverkan på kustfiskebestånden och kustfisket är otvetydigt – även om sälen på det stora hela framförallt säl äter sill och strömming, säger han.
- Samtidigt betonar han att frågan om hur vi ska förvalta skarv och säl inte bara handlar om hur yrkesfisket påverkas.
- Vi ska även lyfta förtjänsterna med att ha dessa djur i vår närmiljö.
- Vissa andra fågelarter såsom svärtan har visat sig ta skydd och häcka i skarvlokaler, och sälens närvaro i våra vatten utgör ju ett stort värde i sig för många, inklusive för mig själv.
Till exempel. Men att identifiera områden där konflikten är särskilt påtaglig och införa åtgärder där tycker jag skulle vara en möjlig avvägning, säger han. : Säl och skarv fångar lika mycket kustfisk som människan
Hur mycket fisk äter en säl per dygn?
7 kilo fisk om dagen Gråsälen livnär sig främst på fisk som lax, plattfiskar och strömming. Strömmingen är den viktigaste födan för gråsälen under hela livet. I genomsnitt äter en vuxen gråsäl 7 kg fisk per dygn, men mängden varierar beroende på säsong.
Vilka djur äter skarv?
De har få fiender förutom människan, men på senare år har man sett havsörnar som börjat specialisera sig på skarv som bytesdjur. Detta har på en del platser fått till följd att hela kolonier har flyttat.
Hur djupt kan en skarv dyka?
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddsjakt på storskarv (Phalacrocorax carbo och sinensis) på liknande sätt som skyddsjakt av säl. Storskarven (Phalacrocorax carbo och sinensis) eller Ålekråkor som de också kallas, har förökat sig mycket snabbt under det senaste decenniet och vandrat upp från Kalmarsund, där den etablerade en liten koloni på fyrtiotalet, till stora delar av Östergötlands och Stockholms skärgårdar, Ålands hav och Bottenhavskusten.
- Alla som har bevittnat dess kolonisering av öar, kobbar och skär inser att den skapar oerhörd förödelse.
- Träd, buskar och markfauna torkar ut och dör av fåglarnas skarpa avföring.
- Småfisk av alla de sorter som utgör basföda för abborre, gös och gädda decimeras hårt där skarvflockarna etablerar sig.
- Annan sjöfågel som också livnär sig på småfisk trängs undan till ogästvänligare och mindre produktiva vatten av de närmare en meter långa och nästan tre kilo tunga fåglarna.
Skarvarna är alltså större och kraftigare än både labb och havstrut. De uppträder i större kolonier och är mycket skickligare jägare i och under vattenytan. En skarv klarar av att utan problem dyka ned till 30-40 meters djup och är mycket skickliga simmare.
Skarven saknar dessutom naturliga fiender, frånsett havsörnen, men den har alldeles nyligen kommit tillbaka i blygsam skala efter att nästan ha varit utrotad av miljögifter. Redan 1835 skrev Lundaprofessorn i naturalhistoria, Sven Nilsson, i sitt banbrytande standardverk Skandinavisk Fauna del 1-3 “att ålakråkorna äro bland de skadligaste av alla foglar; där de slå sig ned uttorkas så småningom träden av deras skarpa exkrementer och de anställa stor förödelse på fisken,” Visserligen har det senare påståendet vederlagts i en par veteskapliga undersökningar utförda i Kalmarsund.
Men knappast någon kustboende eller personer med erfarenheter av kustfiske, anser att undersökningarna återspeglar verkligheten. Man menar att skarvkolonierna ställer till stor skada för fisket. Under senare år har skarven koloniserat även Hälsingekusten och är på väg norrut.
- Ustbevakningen i Hudiksvall och Ljusne beräknar att närmare 2 000 skarvar uppehöll sig i och mellan Söderhamns och Hudiksvalls skrägårdar, vilket är en anmärkningsvärt hög siffra för att vara så långt norrut.
- I det här läget, med en i det närmaste okontrollerad expansion av storskarv måste myndigheterna vidta motåtgärder, precis som nyligen gjordes mot den starkt tillväxande sälstammen.
Detsamma gäller för alla landbaserade djur som saknar eller har för få naturliga fiender – älg, rådjur, vildsvin, björn och lo för att ta några exempel.
| Stockholm den 29 september 2004 | |
| Kenth Högström (s) |
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet
Hur mycket kan en skarv äta?
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en hållbar population av skarv och tillkännager detta för regeringen. Skarven, eller närmare bestämt storskarven ( P halacrocorax carbo ), som i praktiken utrotats som häckande fågel under 1800-talet, har från inplanteringen av underarten mellanskarv ( P halacrocorax carbo sinensis ) på 40-talet och spridningen ifrån bl.a.
- Holland under 50-talet kommit att öka kraftigt i antal, såväl i vårt land som i övriga Europa.
- Det finns en diskussion kring vilken art som egentligen expanderat i Östersjön.
- Arterna är sammanblandade och svåra att se skillnad på och det är därför lättare att tala om skarv generellt även om l änsstyrelsens senaste inventering i Kalmarsund påvisade att det nästan enbart är underarten mellanskarv som förekommer i Östersjön och endast påträffade 20 stycken storskarv ar i sundet.
Som exempel har antalet i Kalmarsund gått från den inplanterade kolonin till att under 80-talet öka explosionsarta t till att 1992 uppgå till 30 000 fåglar. Under senaste inventeringen i Kalmarsund 2018 skattades antalet till 57 000 exklusive årets ungar.
- Totalt registrerades 30 häckningskolonier med sammanlagt 14 074 aktiva bon.
- Som koloni räknades då enskild ö, men om man istället betraktar närliggande öar som en koloni blev antalet 17 stycken.
- Representanter för Jägarförbundets kustråd menar bestämt att idag är det den övre nivå n i inventeringens konfidensintervall man bör utgå ifrån.
Drygt 70 000 skarvar bara i Kalmarsund. Den explosionsartade utbredningen av skarvbeståndet medför stora konflikter med det kustnära fisket och utgör också såväl ett miljöproblem som ett bad- och kulturpro blem på ett stort antal skärgårdsöar. Det går heller inte att bortse ifrån att det enorma antalet skarv ar rimligtvis utgör ett hot mot fiskbeståndet och den biologiska mångfalden.
Representanter från Jägarförbundets kustråd m.fl. vittnar om att skarven är en feno menal predator som äter alla sorters fisk i alla storlekar, D en fångar dom såväl vid ytan som långt ner i dyn och konkurrerar med denna mångsidighet hårt mot övriga rovfåglar och fiskar som annars är långt mer specialiserade.
En skarv äter ungefär ett halvt kilo fisk om dagen, vilket innebär att skarven bara i Kalmarsund konsumerar i storleksordningen 35 ton fisk dagligen, uppemot 13 000 ton om året. Konflikten med det kustnära fisket består inte enbart i att skarven konsumerar stora mängder fisk utan också i att skarven äter och skadar fisken i fiskeredskapen och i viss mån även kan åsamka skada på själva fiskeredskapen.
- I Kalmarsund har fisket kraftigt begränsats, yrkesfisket är hårt reglerat och det är till och med så att sportfiske och övrigt fritidsfiske begränsats utifrån bristen på fisk.
- Att bortse ifrån den växande skarvstammen s inverkan kan inte vara rimligt.
- Om vi till exem pel tittar på ålen, som är akut hotad och där debatten går hårt mot yrkesfiskets roll, så visade Kustlaboratoriet vid Sveriges l antbruksuniversitet vid en undersökning av födans sammansättning 2009 – 2010 i Karlskrona att skarven tog 1,2 ggr yrkesfiskets dåvarande kvot av ål.
Ålfisket är än hårdare reglerat och många ställer krav på fridlysning. Häckningskolonierna dominerar kustmiljön där de etablerar sig och stör boende miljön såväl som turismnäringen. När en koloni etablerat sig dör trädkronorna snart och öarna förvandlas till spökliknande skelett täckta i vit avföring och skränande fåglar.
- Den negativa påverkan på kustmiljön är stor och hos många växer ilskan emot skarven som upplevs som invasiv,
- Vi hade fram till vårt medlemskap i EU allmän jakt på skarv.
- I EU:s fågeldirektiv från 1979 har skarven status som skyddad vilket innebär att allmän jakt inom EU är för bjuden.
- Inför vår anslutning förhandlades om bl.a.
skarvens utbredning och balansering och vi utlovades en möjlighet att inom ramen för fågeldirektivet bedriva skyddsjakt under “allmän t jaktliknande former”. I maj i år i regeringens beslut om jakttider så ges möjlighet till skyddsjakt på eget initiativ fr.o.m.
augusti i år. Detta är bra och ger ökad möjlighet till skyddsjakt främst utifrån aspekten att skydda fiskeutrustning. Naturvårdsverket ansvarar för vår nationella förvaltningsplan av skarv som i stor utsträckning utgår ifrån skarvens negativa effekter på yrkesfisket. Regeringen bör verka för att i kommande arbete övriga faktorer tas i större beaktning.
Skarven är nu mycket vanligt förekommande och regeringen bör också, för fågeldirek tivets trovärdighet, fortsatt verka för en ändrad status på skarven.
| Björn Petersson (S) | |
| Laila Naraghi (S) | Tomas Kronståhl (S) |
| Monica Haider (S) | Gustaf Lantz (S) |
| Sanne Lennström (S) | Joakim Sandell (S) |
| Heléne Björklund (S) |
Kan man äta skarv?
Skarven och sälen blir goda livsmedel – Björklund är orolig för att vi i Finland har ett överutbud av sälar och skarvar som gör skada i skärgården. – Skarven är en otroligt duktig fiskare som äter upp fiskynglen medan sälen äter upp de fiskar som hunnit växa sig stora. 
Bildtext Skarven äter upp en massa fiskyngel. Bild: YLE/Joakim Lax storskarv,skarvar (släkte),fåglar,skarvkoloni,skarv,skarvar Skarven måste prepareras väl innan den blir riktigt bra. För att få bort den starka smaken ska den först kokas några gånger. Efter det kan man enligt Björklund använda den i bland annat grytor, tacos och pajer.
- Av skarven äter man oftast brösten och låren, låren är kanske allra bäst.
- Skarven smakar lätt sjöfågel men påminner till konsistensen mycket om lamm, säger Michael Björklund.
- Enligt Björklund blir sälen också en fantastisk råvara om man tar tillvara och tillreder den på rätt sätt.
- Då är det bara att skära en skiva och grilla den så att den är en aning rosa inuti.
Då kan du äta den och den är hur mör som helst. Fantastisk smak, säger han. Problemet är att få tag på säl och skarv. Det är varken tillåtet att jaga skarv på fastlandet i Finland eller Sverige, men på Åland är det tillåtet. Sälkött kan man beställa. – Det är två djur som jag tycker att är goda och som jag jobbar för att få in i vår egen kost, säger Björklund.
Kan sälar bitas?
Sälar kan utgöra ett hot mot människor – Tidningen Skärgården Kan människor stå på gråsälarnas meny? Ja, det tror i alla fall holländska forskare, som efter att man upptäckt att gråsäl attackerar och dödar tumlare i Nordsjön, nu varnar för att de för att de även skulle kunna angripa människor.
Under senaste decenniet har hundratals valar av arten tumlare hittats svårt lemlästade längs Nordsjöns sydöstra kust. Efter att holländska forskare har hittat DNA från säl i bitmärken på tumlarna så drar de i en ny rapport slutsatsen att sälar dödar många tumlare. Resultatet överraskade forskarna. – Det var väldigt förvånande.
Gråsälar är kända som fiskätare, inte predatorer på däggdjur. Tumlare är dessutom betydligt större än deras normala byte, säger Leopold Mardik, en av forskarna bakom rapporten. En försiktig beräkning är att en knapp femtedel av dödsfallen orsakas av sälar.
Andra dödsorsaker är infektioner, svält och bifångst inom fisket. Att sälar jagar valar kan låta märkligt, men faktum är att gråsälar är betydligt större och tyngre än tumlare. Forskarna tror att sälarna nu fått smak för tumlare efter att de ätit av individer som fastnat i fiskenät. Eftersom de angriper däggdjur så finns det enligt Leopold Mardik ingen anledning att tro att människor skulle var immuna mot attacker.
– Det finns många av oss, vi är dåliga simmare och ett enkelt byte. Det vore klokt av myndigheter att följa utvecklingen noga. Platser där det finns stora mängder gråsäl kan behöva en skylt som påminner om att sälar inte är leksaker eller djur man gosar med, utan vilda rovdjur med tänder som en isbjörn och som inte nödvändigtvis är vänligt inställda.
Gråsälar kan vara aggressiva. De har, förutom tumlare, även rapporterats döda knubbsälar och en hund. Inga människor har ännu dödats av gråsäl, däremot har flera blivit bitna, bland annat utanför Irland. Olle Karlsson, sälforskare på Naturhistoriska riksmuseet, är inte förvånad över att sälar äter däggdjur.
– Att sälar konsumerar allt möjligt har man visat i många herrans år. Det finns exempel på hannar som äter kutar, gråsälar i fångenskap som äter katter och det är välkänt att gråsäl äter fågel ibland. Olle Karlsson tycker inte att det finns några skäl alls att vara rädd för sälar.
Är Sälkött gott?
Koka i tre vatten – Det finns rikligt med gråsäl i vattnen kring Björklunds hemtrakter i den åländska skärgården och säljakten har långa traditioner. Med skarven är läget ett annat, den är fridlyst och får bara jagas på Åland, där Landskapsregeringen ger tillstånd till skyddsjakt i liten skala.
- Vi har ett överutbud av säl i Finland, det är inte många som vet hur man tillreder det i dag.
- Sälkött blir fantastiskt gott exempelvis på grillen, men det förutsätter att jakten har gått rätt till och jägaren har tagit hand om köttet tillräckligt snabbt, annars härsknar det, säger Micke.
- Björklund har aldrig själv deltagit i skarvjakten, som lär vara ganska svår då fåglarna är smarta och håller sig undan jägare, men han köper gärna in partier av skarv och förvandlar dem till kulinariska upplevelser på sin restaurang Smakbyn i Kastelholm.
– Skarven är en innegrej just nu, det är lite häftig att pröva på skarvpizza. Men det svåra blir att få in skarv i vardagsmaten, tror Björklund. Det är nämligen ganska arbetskrävande att tillreda skarvkött så att det smakar gott. Micke avslöjar att man måste koka skarven i tre vatten innan köttet blir mört och milt i smaken.
- I det fjärde kokvattnet kan man hälla i kryddor som timjan, rosmarin och vitlök och koka tills köttet lossnar från benet.
- Sedan kan man använda det i grytor, wraps, som fyllningar och tillsammans med nachos.
- Micke Björklund föredrar själv att äta skarven tillsammans med murklor, potatis och gräddsås.
– Jag gör en gräddsås med lök, murkor, en slurk ålvados och kokt skarv och serverar den tillsammans med nästan sönderkoktpotatis och rårörda lingon. Det blir jättegott, försäkrar köksmästaren.
Vad är skarven bra för?
Många betraktar skarven som ett skadedjur. Den dödar allt växtliv på sina häckningsplatser och förstör för yrkesfiskarna. Men nya rön visar att skarven kan ha positiva effekter på miljön. Dessutom är skyddsjakten verkningslös.
Vad gör skarv på vintern?
Storskarv Återkommer i första halvan av april Storskarv ur samlingarna. Foto: Staffan Waerndt Storskarv har ett ålderdomligt utseende, och den känns igen på att den blir upp till 1 meter hög, har mörk fjäderdräkt, lång stjärt, lång hals med avlångt huvud och lång näbb med nedåtböjd krok i spetsen.
I Sverige häckar endast rasen mellanskarv ( P. carbo sinensis ), och den är en flyttfågel även om några kan stanna kvar längs södra Sveriges kuster. På vintern är det huvudrasen storskarv ( P. carbo carbo ) som kommer hit från sina häckningsplatser i Norge och ryska Ishavskusten. Beståndet av mellanskarv uppskattas till 35 000 par, och de finns i södra delen av landet och längs Östersjökusten norrut.
Mellanskarv flyttar i september-november till vinterkvarteren i Mellaneuropa och Medelhavsområdet. De återvänder i mars-april. Högsta kända ålder är 23 år och 6 månader. Författare, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet Litteraturtips: Staav, R. & Fransson, T., 2007.
Hur blir man av med skarven?
Lokalt kan skarvens närvaro uppfattas som problematisk och det kan då bli aktuellt att försöka förändra situationen genom att till exempel skrämma bort skarvar från potentiella boplatser eller – i sista hand – att utöva skyddsjakt på individer som bedöms medföra allvarlig skada för drabbade människor.
Kan skarven flyga?
Föda – Skarven lever av fisk och är en så kallad generalist. Den äter vad som är mest tillgängligt. Dagsbehovet har visat sig svårt för forskningen att fastställa. Dessutom skiljer det sig åt i tid och rum. Men forskning har visat på ett dagsbehov mellan cirka 200-1400 gram fisk, vilket är ett spann som inkluderar vuxna fåglar av båda könen under olika delar av året.
Onsumtion i den övre delen av spannet sker normalt bara under en kort och intensivt tid när föräldrarna förser sina ungar med mat. Skarven anpassar sitt intag av olika fiskarter efter dynamiken i fiskbeståndens artsammansättning. Enligt undersökningar i bräckt vatten består skarvens diet till största delen av abborre, mört, tånglake och rötsimpa.
En mindre del av utgörs av ål, torsk, gädda, gärs och strömming. Det är inte ovanligt att skarven flyger långa sträckor till sina fiskeområden, ibland upp till 2-3 mil. Den fiskar på vatten med högst 20 meters djup, och gör dyk som i genomsnitt är 15-30 sekunder långa.
- Skarven upprepar dyken tills den fångat en fisk, vilket den gör med näbben.
- Små fiskar sväljs hela, direkt under vattnet medan de större, såsom ålar, tas med ovanför ytan.
- Oftast tar skarven fiskar på upp till 20 centimeters längd.
- Under de senaste decennierna har skarvar som fiskar i grupp blivit allt vanligare, men många fiskar fortfarande ensamma.
Skarven plockar även fisk ur nät och odlingar, vilket gör den illa ansedd av fiskerinäringen. På senare år har studier visat att storskarven kan ha betydande påverkan på vissa fiskbestånd. Strömlekande fiskarter som öring är ett exempel där hela årsklasser mer eller mindre slagit ut av storskarvens predation.
Är skarven fridlyst i Sverige?
Här blir skarven pizzafyllning På Pub Niska i Mariehamn läggs den omtvistade storskarven utan omsvep i pizzaugnen. Skarvpizza går att köpa nästan som snus under disken. Ny matfågel? På Åland har myndigheterna en annan inställning till skarvjakt än på fastlandet. Pub Niska går steget längre och lägger den kontroversiella fågeln på pizzan. – Skarven är lite torr, så man måste ha något fett och krämigt till, säger kändiskocken Michael Björklund.04.09.2016 06:23 UPPDATERAD 16.09.2016 11:07 Medan skarvkonflikterna går på högvarv vid Nylands, Åbolands och Österbottens kuster levererar den åländska krogen Pub Niska en ny spelöppning i problematiken: man gör pizza på skarven.
- Javisst, inte är det något fel på skarven som matfågel fastän den annars har ett dåligt rykte, säger Thomas Strandvik, vd på Niska Export i Mariehamn.
- Strandvik breder tomatsås och ost över en pizzabotten och garnerar med rödlök.
- Så plockar han fram biffen: mörka köttbitar marinerade i olja och örter.
– Bröstbitar av storskarv direkt från den åländska skärgården, säger han, och skyfflar in skarven i pubens bakugn. Skarvpizza – eller skarvplåtbröd som de kallas på Pub Niska – är ett nytt tillskott i krogens sortiment. Thomas Strandviks affärspartner, kändiskocken Michael Björklund som grundat restaurangkonceptet, berättar att skarvkött ändå inte finns på den ordinarie matsedeln. Smugglarkungen. Algoth Niska, inspirationskälla till restaurangkonceptet Pub Niska, smugglade sprit under förbudslagstiden. – Nej, det är lite för känsligt för att skriva på menyn. Men det går att beställa skarv i förväg, så att man säkert är medveten om vad man får.
- Vi bakar i första hand skarvpizza åt grupper som är intresserade av att smaka.
- Man kan på sätt och vis få skarv under disken, och det passar ju bra till restaurangens smuggeltema, säger Björklund.
- Från väggen i den hamnsjåarinredda krogen iakttar spritsmugglarlegenden och fotbollsspelaren Algoth Niskas (1888–1954) inramade porträtt hur den nygräddade skarvpizzan tas ur ugnen och dekoreras med rucolablad, bearnaisesås och balsamico.
Det möra köttet har en salt och mustig smak. – Personligen tycker jag skarven är en fin matfågel. Det smakar vilt, lite som en blandning mellan fisk och sjöfågel. Precis som med sjöfågel överlag är den rätt torr i köttet, så det gäller att ha någonting lite krämigt och fett till när man tillreder den, säger Björklund. Saken är biff. Thomas Strandvik med en nygräddad pizza på storskarv som skjutits i den åländska skärgården. Björklund berättar att restaurangen ändå inte själv gör beställningar på skarv, utan erbjuds kött av lokala jägare som skjutit skarv med undantagstillstånd.
- Skarvarna flås och till restaurangen får vi bara färdigt utskurna bröstbitar, säger Björklund.
- Skarven är fridlyst i enlighet med EU:s fågeldirektiv, men tillstånd för skyddsjakt kan ändå beviljas.
- Här har den åländska landskapsregeringen en annan inställning än NTM-centralerna på fastlandet: årligen beviljas cirka 350 jaktlicenser på skarv.
Högsäsongen för skarvjakt pågår just nu. – Under en två månader lång period, fram till sista september, är antalet fåglar som störst på Åland. Det finns ingen särskild kvot men vi räknar med att landa på mellan 300 och 800 fällda fåglar vid periodens slut, sade landskapets jakthandläggare Roger Gustavsson nyligen till FNB.
- Det finns mycket annat motsvarande man borde bli bättre på att äta.
- Säl till exempel.
- Några tecken på lyckade skarvhäckningar kan man fortfarande inte se på Åland, vilket delvis tillskrivs den rikliga förekomsten av havsörn.
- Det finns visserligen ännu ingen statistik om hur årets eventuella skarvhäckning har gått.
På Pub Niska vill Thomas Strandvik och Michael Björklund inte blanda sig i vare sig fastlandets eller Ålands skarvpolitik, utan framhåller rätt och slätt att fåglar som skjutits ska tas till vara. – Alltså, nog är det ju mycket bättre att laga någonting gott av en fågel som ändå skjutits än att slänga bort kadavret.
Det finns så många människor som svälter som skulle vara så otroligt glada för en skarv, så därför tycker jag man ska ta den till vara så gott man kan. Det är ju det som är meningen med jakt, att köttet ska ätas och användas. Man dödar inte för dödandets skull, säger Björklund. – Annars har jag ingenting emot skarven, den är en ganska fin och präktig fågel som nog alltid kommer att finnas här.
Man måste bara hålla antalet nere på en bra nivå. Alla har väl vid det här laget sett hur de kan ta över en hel ö och döda den på kort tid, eller sopa en hel vik tom på fisk, fortsätter han. Har ni fått någon kritisk respons? Det är trots allt en fridlyst fågel? – Nej.
- Många har varit jätteintresserade av att smaka, så vi har beställningar på skarv, säger Björklund.
- Ni är inte oroliga för protester? – Det här är något jag står för: man äter upp det som skjuts.
- Det finns mycket annat motsvarande man borde bli bättre på att äta.
- Säl till exempel.
- Nästa steg kunde vara att erbjuda säl på plåtbröden, planerar Björklund.
Rättelse: I den tidigare bildtexten stod det att Algoth Niska var med om att vinna brons i OS-fotbollen 1912. Finland förlorade bronsmatchen mot Nederländerna och slutade fjärde. Lokalt kan skarvkolonier ha stor inverkan på miljön och fisket. De här häckande skarvarna är fotograferade i Ingå 2009. : Här blir skarven pizzafyllning
Hur gammal kan en skarv bli?
Förekomst och utbredning – Rasen som kallas mellanskarv finns i Sverige på vår och sommar, samt till viss liten del på vintern. Den nordatlantiska rasen av storskarv finns däremot bara hos oss under vinterhalvåret. Skarven häckar i kolonier som i Sverige kan bestå av flera tusen par.
De är säsongsmonogama, det vill säga att paren håller ihop under en säsong. Båda föräldrarna hjälps åt att föda upp ungarna. Till skillnad från de flesta andra sjöfåglar har skarven inte vattentät fjäderdräkt och måste därför lufttorka vingarna efter ett dyk. Man kan se dem sitta i träd, på klippor och på andra fasta föremål med sina vingar utspända.
Storskarven har hög överlevnad i vuxen ålder och kan bli ganska gammal. Den högsta ålder rapporterad för en skarv är 19 år, men vanligen blir de inte äldre än 10. Dödligheten hos ungfåglar är betydligt högre, framför allt under det första året. Totalt sett är överlevnaden i en skarvpopulation täthetsberoende, det vill säga ju tätare stam desto större dödlighet.
- Av den anledningen har den stora ökningen av skarv som har ägt rum i Norden de senaste 20 åren nu börjat avstanna.
- Reproduktionens framgång påverkas av bland annat väder, habitatets kvalitet, störningar från människor, sjukdomar och miljögifter.
- Den största dödsorsaken bland unga skarvar är drunkning i fiskeredskap (ca 40%), medan detta bara är hälften så vanligt bland äldre fåglar.
För en femtedel av de vuxna fåglarna och en sjättedel av de yngre är dödsorsaken jakt. Man har dock inte kunnat påvisa att jakt har någon långsiktig effekt på den totala populationsstorleken. Sjukdomar är en naturlig reglerande faktor som kan påverka tätheten av skarv, men än så länge har de svenska fåglarna varit förhållandevis friska.
Man har sett att ett virus som drabbat den nordamerikanska storskarven även finns bland de svenska skarvarna, men man har inte kunnat påvisa några dödsfall på grund av detta. Genom ringmärkning och återfynd av skarv kan man studera fåglarnas flyttningsvanor och uppehållslokaler. Mellanskarven börjar sin flyttning söderut i augusti-september och återkommer till Sverige i mars-april.
Dess övervintringslokaler är spridda över en stor del av Europa och Nordafrika. Dessutom börjar man se en trend till att allt fler mellanskarvar övervintrar i Östersjön. Den nordatlantiska rasen av storskarv besöker Sverige under vinterhalvåret.
Varför skjuta skarv?
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S) Skarvbestånden behöver minska kraftigt. Skarven, som i Sverige utgör en ansenligt stor population med många häckande par, påverkar fiskbestånden negativt, skapar sanitär olägenhet för friluftslivet och reducerar skog och natur där fåglarna häckar.
- Det är viktigt med åtgärder mot allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och växtlighet.
- Skarvens hot mot fiskbestånd som är rödlistade eller extra betydelsefulla för ekosystemet måste hållas efter.
- Skarvkolonier som bildas ska reduceras inom och i närheten av fredningsområden för fisk samt i närheten av bostadshus.
Att kolonierna lever på platser där de orsakar minst skada och olägenhet skulle minska konflikterna. Viktigt är också fleråriga tillstånd för skyddsjakt och användandet av andra jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt med skjutvapen som bedrivs.
Effektiva metoder har visat sig vara oljering och prickning av ägg. Men det är inte tillräckligt. För att ytterligare reducera skarvens härjningar måste incitament skapas för att nå upp till de kvoter som delas ut vid skyddsjakter. I november 2021 uttrycker nu forskare vid SLU och fiskarnas branschorganisationer krav om att införa skottpengar på skarv.
I ett öppet brev till generaldirektörerna för Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten framför Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, krav på skottpengar på skarv. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg: Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att införa skottpengar på skarv?
Vilket Hagel till skarv?
Skyddsjakt på skarv är tillåtet med skjutvapen av lägst klass 3 samt hagel av kaliber 12, 16 och 20.
Vem tog skarven till Sverige?
Sanningen om Skarven Publicerad: 11 mars 2008 Uppdaterad: 11 mars 2011 Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Tillsyningsmannen Gunnar Berglund: “Skarven är en inplanterad fågel som passar väldigt illa i Östersjön” Bilder från en skarvkoloni med cirka 1 200 skarvbon på Äggskäret i Norra Mysingen, Stockholms skärgård.1 av 5 Foto: SVERKER LOVÉN En mängd påståenden om skarven förekommer från diverse experter: 1. Påstående: Skarven har vandrat hit självmant! Sanning: Skarven planterades in från Danmark av Bengt Berg på Bokenäs Gods, söder om Kalmar.
Fågeln har sedan spridit sig norrut.1942 placerade far och son skarväggen i befintliga hägerbon på Svartö* i Kalmarsund. Sonen Jens Berg tog hand om skarvungarna i sitt hägn. Det blev starten på nykoloniseringen av Mellanskarven på ostkusten. Idag har Sverige 25 procent av Europas häckande skarvar (Fiskeriverket 2005).
*) På 1600-talet begravdes en holländsk besättning som avlidit av kolera på Svartö. Kyrkogården är ännu i dag synlig.1921 blev Svartö officiellt fridlyst för att bevara tallskogen på ön, fridlysningen bidrog till att skarvkolonin fick vara i fred.2. Påstående: Skarven äter bara vitfisk! Sanning: Det är möjligt att den äter vitfisk (mörtfiskar) men i de spybollar vi hittar finns sik, gös, småöring, abborre, gädda, tånglake (rödlistad), torsk, strömming, plattfisk, ål, simpa och en och annan mört, det vill säga: I stort ett alla sorters fisk.3.
Påstående: Skarven påverkar inte fiskbestånden! Sanning: Under de isfria vintrarna i slutet på 1990-talet fanns tusentals skarvar i Nämdöfjärden och Jungfrufjärden vilket fick till följd att de köldstela abborrarna nästan utrotades. Från Södra Värmdö till Nynäshamn är vattnen idag nära på tömd på fisk, till skillnad mot tidigare innan skarven anlände.
Den fisk som fortfarande finns kvar är små bestånd av ål, simpa, skarpsill, spigg och i viss mån sik. Den så kallade vitfisken finns bara kvar i innerfjärdarna. Det kan också vara så att dessa tusentals fåglar (tillsammans med sälen) rycker ut en så stor länk i näringskedjan att de snedfördelar hela den ekologiska balansen.
- Den “officiella” summan av hur mycket fisk skarven äter är 150 ton om dygnet under häckningsperioden.
- Skarven äter helt enkelt upp den fisk som ska hålla nere antalet småfiskar, som spigg.
- Småfisken får växa ohämmat i antal och tar all näring som zooplankton från andra fiskar.
- Följden blir att inga viktiga zooplankton finns kvar till större fiskar som abborre, gädda, med flera arter i uppväxtstadiet, och fiskarna svälter därmed ihjäl.
Detta stämmer också väl med de problem som finns med nyrekrytering av fisk efter ostkusten. De har följt i skarvens fotspår med början i Kalmarsund och sedan spridits norrut. Zooplankton är också viktiga för att beta ner växtplankton. I Danmark undersöktes skarvens inverkan på ungfisk åren 2003-2004.
Märken efter utplanterad fisk återfanns i spybollar från Ringköpings fjord på Jylland. Beräkningarna visade att skarven tagit mellan 40 till 93 procent av laxynglen, mellan 15-30 procent av öringarna, mellan 40-50 procent av ålen och 22 procent av flundrorna.4. Påstående: Havsörnen äter mycket skarv! Sanning: Örnen tycker om skarvkolonier, det är sant.
Men det finns något som är godare än själva skarven. Det är fisken som skarven har ätit. När örnen närmar sig skarvungarna kräks den upp fisken den fått av föräldrarna och örnen föredrar hellre den än ungarna. En och annan unge kan däremot åka med av bara farten.
- Havsörnen kan också störa kolonierna så pass att den byter boplats.5.
- Påstående: Antalet skarvbon är begränsat! Sanning: När tillstånd gavs för att begränsa antalet ägg i en utvald koloni som gick hårt åt havsöringyngel hade vi tillstånd att måla äggen i alla av naturskyddsmyndigheten räknade 373 bon.
När vi anlände var inte antalet 373 utan 1 154 bon! En felräkning med över 300 procent! Det skall också sägas att när vi målar skarvägg måste ett ägg lämnas omålat i varje bo.6. Påstående: Mellanskarven passar bra i Östersjöns bräckta vatten! Sanning: Skarven passar väldigt illa i Östersjön.
Vilket land i världen äter mest fisk?
Page 16 – Medlemsländerna har gett EU exklusiv rätt att reglera hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och hur havsområden ska bevaras. Fiskeripolitiken behandlar fyra huvudområden: fiskeriförvaltning, internationell policy, marknads- och handelspolitik och finansiering.
- Den fisk och skaldjur som fiskas och odlas i EU:s vatten täcker bara drygt hälften av medlemsländernas komsumtion.
- EU har därför slutit fiskeavtal med ett tjugotal länder, varav de flesta i Afrika.
- Avtalen har emellertid kritiserats för att leda till utfiskning.
- Norge är den i särklass största leverantören av fisk och skaldjur till EU.
SJU FRÅGOR OCH SVAR 1. Hur stor är EU-ländernas fiskeflotta och hur mycket fiskas det? 83 000 EU-båtar fångar 6,6 miljoner ton fisk och skaldjur Enligt de senaste siffrorna från EU-kommissionen fanns i medlemsländerna 2017. Totalt fiskades eller odlades i EU vilket motsvarar tre procent av världsfångsten.
| Land | Antal båtar | Andel av alla båtar i EU |
| Sverige | 1266 | 1.5% |
| Grekland | 15057 | 18.1% |
| Italien | 12275 | 14.8% |
| Spanien | 9231 | 11.1% |
| Portugal | 7952 | 9.6% |
| Kroatien | 7553 | 9.1% |
| Frankrike | 6567 | 7.9% |
| Storbritannien | 6207 | 7.5% |
| Finland | 3197 | 3.8% |
| Danmark | 2222 | 2.7% |
| Irland | 2061 | 2.5% |
| Bulgarien | 1894 | 2.3% |
| Estland | 1590 | 1.9% |
| Tyskland | 1392 | 1.7% |
| Malta | 927 | 1.1% |
| Nederländerna | 849 | 1.0% |
| Polen | 839 | 1.0% |
| Cypern | 804 | 1.0% |
| Lettland | 678 | 0.8% |
| Slovenien | 185 | 0.2% |
| Rumänien | 155 | 0.2% |
| Litauen | 144 | 0.2% |
| Belgien | 72 | 0.1% |
Källa :,2. Varifrån kommer fisken eller skaldjuren vi äter i EU? Majoriteten är import. Medlemsländernas eget fiske täckte 2017. Det beror delvis på att de fem fiskarter som konsumeras mest i EU huvudsakligen måste importeras, däribland tonfisk, lax och räkor.2017 konsumerades nästan 12,5 miljoner ton fisk och skaldjur i EU.
| Land | Andel import till EU i ton 2017 |
| Norge | 26% |
| Kina | 8% |
| Island | 6% |
| Storbritannien | 5% |
| Marocko | 4% |
| Färöarna | 3% |
| Övriga 140 länder | 48% |
Per person äter EU-medborgare strax över, mest äter portugiserna: 57 kilo per person och år.3. Hur vill EU skydda miljön i havet? Med en gemensam fiskeripolitik och marina strategier. EU har gemensamma regler och fiskekvoter för att bevara havets biologiska resurser och trygga fiskares försörjning.
- R 2008 antog EU en marin strategi som fastslog miljömål inom elva områden, målen ska uppnås senast i år.
- Alla 23 medlemsländer som har havskuster måste rapportera om hur arbetet går till EU-kommissionen.
- Om en medlemsstat inte följer lagen kan EU-kommissionen dra landet inför EU-domstolen.
- Andra EU-regler som påverkar ländernas marina miljöarbete är bland annat Habitatdirektivet, Vattendirektivet, direktivet om rening av avloppsvatten och förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.
Likaså styrs arbetet av internationella havskonventioner så som Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.4. Hur uppfyller länderna EU:s miljömål? Olika bra – mer behöver göras. Länderna presterar olika bra inom de elva miljöområdena (se punkterna i vänsterspalt) som fastslogs i EU:s marina strategi 2008, men alla måste förbättra sina åtgärdsprogram om kraven ska uppfyllas, granskning 2018.
Länder som mycket sannolikt kommer att uppnå målen är Sverige, Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Finland och Storbritannien.
Länder som sannolikt kommer att uppnå målen är Bulgarien, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen och Portugal.
Ingen slutsats angående sannolikheten att uppnå målen gjordes om Irland och Cypern.
5. Hur bestäms fiskekvoterna i EU? Utifrån forskning och politiska beslut. Det är fiskeministrarna som fattar beslut om hur mycket som får fiskas i olika havsområden. EU:s kvoter bestäms utifrån forskning från det internationella havsforskningsinstitutet, Ices, om vad som utgör hållbart fiske.2019 omfattades 59 fiskbestånd av kvotsystemet.
När fiskeministrarna har enats om kvoter på en EU-nivå bryts de ner på nationell nivå utifrån en fixerad procent som länderna enades om under 1980-talet, utifrån den så kallade, Men länderna kan också dela med sig av sina kvoter till varandra. Nya beslut fattas varje år. I oktober 2019 beslutade ministrarna exempelvis om kvoter för fisket i Östersjön.
Den tillåtna fångsten av torsken krympte då i med 92 procent. FISKEKVOTER I ÖSTERSJÖN 2020
| Art | Område utifrån Ices indelning | Svensk kvot 2020 | EU-kvot 2020 | Ändring sedan 2019 |
| Sill/strömming | Bottenhavet | 11 712 ton | 65 018 ton | -27% |
| Sill/strömming | Centrala Östersjön | 51 300 ton | 153 384 ton | -10% |
| Sill | Västra Östersjön | 560 ton | 3150 ton | -65% |
| Lax | Östersjön | 24252 st | 86575 st | -5% |
| Skarpsill | Östersjön | 40 074 ton | 210 147 ton | -22% |
| Torsk | Västra Östersjön | 592 ton | 3806 ton | -60% |
| Torsk | Östra Östersjön | 465 ton | 2000 ton | -92% |
| Rödspätta | Östersjön | 372 ton | 6894 ton | -32% |
Ministerrådet om kvoter 2020 för 89 fiskbestånd i Atlanten, Nordsjön och annat internationellt fiske där EU-fartyg deltar.6. Förekommer det olagligt fiske? Jodå. Det tjuvfiskas såväl inom EU som utanför. Sedan 2010 gäller regler för olagligt fiske EU och ett 50-tal samarbetsländer.
Över 200 brottsutredningar har gjorts och över 50 fall har lett till böter på, Fartyg som tjuvfiskar hamnar på, Exempelvis har fiskebåtar från Italien, Grekland och Spanien rapporterats tjuvfiska tonfisk utanför Gambia i Västafrika trots att respektive lands nationella fiskemyndigheter.7. Vad gör Europeiska havs- och fiskerifonden? är en EU-fond som stöttar fiskare att bland annat ställa om till hållbart fiske och utveckla nya fiskemetoder.
Mest stöd får Spanien, Frankrike och Italien. Under 2019 ska 843 miljoner euro fördelas, varav 17.6 miljoner euro går till Sverige. : Havs- och fiskeripolitik
Hur dödar män en fisk bäst?
Avlivning – Själva avlivandet är snabbt avklarat om det görs korrekt, det som brukar brista är “vägen dit”. Hur hanteras djuret fram till ögonblicket för avlivning? Får fisken ligga och kippa på stranden/isen, springer man runt och visar upp den, fotograferar? Tänk till och respektera djuret! Större fiskar bedövas med ett ordentligt slag mot kraniet (med knivskaft eller dylikt) varefter avlivning utförs genom att kärlen från hjärtat skärs av vid gälöppningen.
- Det senare medför en avblodning vilket är till fördel om fisken senare skall tillagas.
- Mindre fisk kan också bedövas med slag mot kraniet.
- Enklast är dock att krossa skallen mot en hård yta med hjälp av till exempel foten på ett glas eller liknande utan att ta fisken ur håven.
- Okning kan också accepteras för liten fisk (storlek tetra/sebrafisk) under förutsättning att vattnet stormkokar, att det är en stor vattenvolym och att fisken släpps i direkt.
Infrysning, formalin, kvävning, mikrovågsugn, alkohol, nedspolning i toalett etcetera är inte acceptabelt förfarande.
Hur mycket äter en fisk?
Hur mycket fisk äter vi? – Livsmedelsverkets statistik, den s.k. Riksmaten, visar att vi i genomsnitt äter cirka 245 gram fisk och skaldjur per vecka. Det betyder ungefär två portioner fisk. I Sverige är vi dåliga fiskätare. Trots våra långa kuster och många insjöar äter vi mindre fisk än flera andra länder i Europa.
Hur mycket äter en fisk?
Great cormorant eats the whole fish instantly – Incredible bird!
Hur mycket fisk äter vi? – Livsmedelsverkets statistik, den s.k. Riksmaten, visar att vi i genomsnitt äter cirka 245 gram fisk och skaldjur per vecka. Det betyder ungefär två portioner fisk. I Sverige är vi dåliga fiskätare. Trots våra långa kuster och många insjöar äter vi mindre fisk än flera andra länder i Europa.
Hur mycket fisk äter män per portion?
Hur många gram fisk räknar man per person? – Tollans Fisk 
Normalt sätt så brukar man räkna 150 gram som en normalportion fisk per person. Detta gäller för fisk som redan är rensad och filead, men inte är tillagad. När det kommer till fisk som är hel och orensad så brukar man istället räkna på ungefär 350 gram per person.
Hur mycket mat ska män ge fiskarna?
Mata fiskar – Du behöver inte ge dina fiskar någon mat den första dagen, eftersom de ofta är lite stressade av miljöbytet. När du matar dina fiskar, tänk på att inte ge dem mer mat än de äter upp på ca två minuter. Det ska inte bli någon mat över som sjunker till botten.
I vilket land äter män mest fisk?
Av världens 10 största fiskerinationer finns 6 i Asien, 7 om Ryssland också räknas dit vilket vore rimligt då större delen av deras fiskeri sker i Stilla Havet. Detta enligt rapporten The State of World Fisheries and Aquaculture från FAO. De övriga tre länderna på tio i topp är USA, Peru och Norge.
Bland de 25 största fiskerinationerna finns ytterligare fyra europeiska länder, Island, Spanien, Storbritannien och Danmark. Bara ett afrikanskt land finns med på listan över de 25 största fiskerinationerna, det är Marocko. I två av de 25 största fiskerinationerna är svenska fiskare aktiva, Danmark och Marocko.
I Norge finns också svenska fiskare, men i mycket liten utsträckning. 
Kina är utan konkurrens världen största fiskerination men statistiken från landet är lite tveksam. Det finns ingen redovisning av hur mycket landet fiskar i andra vatten än Stilla Havet och ingen redovisning av det som kinesiska båtar landar men inte säljer i Kina.
Hur mycket det handlar om finns redovisat, men inte vad och varifrån, utan FAO har räknat allt som fiskat i Stilla Havet och det mesta som okända arter. Det handlar om totalt 1,5 miljon ton fisk som det inte finns ordentlig redovisning för. Det är cirka 10% av de kinesiska fångsterna. När det gäller Myanmar (Burma) finns det ingen tillförlitlig statistik och de metoder som tidigare använts för att beräkna fångsterna har gett alldeles för stora fångster.
Hur mycket som fiskas i landet har därför skrivits ner kraftigt. Peru finns bara med bland topp tio på rund av anchovetafisket. Total sett har fisket i världen minskat något och sannolikt kommer minskningen att fortsätta då Kina har en plan för minskat fiske.
En majoritet av världens fiskbestånd är hållbart fiskade Huvuddelen av världens fångade fisk används till mat 75% av världens fiskeflotta finns i Asien Världens mest fångade fiskarter
Gilla Anders Svensson på Patreon!
