En vuxen gråsäl äter i genomsnitt 7 kg fisk per dygn.
Contents
Hur mycket fisk äter sälar?
7 kilo fisk om dagen Gråsälen livnär sig främst på fisk som lax, plattfiskar och strömming. Strömmingen är den viktigaste födan för gråsälen under hela livet. I genomsnitt äter en vuxen gråsäl 7 kg fisk per dygn, men mängden varierar beroende på säsong.
Vad äter en säl?
Gråsäl (Halichoerus grypus) – Av Sveriges tre sälarter är gråsälen den största. Hanen kan bli som mest cirka 3 meter lång och väga upp till drygt 300 kg. Honan är något mindre, cirka 2 meter lång och upp till 200 kg. Till färgen är hanen mörkgrå, brun eller svart med ljusa fläckar, ibland flammig.
- Honor och ungdjur är ljusgrå med mörka fläckar, oftast med en ljusare undersida.
- Gråsälen finns framför allt i Östersjön, längs västkusten finns endast enstaka djur.
- Gråsälen föder sina ungar mellan februari och mars, gärna i packisbälten, men vid brist på is även på kobbar och skär längst ut i havsbandet.
Kutarna föds med en lång, tjock ullig päls som de fäller, mellan 2-4 veckor efter födseln. Ungen diar i cirka tre veckor, under den tiden ökar den i vikt med omkring 30-40 kg. Honan däremot, som inte hinner äta under denna period, minskar i vikt med cirka 60-70 kg.
Vad äter sälar i Östersjön?
“Idag är alla sälarter i Sverige klassade som livskraftiga, med undantag av Östersjöbeståndet av knubbsäl som fortfarande klassas som sårbart.” – Gråsälen är störst och finns i både Östersjön och Västerhavet, men kärnområdet finns i Östersjön kring Stockholms skärgård, Åland, Bottenhavet och Bottenviken.
Även gråsälens kut föds i februari-mars. Gråsälen föredrar att föda på isen, men i områden där is saknas föds många kutar på land. Knubbsälen har den sydligaste utbredningen och finns i Skagerrak, Kattegatt, södra Östersjön och Kalmarsund. Till skillnad från de andra sälarna föds kuten på sommaren och den kan börja dyka och simma kort efter födseln.
Fram till förra sekelskiftet var sälen, och inte minst säloljan, en viktig resurs. När sälens värde minskade blev sälen enbart en konkurrent om fisken. Skottpengar infördes i Danmark, Sverige och Finland och antalet sälar minskade fram till 1940-talet.
På 1960-talet drabbades Östersjöns sälar hårt av miljögifterna PCB och DDT. En stor andel av honorna blev sterila och sälstammarna minskade ytterligare. Som minst fanns omkring 3000 vardera av gråsäl och vikare, och omkring 200 knubbsälar i Kalmarsund. Miljögifterna påverkade även knubbsälarna i Västerhavet, men inte lika mycket som dem i Östersjön.
Sälstammarnas utveckling har följts sedan 1970-talet. Sälarna räknas under pälsbytet, då de tillbringar en stor del av tiden på land. Inventeringarna samordnas idag mellan länder som delar sälpopulation och i merparten av utbredningsområdet använder man sig av flyginventering med fotografering, där antalet sälar på fotografierna räknas.
I några områden räknas sälarna från båt eller land. Inventeringarna redovisas som antal räknade sälar, vilket i olika undersökningar skattats till 55-80% av det verkliga antalet sälar. Antalet räknade sälar kan variera mellan enskilda år utan att det verkliga antalet sälar förändrats på samma sätt. Det kan till exempel bero på att väder och vind gör att en ovanligt stor, eller ovanligt liten, andel av sälarna ligger på land under pälsbytet ett visst år.
Antalet räknade sälar kan därför inte direkt översättas till det verkliga antalet sälar. Inventeringarna ska istället användas för att fastställa sälstammens genomsnittliga utveckling på längre sikt. Antal räknade sälar är alltså ett index för sälstammens utveckling, som visar om stammen ökar, minskar eller är stabil över tid.
- De senaste decennierna har alla Sveriges sälarter visat en ökande trend och det genomsnittliga antalet räknade sälar närmar sig 60 000 per år.
- I Västerhavet har knubbsälen ökat med 6.5-12 % årligen, med tillfälliga avbrott på grund av sjukdomsepidemier.
- Antalet räknade knubbsälar uppgår idag till ca 15 000.
Knubbsälarna i Kalmarsund är genetiskt skilda från dem i Västerhavet. De härstammar från knubbsälar som invandrade till området för omkring 8000 år sedan. De har inte drabbats av epidemierna och man räknar idag omkring 1000 djur årligen. Gråsälens ökningstakt har avtagit något på senare år, men är fortfarande omkring 8% och man räknar omkring 30 000 djur årligen.
- Antalet räknade vikaresälar närmar sig 10 000 i snitt, men 2014 och 2015 räknades nästan det dubbla antalet, vilket hängde samman med avvikande isförhållanden.
- Idag är alla sälarter i Sverige klassade som livskraftiga, med undantag av Östersjöbeståndet av knubbsäl som fortfarande klassas som sårbart.
I takt med att sälarna ökat har de lokalt börjat konkurera med fisket, särskilt i kustnära områden. Idag fiskas omkring 700 000 ton fisk i Östersjön, medan säl uppskattas ta nästan 100 000 ton. VIKARE – Äter bland annat sill, siklöja, spigg och skorv. – Kuten föds i feb-mars, vikt ca 4.5 kg – Kuten har vit kutpäls och lever i en isgrotta under digivningen, upp till 7 veckor – Inventeras under pälsbytestoppen 20 april-1 maj – Huvudformen har en konkav profil, med tydlig panna och nos. Vikare. Foto: Thomas Eriksson GRÅSÄL – Äter bland annat sill, skarpsill, torsk, lax, sik och plattfisk. – Kuten föds i feb-mars, vikt ca 12 kg – Kuten har en vit kutpäls och ligger på is eller land under digivningen, cirka tre veckor – Inventeras under pälsbytestoppen i månadsskiftet maj-juni – Skiljs från vikare och knubbsäl på huvudformen som har en nästan rak profil från huvud till nos. Gråsäl. Foto: Thomas Eriksson KNUBBSÄL – Äter bland annat sill, plattfisk, skarpsill, torsk och tobis. – Kuten föds oftast i juni, vikt knappt 9 kg – Kuten föds utan kutpäls. Kan simma och dyka nästan direkt efter födseln. Dias 3-4 veckor. – Inventeras under pälsbytestoppen i augusti – Huvudformen har en konkav profil, med tydlig panna och nos, till skillnad från gråsäl. Knubbsäl. Foto: Thomas Eriksson LÄS MER – Bäcklin m.fl.2015/2016. Sälpopulationer och sälhälsa. HAVET 2015/2016, s.116-118. Finns för nedladdning här – Havs- och Vattenmyndigheten 2014. Sälpopulationernas tillväxt och utbredning samt effekterna av sälskador i fisket.
Rapport. Finns för nedladdning här – Sveriges Lantbruksuniversitet 2017. Sälarna, fåglar och människor konkurrerar om Östersjöns fisk. Pressmeddelande. Finns att läsa här – Artdatabankens hemsida. På sidan finns sökbar information om sälarternas status i Sverige enligt den internationella naturvårdsunionen IUCN:s kriterier.
Länk till sidan här Bodil Elmhagen
Kan sälar drunkna?
Många har förespråkat jakt på säl för att minska dessa skador. Det händer också att sälar fastnar i fiskarnas garn och drunknar när de inte kan komma upp till ytan för att andas.
När sover säl?
Gråsäl “Den Söta” Det är den största sälen i Östersjön. Herrar är mycket större och tyngre än fruar. Ni kan lätt skilja dem från varandra. Sälens nos är avlång som hos en hund och ryggen är mörkare än magen – grå med små, mörka fläckar. Gråsälen älskar att äta fiskar. “Den Söta” trivs med sin familj och sina bekanta och leder ett dagligt levnadssätt.
- På natten sover den men varje tiotal minuter vaknar den för att andas djupt.
- Gråsälen kan sova både i vattnet och på landet.
- På landet rör den sig lite klumpigt, genom att göra rörelser med bålen och främre fenorna.
- Bakre fenorna drar den lamt bakom sig.
- I vattnet känner gråsälen sig härlig och simmar genom att använda bakre fenorna.
Under vandringarna tar den sig då och då i land för att vila. På landet känner”Den Söta” sig osäker och är lättskrämd. Vanligen simmar den bort efter att ha vilat i flera timmar. Den observerar allt noggrant. När en människa eller någon annan fara kommer, flyr den till vattnet.
Men om “Den Söta” mår illa, kan den verka att vara vänlig och låta oss komma närmare. När den känner sig hotad då, kan den attackera och bita hårt. Vi skulle akta oss! En ung säl är täckt med vit päls. När den är ammad blir den tre gånger tyngre redan efter två veckor. Kan ni föreställa er det? Vet ni, vad som befinner sig på Hel och har att göra med “Den Söta”? Det är som sköter om sälar.
Om ni hittar en sjuk säl på stranden, ring Sjöstation på Hel. De anställda kommer då och tar sälen för att behandla den. Det heter rehabilitering. Denna Sjöstation leder också en pedagogisk verksamhet. Ni måste åka dit med era föräldrar för att se sälar! : Gråsäl “Den Söta”
Vilken säl är störst?
Öronlösa sälar – Öronlösa sälar är sälar logiskt nog sälar som inte har utstickande öron. Precis som öronsälarna håller de flesta öronlösa sälarna till på Arktis och Antarktis. Till skillnad från kusinen så blir de öronlösa sälarnas honor nästan lika stora som hanarna.
Kan sälar leva i sötvatten?
Habitat – Spår av en eller flera sälar på ett isflak Nästan alla sälar lever i havet, men för att vila och för att föda ungar kommer de i land eller till isflak. Bajkalsälen lever uteslutande i sötvatten och hos knubbsäl samt vikare finns underarter som förekommer i sjöar.
- Två underarter av vikare lever också enbart i sötvatten.
- Dessa är saimenvikaren i Finland (har varit nere i uppskattningsvis 130 ex, men har senare återhämtat sig något för att kring sekelskiftet 1900/2000 vara omkring 250 individer), samt ladogasälen,
- En enda underart knubbsäl, ungavaknubbsäl, lever även den enbart i sötvatten.
I Sverige förekommer tre arter som alla tillhör familjen öronlösa sälar – gråsäl, knubbsäl och vikare, Under sälinventeringen 2015 räknades totalt cirka 60 000 sälar i Östersjön och Västerhavet, varav knappt 30 000 gråsälar, Sälar betraktas som högvilt och för jakt i Sverige krävs särskilt tillstånd från Naturvårdsverket,
När är sälar mest aktiva?
Jag trodde förr att den var aktiv på natten, men nu vet jag inte då jag har sett de flesta sälarna på morgonen och dagen.
Hur kommunicerar sälar?
Nyhet 2015-04-09 Tema: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har gjort ljudinspelningar under vattnet på västkusten, och upptäckt att knubbsälarna avger ljud under stora delar av året. Dessa ljud har man tidigare trott var parningsläten, som endast användes under en begränsad tid på året. Upptäckten kan tyda på att denna typ av kommunikation är en viktig del av sälarnas kommunikation.
Vad heter en säl hona?
Liten sälguide
/td> |
Paddla med sälar på vår sälsafari! Vi paddlar i falsterbobukten, 20 min söder om Malmö. Vi paddlar i kajak med profesionell guide. Turen passar både den som paddlat tidigare och nybörjaren. Läs mer om sälsfarin på: |
/td>
| Knubbsäl Knubbsäl (Phoca vitulina) är en av de svenska sälarna och lever i södra Östersjön och vid västkusten. Dessutom förekommer djuret i norra Atlanten och norra delen av Stilla havet. Sälen är i jämförelse med andra öronlösa sälar liten och slank och har ett klotformigt huvud. Honan är omkring 140 cm lång och väger cirka 100 kg. Hannen har i genomsnitt en vikt av 150 kg och är upp till 170 cm lång. Pälsen är grå med mörka fläckar, men uppvisar geografiska variationer. Sälen har ett tjockt späcklager. Knubbsälen simmar väldigt bra och kan dyka ner till 200 m djup och stanna under vattnet i 30 minuter. Vuxna knubbsälar äter nästan bara fisk. Ungarna tar också skaldjur och blötdjur. I vattnet jagar de ensamma men på land ser man ofta små grupper. Där lever de inte socialt med varandra utan reagerar aggressivt när de blir rörda av ett annat djur. Knubbsälar föredrar skyddade sandbanker och skärgårdar. Efter 8 till 12 månaders dräktighet föder honan en enda unge. Kuten väger vid födseln cirka 8 kg och är 85 cm lång. Den dias knappt fem veckor och måste sen klara sig själv. | Människan jagade knubbsälen redan under forntiden – dels för köttet, dels för pälsen och tran. Först på 1970-talet infördes skyddsåtgärder för djuret. Beståndet i Nordsjön har nu återhämtat sig till en stam på cirka 7000 knubbsälar. Hur känsligt beståndet är ser man efter 1988. På grund av en epizooti dog drygt hälften av alla individer i Kattegatt och Skagerak. År 2002 slog viruset till igen och återigen dog ungefär hälften av alla knubbsälar längs den svenska kusten. Både 1988 och 2002 började epizootin vid den danska ön Anholt i Kattegatt.Andra hot är giftiga ämnen som flyttar in i havet och konkurrenskampen med fiskare. Ibland fastnar knubbsälar i fiskenät och ibland blir de dödade av yrkesfiskare. Ett annat problem är turister som kommer för nära djuret. Honan lämnar ofta ungdjuret ensam på land. När sen människor rör ungdjuret slutar honan att ge di åt kalven som luktar annorlunda. I Tyskland och Nederländerna finns speciella stationer för övergivna ungdjur, men metoden är omdiskuterad av zoologer. I Danmark blir ensamma ungdjur dödade. Knubbsälen är Bohusläns landskapsdjur. |
/td>
| Gråsäl Gråsälen (Halichoerus grypus) är en säl som lever både i Östersjön och Atlanten och är större än knubbsälen och vikaren. I motsats till andra svenska sälarter har den konformigt huvud. En gråsälsunge kallas kut och hanen för ståte. Hanen är mörkgrå med fläckar som är ljusare. Honan har mörkgrå fläckar på en silvergrå päls och ungarna är vita. Med sin längd av 230 centimeter och vikt av 220 kilogram är hanen klart större än honan som är cirka 180 centimeter lång och 150 kilogram tung. Hanen har också en större näsa än honan.Gråsälar finns i tre separata populationer: 1. Östersjögråsälen fanns tidigare i hela Östersjön men förekommer nu i stort sett bara vid de nordliga kusterna. Bara under vandringar når enskilda gråsälar Polen och Tyskland.2. Östatlantiska gråsälen lever längs kusterna vid Island, Storbritannien, Irland och Färöarna. Den förekommer också i Nordsjön, men endast sällan.3. Västatlantiska gråsälen lever längs kusterna vid Labrador, New Brunswick och Nova Scotia i Kanada och vid Grönland. Gråsälar föredrar klippiga kuster men i Nord- och Östersjön finns de också på sandbankar. När det inte är parningstid vandrar många unga sälar till avlägsna stränder. Men de återvänder som regel. Som föda tar gråsälen bara fisk. Den kan dyka ned till 70 meters djup. Under parningstiden samlar sig gråsälar till små flockar. I flocken finns i genomsnitt 6 honor och en hanne. I större flockar kan det finnas flera hannar med var sitt harem. Strider mellan hannarna förekommer endast sällan. Oftare ser man mindre hannar som visar undergivenhet mot en dominant hanne. Parningen sker ungefär två veckor efter födseln av de unga gråsälarna, när honan slutar att ge di. | För säljägare har gråsälen varit ett viktigt byte. Även fiskare dödade gråsälar för de såg djuret som en konkurrent. Nu finns i de flesta länder skyddsåtgärder för gråsälen och beståndet i östra Atlanten har omkring 100 000 individer.Beståndet i Östersjön var som minst i början av 1980-talet då det bara fanns 2000-3000 djur i havet. Utöver jakten bestod faran i miljögifter vilka förorsakade fortplantningsstörningar. I dagens läge uppgår antalet gråsälar till cirka 20 000 stycken och beståndet växer med cirka 10% per år. Den växande gråsälstammen utgör ett allvarligt hot för kustfisket i Östersjön, främst i Sverige och Finland. Sälarna söker föda i redskap och river både fångst och redskap. Man har försökt utveckla sälsäkra ryssjor men nätfisket är svårare att skydda. Både Sverige och Finland har åter infört en begränsad jakt på gråsäl. Det är frågan om kvotjakt och fortplantningstiden är fredad. I Sverige ersätts fiskarna för sälskador med cirka 16 miljoner kronor per år (2006). Källa: Vikipedia |
/td>
Liten sälguide
Vem äter säl?
Krabbor, nätsnäckor och sjöstjärnor är bland de första som börjar äta på de döda djuren. Döda sälar som flutit iland drar till sig trutar, och på västkusten kan döda valar på havsbotten locka till sig hajar.
Kan sälar simma?
Gråsälen är Östersjöns största sälart – Gråsälen ( Halichoerus grypus ) är Östersjöns största och vanligaste säl. Idag finns det omkring 42 000 gråsälar i Östersjön och ungefär 18 000 av dem simmar i finska vatten. Beståndets storlek uppskattas via flygplan på våren, då sälarna ömsar päls.
Har sälar klor?
Fenor – Bakfenorna är hos öronlösa sälar tydligt större än de främre. Bakfenorna är ganska orörliga och kan inte flyttas under kroppen. Vid varje tå av de främre fenorna finns vanligen en kraftig klo, bara hos några arter som lever i Antarktis är klon förminskade.
Hur länge kan sälar vara på land?
Hur kan sälar dyka så länge utan att andas? – Info om djur – Lunds universitet
 |
|
|
/td>
Sälar är däggdjur som andas med lungor precis som vi människor. Det betyder att de måste hålla andan, när de dyker efter föda. Sälarna kan dyka flera hundra meter under ytan och en dykning kan vara flera minuter! Människan, som också är ett däggdjur, kan inte jämföra sig med sälar.
Många av er kan förmodligen simma. Ni har säkert vid flera tillfällen tävlat med era kompisar i dykning. Själv är jag uppvuxen i Turkiet och har lekt mycket i det djupa och underbara Medelhavet. Jag har aldrig varit någon höjdare på dykning och brukade komma sist på tävlingarna. Det bästa jag och mina kompisar kunde prestera var några ynkliga meter, kanske mellan tre och fyra.
Men när man pratade om det, speciellt framför tjejer, så brukade det vara 9-10 meter. Det finns människor som kan fridyka ner till 60 meters djup eller mer, men även detta är inget jämfört med sälarnas dykförmåga. Bilden ovan visar en Weddellsäl, känd för att kunna dyka ända ner till 600 m djup och för att kunna stanna under vatten i mer än 1 timme.
- Sälarna är trots allt anpassade till ett liv i vatten, medan vi är landanpassade.
- Man skulle kunna tro att sälarnas lungor är mycket större än våra, men det är inte sant.
- Det skiljer faktiskt inte så mycket mellan en sällunga och människolunga, om man tar hänsyn till kroppsvikten.
- En viktig skillnad är att sälarnas bröstkorg är mer elastisk än människans.
Detta är viktigt, eftersom trycket ökar enormt med djupet. Trycket på 100 meters djup ca 10 gånger större än trycket vid havsytan. Vid detta tryck kan sälens bröstkorg och lungor pressas ihop utan några problem. Sälarnas lungor används inte som syrgasförråd vid dykning, tvärtom är det bra att de pressas ihop.
- Då ger de nämligen mindre flytkraft, vilket naturligtvis är bra när man dyker nedåt.
- Dessutom blir risken mindre att för mycket kväve löses i kroppsvätskorna på grund av det höga trycket.
- I den situationen skulle kvävet kunna bilda gasbubblor i vävnaderna, när sälen återvänder till ytan och trycket minskar.
Detta kallas dykarsjuka. Mänskliga dykare som andas från en gastub måste stiga upp till ytan långsamt för att undvika den farliga dykarsjukan.
|
/td>
Eftersom syrgas inte kan tas upp från omgivningen, så måste dykande djur använda sina syreförråd. En viktig sådan depå är myoglobinet som finns i skelettmusklerna (de viljestyrda musklerna) och ger dem deras röda färg. Myoglobin är ett protein besläktat med blodets röda hemoglobin och har, liksom hemoglobinet, förmåga att binda syremolekyler.
Myoglobinet är särskilt viktigt när syrehalten blir låg i blodet. Sälar har en oerhört stor mängd myoglobin i musklerna. Sälmuskler är mycket mörkt röda av myoglobin. Myoglobinet används vid dykning som syreförråd av skelettmusklerna. Sälarnas blod innehåller också ett större syreförråd än människans blod.
Detta gäller särskilt de sälar som kan stanna mycket länge under vattnet. En ökad syremängd i blodet kan åstadkommas genom att blodet har en högre halt av röda blodkroppar och därmed en högre halt av syre bundet till hemoglobin. Ett stort syreförråd kan också åstadkommas genom att blodvolymen, och därmed den totala hemoglobinmängden i kroppen, är stor i förhållande till kroppsvikten.
Många dykande sälar förvarar dessutom syrerika röda blodkroppar i mjälten, medan de andas luft. När de dyker ökar de blodets syreförråd genom att överföra dessa blodkroppar till blodet. En annan mycket viktig egenskap är att sälar kan sänka sin hjärtslagsfrekvens (pulsen) och samtidigt strypa blodflödet till stora delar av kroppen.
Detta gör de nästan bara vid mycket långa dyk. Viktiga organ som hjärtat och hjärnan får då det blodflöde de behöver, medan andra organ, t.ex. mag-tarmkanalen och skelettmusklerna, får en mycket litet blodflöde. Eftersom de senare organen kan utvinna energi anaerobt utan syre under bildning av mjölksyra, så behöver de inte så mycket syre på kort sikt.
Läs mer på en annan sida. Referenser
Texten har uppdaterats och utökats år 2013 av Anders Lundquist,R.W. Hill, G.A. Wyse, and M. Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012). : Hur kan sälar dyka så länge utan att andas? – Info om djur – Lunds universitet
I vilket land äter man mest fisk?
Havs- och fiskeripolitik
| Land | Antal båtar | Andel av alla båtar i EU |
|---|---|---|
| Frankrike | 6567 | 7.9% |
| Storbritannien | 6207 | 7.5% |
| Finland | 3197 | 3.8% |
| Danmark | 2222 | 2.7% |
Hur mycket fisk äter man per portion?
Hur många gram fisk räknar man per person? – Tollans Fisk 
Normalt sätt så brukar man räkna 150 gram som en normalportion fisk per person. Detta gäller för fisk som redan är rensad och filead, men inte är tillagad. När det kommer till fisk som är hel och orensad så brukar man istället räkna på ungefär 350 gram per person.
