Hur Många Ben Har En Bläckfisk?

Hur många armar har en bläckfisk? Bläckfiskar har 8 armar! Det finns både åttaarmade bläckfiskar (Octopus) och tioarmade bläckfiskar (Squid). Bläckfisken har alltså normalt antingen 8 eller 10 “armar “. Detta gäller den överväldigande majoriteten av bläckfiskar.

Det mest korrekta svaret dock 8 armar eftersom att 2 av armarna på den tioarmade bläckfisken och istället för armar och skiljer sig åt i funktioner från de övriga. (Källa: WIkipedia) Det finns även undantag hos djur inom släktet bläckfisk som har upp 90 tentakler. Det gäller till exempel de skalförsedda pärlbåtarna.

Men även om man kan säga att vissa bläckfiskar har har fler är 10 “armar”, är de mer säregna arterna som pärlbåtar inte det man generellt syftar på, när man talar om bläckfisk. Pärlbåtarna är dessutom är väldigt distinkta i sin uppbyggda och deras “armar” användas på sätt som skiljer sig från hur den typiska bläckfisken använder sina armar.

Har en bläckfisk ben?

Skelett – Bläckfiskar som levde för hundratals miljoner år sedan hade troligen ett tungt skelett och djuren rörde sig klumpigt. Genom evolutionen har skelettet minskat i vikt. De flesta nu levande bläckfiskar har ett skelett som sitter inne i de mjuka vävnaderna eller saknas helt.

Sida 1 av 4

Vattenkikaren|Fakta|Sepia-skelett|Mer fakta 1

Hur många hjärtan har en bläckfisk?

Är det sant att många bläckfiskar har tre hjärtan? Ja det är sant! Det finns tre huvudgrupper av bläckfiskar ; pärlbåtar, tioarmade bläckfiskar och åttaarmade bläckfiskar. Alla tre har ett normalt typiskt säckformigt hjärta för blötdjur, som är ytterligare omgivet av en hjärtsäck.

Hur många armar har en bläckfisk?

Bläckfisk, tioarmad, Illexbläckfisk – Världsnaturfonden WWF / Bläckfisk, tioarmad, Illexbläckfisk Tioarmade bläckfiskar har oftast tio armar, men det finns några arter inom gruppen som trots sitt namn bara har åtta. Tioarmad bläckfisk är en artgrupp som inte är särskilt känslig för fiske eftersom den förökar sig snabbt och som längst lever i 1,5–3,5 år.

Leken sker om hösten då de kommer in mot kusten för att para sig på grunt vatten. Kroppen är spolformig, huvudet med mun och ögon sitter närmast tentaklerna. Många bläckfiskar kan ändra färg, vissa kan till och med ändra hudens textur. Genom att ändra utseendet kan de lättare likna bakgrunden som stenar, koraller och andra marina organismer.

Detta kommer väl till pass både vid jakt och när fara hotar. Loligo vulgaris blir ca 90 cm lång. Den är oftast roströd eller brunröd till färgen.

Kan bläckfisk bitas?

Veteran-dykaren: De rammade mig – Erfarne dykaren och fotografen Roger Uzun berättar att han simmade med ett stim av bläckfiskar i cirka 20 minuter. Enligt honom verkade djuren nyfikna snarare än aggressiva. – Så fort vi dök ned och satte på videokamerans lampor så dök de upp.

1. De rammade mig och simmade in i mitt huvud, säger han.
2. En av dem fick tag i lampan och drog i den i två-tre sekunder och försökte faktiskt ta med sig lampan.
3. Den slog nästan videokameran ur händerna på mig, säger han.
4. John Hyde, biolog vid National Marine Fisheries Service, råder dykare att iaktta försiktighet.

– De bläckfiskar som kommer nu har en stor näbb, som liknar en stor papegojnäbb. De kan slita loss en bit kött från dig, säger han till SignOnSanDiego.com. – Bläckfiskarna kan komma nära och faktiskt dra i folks armar, dra i deras utrustning, dra i deras masker.

Har bläckfisk hjärna?

Tänkande armar – En åttaarmad bläckfisk har en förhållandevis stor hjärna och ungefär lika många nervceller – neuroner – som en hund. Men till skillnad från hundar och andra däggdjur är majoriteten av neuronerna hos bläckfisken placerade i armarna och inte i hjärnan.

• Armarna har lukt- och smaksinne och det finns arter som sannolikt kan registrera ljus med armarna.
• Dessutom finns det forskning som indikerar att armarna har ett korttidsminne.
• Allt detta medför att dessa kan bearbeta information, som de tar in via sina “sinnen”, och till viss del agera självständigt, utan hjärnans inblandning.

Bläckfiskens hjärna kan styra armarna, men forskarna tror att den skickar ut ganska generella kommandon, exempelvis “fånga krabban som kryper förbi”. Armarna får sedan lösa uppgiften på det sätt som de finner bäst.

Har bläckfisk blått blod?

Nyhet 2020-11-04 Tema: biologisk mångfald Bläckfiskar är häpnadsväckande djur. De kan kamouflera sig genom att byta färg, har blått blod, tre hjärtan och sprutar bläck för att förvilla rovdjur. Nu har forskare identifierat specialiserade celler som inte finns hos andra djur och som gör att bläckfiskar kan “smaka” med armarna.

1. Bläckfiskar utforskar havsbottnen med hjälp av sina åtta kraftfulla armar, och forskare visste redan tidigare att de har en förmåga att “smaka” med känseln.
2. Men ingen har vetat exakt HUR det går till.
3. Det har till exempel varit okänt hur djuren, bara genom att undersöka sin omgivning med sina armar, kan skilja en smarrig krabba från något som inte är ätbart.

I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell visar nu forskare från Harvard att det finns speciella celler på sugskålarna på bläckfiskens armar. Med hjälp av detektorproteiner i de här cellerna kan armarna upptäcka och reagera på kemiska ämnen som produceras av vattenlevande varelser.

Är bläckfisk gott?

Friterad bläckfisk är vansinnigt gott, färdigpanerade frysta ringar är förfärligt tråkiga. Att rensa en hel bläckfisk kan kännas skräckinjagande, men belönar sig. Den som inte törs kan hitta fryst minibläckfisk i välsorterade matbutiker.

Har bläckfiskar kön?

Ekologi – Hos flera arter finns i mantelhålan den så kallade bläcksäcken, en körtel som avsöndrar en mörk vätska. Då bläckfisken anar oråd sprutar den ut bläck som döljer den och kan därigenom lättare undgå sina fiender. Den mörka vätskan har använts som färgämne vilket gett upphov till kulören sepia,

Hur dör en bläckfisk?

Liksom andra bläckfiskar är den kortlivad, och blir bara två till tre år gammal. Honan lägger sina vita och droppformade ägg en gång i livet och dör strax efter hon lagt dem.

Vad heter världens största bläckfisk?

Världens största åttaarmade bläckfisk är minst två arter enligt ny studie Världens största åttaarmade bläckfisk består egentligen av minst två arter. Det anser ny forskning som publicerats i American Malacological Bulletin. Den “nyupptäckta” arten, som skiljer sig både till utseende och i DNA-tester upptäcktes i Prince Harry Sound i södra Alaska.

• Arten har inget vetenskapligt eller svenskt namn ännu, men det engelska namnet “frilled giant pacific octupus” kan översättas till ungefär “veckad Stilla havs-jättebläckfisk”.
• Namnet har arten fått på grund av ett veck som löper längs med kroppen.
• LÄS ÄVEN : • Forskare har länge misstänkt att de åttaarmade bläckfiskarna i Stilla havet är ett samlingsnamn och att de egentligen kan röra sig om fler än en art.

Redan 2012 hittade forskare tecken på att det fanns en population i området som särskiljer sig från andra arter i släktet Enteroctopus, LÄS ÄVEN : • De flesta individer i släktet blir drygt 4 meter långa och väger 15 kg, men enligt Guiness rekordbok finns det exemplar som vägt 136 kg och en längd på nästan 10 meter.

1. De åttaarmade bläckfiskarna i Stilla havet kan komma upp i hastigheter upp till 40 km/h och äter räkor, krabbor, kräftor och fiskar, men det har även dokumenterats att de kan ta,
2. Ällor: och Chefredaktör och grundare.
3. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185).
4. Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.

: Världens största åttaarmade bläckfisk är minst två arter enligt ny studie

Hur kissar bläckfiskar?

Japansk jättekrabba ( Macrocheira kaempferi) på Danmarks akvarium. Den är världens största kräftdjur, Ryggskölden kan bli upp till 40 cm bred. Om man sträcker ut benen, kan avståndet mellan benens spetsar nå upp till 3-4 m. Courtesy of Biopix from Encyclopedia of Life under this CC License,

Har krabbor tungor? – Om kräftdjurs mundelar och ben: hur ben kan användas till annat än att gå. Nej, de har de inte. Däremot har de två hudveck ovanför och under munnen: en överläpp ( labrum) och en underläpp ( labium) samt ett stort antal mundelar. Till gagn för dem som vill fördjupa sitt vetande medan de äter krabbor, kräftor eller humrar, ges här en översikt över dessa djurs ben (extremiteter).

• På huvudet finns ett flertal omvandlade pariga ben.
• Två par antenner ( antennulae och antennae) fungerar som sinnesorgan.
• Ett antal pariga mundelar sitter i anslutning till munnen och används till att insamla och sönderdela födan: ett par överkäkar ( mandibulae), två par underkäkar ( maxillulae och maxillae) och tre par käkfötter ( maxillipeder ).

Bakom maxillipederna sitter det benpar som bär på de stora klorna, bakom detta de fyra paren gångben, under bakkroppen ett antal bakkroppsben ( pleopoder ) och längst bak ett par platta uropoder på båda sidor om ett oparigt utskott som kallas telson,

• Ögonen sitter som bekant på skaft hos dessa kräftdjur.
• Exkretionorganen, som motsvarar våra njurar, kallas antennkörtlar och mynnar märkligt nog vi basen av det första antennparet.
• Dessa kräftdjur kissar alltså via huvudet! Vid basen av det andra antennparet sitter ett balansorgan, läs om hur man kan få kräftor att simma upp och ner på en annan sida.2011.

Anders Lundquist Till början på sidan

Vilket djur har flest hjärtan?

Bläckfisken har 3 hjärtan. Den har ett centralt hjärta, som pumpar blodet genom den större delen av kroppen, och två mindre hjärtan som pumpar blod till och från gälarna. Bläckfisken är ett fascinerade och egendomligt djur som förundrar många. Visste du att bläckfiskens blod är blått när den lever men blir genomskinligt när den dör? Varför är det egentligen så? Det och mycket mer lär du dig när du läser vidare.

Hur får bläckfiskar barn?

Fortplantning: förökning hos sjöstjärnor, ålar, lansettfiskar, snäckor och bläckfiskar

De flesta sjöstjärnearter har fem armar, men som synes ovan finns det sådana som har fler. Copyright 1996 Corel Corporation.

/td>

Hej! Jag undrar hur sjöstjärnor fortplantar sig! Sjöstjärnor är vanligen skildkönade. Fortplantningen sker som regel genom att honornas ägg och hannarnas spermier släpps ut i det omgivande havsvattnet. Befruktningen sker i vattnet. Det befruktade ägget utvecklas till en liten larv som kallas bipinnaria,

• Bipinnarialarven är pelagisk, det vill säga den lever fritt i vattnet och inte på havsbottnen som den vuxna sjöstjärnan.
• Bipinnarian utvecklas så småningom till en så kallad brachiolaria,
• Med hjälp av ett speciellt häftorgan fäster sig brachiolarialarven vid ett underlag och omvandlas då från pelagisk larv till bottenlevande sjöstjärna.

Många havsdjur fortplantar sig liksom sjöstjärnorna med yttre befruktning och har pelagiskt levande larver. Fördelen med denna fortplantningsmetod är att djuren kan spridas till nya områden med havsströmmarna. Nackdelen är att dödligheten är stor. Därför måste de vuxna djuren producera mycket stora mängder ägg och spermier.

• Anders Lundquist

En leptocephaluslarv, kanske en ål. Läs om ålens märkliga livshistoria i svaret nedan. Leptocephalus kallas ett larvstadium som finns hos tre ordningar bland benfiskarna, bland annat de ålartade fiskarna. Det går inte att säga vilken fiskart den här larven tillhör. Men ungefär så här ser våra ålar ut när de är på väg från Sargassohavet till Sverige. Leptocephaluslarver är som synes tunna och genomskinliga. De är, tillsammans med några så kallade, kända för att vara de enda ryggradsdjur som saknar det syretransporterande blodpigmentet hemoglobin. Vuxna ålar har hemoglobin. Larverna är så tunna att syre kan transporteras med så kallad diffusion genom kroppsytan in till alla delar av kroppen. Utan hemoglobin blir de helt färglösa. Färglösheten och genomskinligheten gör dem svårare att upptäcka för rovdjur. Läs om på en annan sida. Courtesy of Dr. Antonio J. Ferreira and copyright,

/td>

Hej. Jag undrar hur ålar fortplantar sig. Om ålens vandringar och Sargassohavet. När det gäller ålens livshistoria finns en stor kunskapslucka. Man vet inte helt säkert vart de vuxna ålarna till slut tar vägen. Ålar har liksom de flesta andra benfiskar yttre befruktning.

Under leken släpper hannarna ut mjölke i vattnet och honorna ägg. Befruktningen och det befruktade äggets fortsatta utveckling äger rum i vattnet. Så småningom kläcks en larv från ägget. Ålarna leker med största sannolikhet i Sargassohavet, ett tångrikt område långt ute i Atlanten. Ur ägget kläcks en genomskinlig, från sidan tillplattad larv som kallas leptocephalus,

Leptocephaluslarverna driver med ytströmmarna mot Europas och Nordafrikas kuster. Vid kusterna genomgår de en omvandling ( metamorfos ) först till genomskinliga glasålar och sedan till färgade gulålar, Gulålarna vandrar upp i vattendragen och lever sedan många år i sötvatten som vuxna.

1. En del ålar stannar dock kvar i kustområdena.
2. Honorna vandrar i högre grad upp i sötvatten, medan hannarna i högre grad stannar kvar i kustvattnen.
3. Omställningen mellan att leva i saltvatten och att leva i sötvatten är större än man skulle kunna tro.
4. I saltvatten är benfiskarnas kroppsvätskor mer utspädda med lösta ämnen än det omgivande havsvattnet, vilket gör att fiskarna ständigt förlorar vatten via gälar och kroppsyta med så kallad osmos,

För att inte torka ut måste fiskarna dricka saltvatten! Läs på en annan sida. I sötvatten är problemet det motsatta. Fisken är mer koncentrerad med lösta ämnen än sötvattnet och tar därför upp vatten med osmos i gälarna och genom kroppsytan. Fisken skulle spricka om den inte ständigt avgav rikligt med urin! Ålen måste två gånger under sitt liv ställa om sig osmotiskt, först när gulålarna övergår till sötvattenliv och sedan när de vuxna ålarna vandrar tillbaka till havet.

Efter upp till många år i sötvatten ändrar ålarna färg och blir svarta på översidan och silverfärgade på undersidan. De kallas nu blankålar, Blankålarna slutar äta och vandrar ut i havet. På goda grunder antar man att de sedan vandrar till Sargassohavet för att leka och att de därmed sluter artens livscykel.

Men man har inga direkta bevis för att så är fallet. Texten fortsätter under bilderna.

Överst ses en sträng av sargassotång som driver omkring på Sargassohavet. Strängarna kan bli flera kilometer långa. De har ryckts loss från Atlantens kuster, drivit med havsströmmarna och ansamlats i Sargassohavet, där det uppges finnas flera miljoner ton tång. Sargassohavet är ett jättestort område med stillastående vatten mitt i Atlanten. Det är beläget inuti en strömvirvel som i väster delvis utgörs av Golfströmmen. Det antas, på goda grunder, att ålen fortplantar sig där. Men ingen har någonsin sett ålarna leka. Nederst ses en art av sargassotång ( Sargassum vulgare), en brunalg som utgör en stor del av Sargassohavets tångbestånd. Lägg märke till de gasfyllda blåsor som håller tången flytande. De fylls förmodligen med den syrgas som bildas vid deras egen fotosyntes eller med i havsvattnet löst syre och kväve som transporteras in i dem. Courtesy National Oceanic and Atmospheric Administration, in the public domain (above); courtesy and copyright of Valter Jacinto, from Encyclopedia of Life under (below).

/td>

Det har funnits de som menat att våra ålar aldrig når fram till Sargassohavet och att de leptocephaluslarver som når våra kuster resulterar från de amerikanska ålarnas lek i Sargassohavet. Så är det inte. Molekylärbiologiska studier har nämligen klart visat att de amerikanska och europeiska ålarna tillhör två olika arter ( Anguilla anguilla respektive Anguilla rostrata) som leker i olika, om än delvis överlappande, delar av Sargassohavet.

1. De anatomiska skillnaderna mellan de två arterna är små.
2. De har dock olika antal ryggkotor.
3. Hybrider mellan de två arterna uppkommer, förmodligen där lekplatserna överlappar i Sargassohavet.
4. Dessa hybrider kan fortplanta sig.
5. De utgör dock en mycket liten del av de amerikanska och europeiska ålpopulationerna, utom på Island.

Den isländska ålpopulationen består till cirka 15 procent av första generationens och senare generationers hybrider. Man kan inte förklara detta, men det har sannolikt att göra med Islands geografiska läge mellan de europeiska och nordamerikanska kontinenterna.

Efter kläckningen i Sargassohavet tar det upp till tre år för ålarna att nå våra vatten. Enligt en uppgift går det sedan 5-12 år för hannarna och 20-25 år för honorna, innan ålarna omvandlas till blankålar som ger sig iväg till Sargassohavet. Jag har också sett andra åldersuppgifter, dock i samma storleksordning.

Rekordet i ålålder kan vara 88 år. Denna uppgift gäller åle Putte som levde i akvarium i Helsingborg sedan den var liten och således hindrades från att ge sig i väg till Sargassohavet. I Skåne brukade man förr placera en ål i brunnen. Brunnsålarna ansågs göra brunnsvattnet renare genom att äta upp små djur i brunnen.

2. Anders Lundquist

Jag undrar hur lansettfiskar förökar sig? Tar de hand om sina ungar? Hur utvecklas ungarna? Vad äter lansettfiskarna? Hur länge lever de och vad händer när de dör? Förmultnar de under sanden eller blir de uppätna? Lansettfiskar är skildkönade och avger, precis som många fiskar, könscellerna till det omgivande vattnet där befruktning sker.

Läs mer och på andra sidor. Notera att lansettfiskar inte är fiskar! Lansettfiskarna tar inte hand om sina ungar. Larver kläcks ganska snart ut det befruktade ägget. Larverna simmar uppåt i vattnet och uppehåller sig där under några månader. De skaffar föda genom att filtrera plankton (se nästa stycke) och utvecklas gradvis till vuxna lansettfiskar.

De vuxna simmar ner mot sandiga bottnar, gräver ner sig med bara huvudet synligt ovanför sanden och fortsätter filtrera föda. Men de kan också simma. Lansettfiskar är alltså så kallade filtrerare. De tar in vatten genom munnen, pressar ut det genom ett stort antal springor i den så kallade gältarmen och sedan ut ur kroppen genom en öppning på buksidan.

Planktonorganismer och andra små födopartiklar fastnar i slemmet på de gälbågar som finns mellan springorna. Slemmet med födopartiklarna transporteras sedan med hjälp av flimmerhår vidare i mag-tarmkanalen. Där bryts partiklarna ner och nedbrytningsprodukterna tas upp i kroppen. Läs mer på en annan sida.

Det finns djur som äter lansettfiskar, bland annat bottenlevande fiskar och en del kräftdjur, kanske också havsfåglar. Men det kan ju hända att en lansettfisk dör i sanden, äts upp av djur som lever där eller bryts ner av bakterier.2011.

• Anders Lundquist

Om en märklig skallös snäcka med nässelkapslar Läs i svaret nedan om hur olika snäckor utvecklas och hur de ser ut då de kläcks ur ägget. Här behandlas först en särskilt märklig snäcka. Till vänster syns ett nykläckt exemplar av nakensnäckan Aeolidiella stephanieae (skalstrecket motsvarar 0,1 mm). Denna marina snäcka genomgår innan den kläcks ur ägget de larvstadier som kallas trochophora och veliger. Den kläcks sedan ur ägget som en liten snäcka med skal ( s ) och fot (krypsula; mp ). Den är till och med försedd ett “lock” till skalet ( operculum; o ). Snäckan på bilden har kvar en rest av veligerns “segel” ( v ) med deras cilier (flimmerhår; cil ). Nakensnäckorna genomgår efter kläckningen en radikal omvandling (metamorfos). Skalet förloras och kroppsformen ändras till den grad att snäckan ser ut som en mask. Till höger ses den fullt utvecklade snäckan (skalstrecket motsvarar 0,1 mm). Den är försedd med en mängd utskott från kroppen. I spetsen av utskotten finns säckar, bruna på bilden. Sådana säckar finns hos några arter av nakensnäckor och är en av de märkligaste anpassningar som finns bland djuren. Säckarna innehåller nässelkapslar som snäckan fått i sig när den ätit nässeldjur (t.ex. maneter eller koraller). Kapslarna fungerar precis lika bra som de gör inuti maneternas nässelceller och utgör snäckans försvar. Vid beröring kastar de ut en nässeltråd impregnerad med gift. Tråden och giftet tränger in huden hos djur som försöker äta upp snäckan och avskräcker dem. Man tror att snäckan genom sin tarmvägg tar upp nästan mogna nässelkapslar som ännu inte kan utlösas. Sedan tranporteras kapslarna till säckarna, där de mognar och blir skjutklara. Läs på en annan sida. Courtesy of A. Kristof and A Klussmann-Kolb from “Neuromuscular development of Aeolidiella stephanieae Valdéz, 2005 (Mollusca, Gastropoda, Nudibranchia)” ( Frontiers in Zoology 7:5, 2010) under this,

/td>

Jag och mina kompisar satt och pratade och kom in på hur sniglar ser ut när de föds. Vi undrar om sniglar föds med skal eller om de utvecklar skalet senare. Och om de är hermafroditer, betyder det att de befruktar sig själva eller om de kan göra snigelbarn med vilken snigel som helst? Du menar egentligen landlevande snäckor.

• De kallas ofta sniglar.
• Men sniglar är egentligen landlevande snäckor utan synligt skal.
• De flesta snäckor har ett spiralvridet yttre skal, hos några är skalet format som en spetsig mössa.
• De flesta snäckor föds inte, som däggdjursungar.
• I stället lägger honorna ägg, precis som fåglar.
• Ur ägget kläcks antingen en larv eller en liten snäcka.

De flesta snäckor som lever i havet har larver. En larv är ett djur som kläcks ur ett ägg och ser mycket annorlunda ut en det vuxna djuret. Ett exempel är insektslarver. Hos några få ursprungligt byggda havssnäckor kläcks ur ägget en mycket liten frisimmande larv som kallas trochophora,

Hos de flesta havslevande snäckor genomgås detta larvstadium inne i det okläckta ägget och omvandlas till en annorlunda liten larv som kallas veliger, Veligern kläcks ur ägget. Veligern har två stora flikar som ser ut som segel. Flikarna hjälper den att hålla sig flytande i vattnet. Snäckorna själva kan ju inte krypa så långt, men veligerlarverna kan följa med havsströmmarna och sprida snäckorna till nya ställen.

De havslevande skallösa nakensnäckorna utvecklas på ett annorlunda sätt, se bildtexten ovan. Nästan alla landlevande snäckor är så kallade lungsnäckor. De snäckor med skal, som ni kan se i trädgården, är lungsnäckor. Sniglar är lungsnäckor utan synligt skal.

Lungsnäckorna har förlorat gälarna. Den hålighet, som gälarna en gång fanns i, har förvandlats till en lunga. Med lungan kan landsnäckorna andas luft. Eftersom dessa snäckor lever på land kan de inte ha några frisimmande larver. I stället genomgår de båda sina larvstadier inuti ägget. Ur ägget kläcks en mycket liten snäcka med skal och allt.

Skalet har bara en eller några få vindlingar. När den lilla snäckan sedan växer får den fler och fler vindlingar i sitt skal. Sniglar saknar skal som vuxna. Hos dem kläcks en liten snigel utan skal ur ägget. De flesta snäckor parar sig. Efter parningen lägger honan vanligen ägg och föder alltså inte levande ungar.

Hos en del snäckor finns det honor och hanar, men väldigt många är hermafroditer. Detta innebär vanligen att samma individ är både hona och hane samtidigt. Lungsnäckorna är sådana hermafroditer. Hermafroditiska snäckor befruktar inte sig själva. Två snäckor parar sig och utbyter könsceller med varandra.

Den ena snäckan kan då fungera som hane, den andra som hona. Eller också fungerar båda snäckorna samtidigt som både hona och hane. Läs om hur lungsnäckor kan skjuta av pilar vid parningen i nästa svar. Läs också på en annan sida.2013.

2. Anders Lundquist

Kärlekspil från den vanliga trädgårdssnäckan Cepaea hortensis. Svepelektronmikroskopisk bild. Det vita skalstrecket motsvarar 0,5 mm. Courtesy of Joris M. Koene and Hinrich Schulenburg, from Wikimedia Commons under this,

/td>

Finns det en snigel som heter kärlekssnigel som rätt nyligen upptäckts och som dessutom skickar iväg små pilar från skalet? Det sa nämligen en präst på en skolavslutning i onsdags. Det finns inget som heter kärlekssnigel, men det ligger ändå något i vad prästen sade.

1. Sedan länge är det känt att en del landlevande snäckor skjuter in en pil av kalciumkarbonat i partnern samtidigt som de parar sig.
2. Detta gäller bland annat vinbergssnäckan, den art som äts som en delikatess i Frankrike (“ätliga sniglar”).
3. Snäckor är blötdjur som oftast är försedda med ett spiralvridet skal.

De kallas ofta “sniglar” i dagligt tal, läs på en annan sida. Kalciumkarbonat finns också i snäckornas skal och i de bergarter som kallas kalksten. Snäckans pil ser ofta ut precis som en pilspets, därav namnet. Den kallas på tyska “Liebespfeil” (“kärlekspil”) och på latin spiculum amoris.

1. De pilskjutande snäckorna är hermafroditer.
2. En individ är alltså både hona och hane och de båda djuren skjuter nästan samtidigt av var sin pil vid parningen.
3. Pilen bildas inte av skalet utan av en särskild säckformig körtel.
4. Pilen skjuts i väg när muskler i körtelns vägg drar ihop sig och den tränger ofta djupt in i den andra snäckan.

Pilen är klädd med slem som innehåller ett ämne, troligen ett protein, som påverkar den andra snäckan. Detta leder via en komplicerad mekanism till att en snäcka som träffar rätt får en större avkomma.2011.

• Anders Lundquist

Jag undrar hur bläckfiskar fortplantar sig. Vad jag har förstått så för hanen in en arm i honan och befruktar henne på detta vis. Men vad händer sen? Föder bläckfiskar levande ungar? Har de larver? Bläcksfiskhonan producerar mogna äggceller från sin enda äggstock.

• De förs via äggledaren till mantelhålan.
• I äggledaren omges äggcellerna av ett hölje.
• Hos tioarmade bläckfiskar avsöndrar körtlar, som mynnar i mantelhålan, dessutom en kapsel som skyddar det befruktade ägget.
• Spermierna produceras i en enda testikel och transporteras även de till mantelhålan.
• I sädesledaren bakas många spermier ihop till en så kallad spermatofor,

Spermatoforerna lagras i en ficka i mantelhålans vägg. Precis som du säger för hanen med hjälp av en eller två av sina armar in sina spermatoforer i honans mantelhåla. Dessa armar har en speciell utformning hos vuxna hanar. Hos pappersbåten ( Argonauta argo) avsnörs den pisklika änden av armen i honans mantelhåla, där den “lever” kvar ett tag.

• Man trodde först att dessa rörliga avsnörda armar var parasitiska maskar! Äggcellerna befruktas i honans mantelhåla.
• En del bläckfiskhonor placerar sedan äggen inneslutna i kapslar på havsbotten.
• Andra släpper ut dem i vattnet där de flyter omkring.
• Hos många åttaarmade bläckfiskar vårdar honan äggen från det att de lämnat mantelhålan tills dess att de kläcks.

Bläckfiskar föder alltså inte levande ungar. De flesta bläckfiskar fortplantar sig bara en gång. Sedan dör de. Bläckfiskarna har inte något larvstadium, utan de har så kallad direkt utveckling. Inuti äggen utvecklas embryona till små miniatyrbläcksfiskar som kläcks och sedan får klara sig på egen hand.

2. Anders Lundquist

: Fortplantning: förökning hos sjöstjärnor, ålar, lansettfiskar, snäckor och bläckfiskar

Hur sover bläckfiskar?

Forskare har identifierat två olika sömnfaser hos bläckfiskar. Under den lugna fasen ligger bläckfiskarna stilla med slutna ögon, medan de under den aktiva fasen både rör sig och ändrar färg. Det är möjligt att den aktiva fasen är drömsömn.

Hur få bläckfisk mör?

Koka före grillning Att koka köttet driver ut stora mängder vatten samtidigt som fibrerna bryts ner. Det gör att bläckfisken blir mör. Om du slänger den direkt på grillen drar den däremot ihop sig hastigt och blir seg och gummiaktig i konsistensen. Räkna med en dryg timmes kokning.

Vilka djur har mer än ett hjärta?

Har alla djur hjärtan? Många små djur har inget hjärta – helt enkelt för att de inte behöver det. En del av dem har inte ens någon blodcirkulation. Det gäller till exempel de vitt utbredda kvalster som finns i våra sängar och på nästan alla platser på jorden.

Syre och näringsämnen löser sig i kroppsvätskan och “skvalpar” helt enkelt runt inne i djuret. Avstånden är så små att syre och andra ämnen alltid kan komma fram till de ställen där de behövs. Det är ingen slump att det är små djur som klarar sig utan hjärta. Ett hjärta är en pump, som ser till att blodet strömmar runt i kroppen så att energi, syre och avfallsprodukter snabbt kan transporteras runt.

Ju större djur, desto större och effektivare hjärta behövs. Störst och kraftigast hjärta hittar man hos däggdjuren med som suverän rekordhållare. Dess hjärta är stort som en mindre personbil. Fåglar har ett relativt litet men också mycket muskulöst och effektivt hjärta.

1. Detsamma gäller kräldjur.
2. Hos groddjur och fiskar är hjärtat enklare uppbyggt och inte så kraftigt.
3. Många av dessa djur har också en lägre ämnesomsättning, så de behöver inte en så effektiv pump.
4. Bland de ryggradslösa djuren har utvecklingen av hjärtat inte kommit så långt.
5. Många har helt enkelt inte något hjärta alls, speciellt mikroskopiska djur.

Hos blötdjur, ringmaskar och leddjur (insekter, kräftdjur och liknande) hittar man dock ofta en eller annan form av hjärta. Hos dessa djur kan ibland ett av de större blodkärlen dra ihop sig och fungera som en form av hjärta. Systemet kompletteras även med ett eller flera mindre hjärtan.

Det finns också enstaka djur som har extrahjärtan. Så är till exempel fallet med bläckfiskar, vars gälhjärta ser till att blodet kommer snabbt ut ur och in i gälarna. Daggmaskar har inte ett utan flera små hjärtan, normalt fem, men vissa arter kan ha upp till åtta. Det garanterar framför allt en jämn blodförsörjning till alla delar av framkroppen, som innehåller de viktiga könsorganen.

: Har alla djur hjärtan?

Finns det farliga bläckfiskar?

Blåringade bläckfiskar
Hapalochlaena lunulata
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Blötdjur Mollusca
Klass	Bläckfiskar Cephalopoda
Underklass	Tvågälade bläckfiskar Coleoidea
Överordning	Octopodiformes
Ordning	Åttaarmade bläckfiskar Octopoda
Familj	Octopodidae
Släkte	Blåringade bläckfiskar Hapalochlaena
Vetenskapligt namn
§ Hapalochlaena
Auktor	Robson, 1929
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Blåringade bläckfiskar ( Hapalochlaena ) är ett släkte av små bläckfiskar med en längd på en decimeter (två decimeter med utspridda tentakler ). De är mycket giftiga som följd av symbios med tetradotoxinproducerande bakterier. De lever vid Australiens kuster och i Sydostasien, oftast i grunt vatten.

Släktet beskrevs av den brittiske zoologen Guy Coburn Robson 1929. Enligt en undersökning vid Museums Victoria, där man kombinerat genetisk och morfologisk analys med studier av ringmönstret, är antalet arter av blåringade bläckfiskar större än man tidigare trott. Över ett dussin nya arter upptäcktes vid undersökningen.

Blåringade bläckfisken är i normala fall gulaktigt brun, men när den utsätts för fara eller blir störd byter den färg och får en blå nyans. Om man till exempel under ett bad vid australiensiska kusten skulle bli biten av en blåringad bläckfisk känner man till en början inte ens att man har blivit biten, trots att djuret är mycket giftigt.

Är det nyttigt med bläckfisk?

Calamari – en bättre källa till omega 3 – Calamari är naturligt rik på DHA, den viktiga och riktiga omega 3-fettsyran. Vid ett dagligt intag på 250 mg DHA har fettsyran tre viktiga funktioner i kroppen:

Bidrar till hjärtats normala funktion Bidrar till att bibehålla normal synförmåga Bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion

Vilket djur har fyra hjärtan?

Alligatorn verkar rätt så avslappad på denna bild. Krokodildjuren är ensamma bland kräldjuren om att ha ett fyrrummigt hjärta! Men den ena aortabågen utgår från höger kammare, precis som lungartären. Dessutom finns det ett hål som förbinder de båda aortabågarna. Detta gör att hjärtat kan fungera både som ett fyrrummigt hjärta och som ett trerummigt. Copyright 1996 Corel Corporation.

Däggdjur och fåglar har som bekant hjärtan med fyra rum, två förmak och två kammare. Mindre bekant är att krokodilerna också har ett fyrarummigt hjärta med två förmak och två kammare. Alla andra nu levande reptiler och alla groddjur har ett trerummigt hjärta med två förmak och en kammare. Hos däggdjur och fåglar finns två separata kretslopp som är kopplade i serie efter varandra. Se på bilden nedan. Syrgasrikt blod pumpas ut ur vänster kammare via aortan till kroppens organ. Detta blod, som nu är syrgasfattigt, kommer tillbaka från organen till höger förmak.

Vänstra bilden visar schematiskt cirkulationen hos fåglar och däggdjur som alla har ett fyrrummigt hjärta. Högra bilden visar schematiskt cirkulationen hos groddjur och de flesta reptiler som alla har ett trerummigt hjärta. Hö är kroppens högra sida, Vä är den vänstra. Man ser alltså kroppen framifrån. Lu är lungkretsloppet, Kr är kroppskretsloppet. Pilspetsarna visar blodets flödesriktning. Röd pil är syrgasrikt blod, blå pil syrgasfattigt. I den vänstra bilden är de båda kretsloppen seriekopplade. Delar man hjärtat i skiljeväggen mellan höger och vänster halva, så får man ju en enda lång slinga, som ett O, I den högra bilden är de båda kretsloppen parallellkopplade. Den enda kammaren är gemensam för båda kretsloppen och kretsloppen bildar en dubbelslinga, som en 8, Modified after Ivy Livingstone and copyright BIODIDAC,

Vårt hjärta är alltså inte en pump, utan två pumpar Den vänstra och den högra hjärthalvan är separata pumpar. De båda pumparna arbetar synkront, det vill säga de slår samtidigt. De pumpar också ut samma volym blod per tidsenhet. Det senare är en nödvändig konsekvens av att de båda pumparna och de båda kretsloppen alla är kopplade i serie med varandra.

1. Se på bilden ovan.
2. Om höger kammare pumpade ut mer blod per tidsenhet än vänster skulle ju blodvolymen i lungkretsloppet hela tiden öka och volymen i kroppskretsloppet hela tiden minska! Och vice versa.
3. Hos en människa i vila pumpar de båda kamrarna ut vardera cirka 5 liter blod per minut.
4. Hos hårt arbetande elitidrottsmän kan flödet ur varje kammare öka till 35 liter per minut eller mer.

Detta är ett betydligt större flöde än det du får om du skulle vrida på kökskranen därhemma på max! Men gör inte det, du kommer att stänka vatten över hela köket. Läs om hur däggdjurens hjärta fungerar under fostertiden och om hur hjärtats klaffar fungerar på en annan sida. Hos grodor och de flesta reptiler pumpar samma kammare blod till både lungorna och till kroppens organ. Se på bilden ovan. Blodet från båda kretsloppen kommer sedan tillbaka till denna kammare. Hos dessa djur är de båda kretsloppen därför parallellkopplade, inte seriekopplade.

• Därmed kan djuren ha olika blodflöden i de båda kretsloppen.
• Grodor kan strypa blodflödet till lungorna och ändå ha ett högt flöde i kroppkretsloppet, vilket förmodligen är energibesparande.
• Detta gör de när lungorna inte användes under dykning, till exempel när syrgasen i dem är förbrukad eller när lungorna inte behövs.

Grodor som övervintrar i botten av vattensamlingar kan andas enbart genom huden. Eftersom deras syrgasbehov är lågt i kylan, klarar de sig utan att andas via lungorna. Dykande däggdjur, som valar och sälar, brukar inte använda lungorna som syrgasförråd.

Groddjur andas inte bara med lungor. Larverna andas med gälar. Hos de vuxna djuren fungerar munnens slemhinna som ett komplement till lungorna. Dessutom är huden ett mycket viktigt andningsorgan. Från lungartären utgår en särskild hudartär som för syrgasfattigt blod till huden. Men det syrgasrika blodet från huden går, märkligt nog, tillbaka till hjärtat via kroppskretsloppet och blandas därför med syrgasfattigt blod. Lungor saknas helt hos salamandrar inom familjen Plethodontidae. Dessa salamandrar andas huvudsakligen via huden. Vår vanliga groda ( Rana temporaria) övervintrar i botten av vattensamlingar och andas då enbart genom huden. Copyright 1996 Corel Corporation.

Det står ofta i skolböckerna att syrgasrikt blod blandas med syrgasfattigt i ett trerummigt hjärta. Blodet som når kroppens organ skulle alltså innehålla betydligt mindre syrgas hos djur med trerummigt hjärta, än det gör hos oss. Detta stämmer inte med verkligheten.

1. Det blod som grodor och reptiler pumpar ut i kroppskretsloppet består till allra största delen av syrgasrikt blod från lungorna.
2. Många reptiler har en rad fiffiga anordningar i hjärtats enda kammare som håller det syrgasrika blodflödet från lungorna separerat från det syrgasfattiga flödet från kroppens organ.

Därmed kommer det syrgasrika blodet pumpas vidare till kroppens organ och det syrgasfattiga till lungorna. Även grodorna har anordningar som håller flödena skilda åt. Ingen större nackdel för grodor och ödlor, alltså. Läs om hur groddjur ock kräldjur skiljer syrerikt blod från syrefattigt på en annan sida. Men vad är då fördelen för oss däggdjur med att ha ett fyrrummigt hjärta och två separata kretslopp kopplade i serie? Förmodligen är fördelen att trycket kan var högt i kroppskretsloppet. Hos djur med trerummigt hjärta måste trycket vara lika i de båda kretsloppen.

• Det är ju samma kammare som producerar det drivande trycket för båda kretsloppen.
• Trycket i lungkretsloppet kan inte vara för högt.
• Då pressas alltför mycket vätska ut ur blodkapillärerna och lungblåsorna blir vätskefyllda, vatten i lungorna med andra ord.
• Hos djur med trerummigt hjärta sätts därmed en övre gräns också för trycket i kroppskretsloppet.

Det kan ju inte vara högre än trycket i lungkretsloppet. Men om man har ett fyrrummigt hjärta och två seriekopplade kretslopp, kan man ha olika tryck i de båda kretsloppet. Trycket i lungkretsloppet produceras ju av höger kammare och trycket i kroppskretsloppet av vänster.

Fåglar och däggdjur har mycket höga tryck i kroppkretsloppet och ändå låga i lungkretsloppet, så att inte vatten ansamlas i lungorna. Vad är då fördelen med ett högt tryck i kroppskretsloppet? Det vet man faktiskt inte! Ett högt tryck är inte nödvändigt för att åstadkomma ett högt blodflöde. Ett högt blodflöde kunde vi fått också genom att minska resistansen (“motståndet”) i blodkärlen och då hade dessutom hjärtats energibehov blivit mindre.

I ett högtryckssystem är det kanske lättare att omfördela blodet mellan olika organ, till exempel att “shunta” blod från magtarmkanalen till de arbetande musklerna vid fysiskt arbete. Men man vet, som sagt, inte hur det förhåller sig med den saken. Texten fortsätter under bilden.

Figuren visar schematiskt blodflödet ur krokodilhjärtats båda kammare. De båda förmaken och deras öppningar mot kamrarna är ej utritade. Vänster aortabåge utgår från höger kammare och höger aortabåge från vänster kammare, det är alltså inte fel i bilden! Vänstra bilden visar hur blodet under normala förhållanden lämnar kamrarna. Högra bilden visar hur blod från lungkretsloppet kan föras över till kroppskretsloppet. Klaffen i början av lungartären fungerar som en slutmuskel och kan strypa blodflödet till lungorna i mer eller mindre hög grad. Se texten nedan för ytterligare förklaringar.

Krokodildjurens fyrrummiga hjärta Krokodilerna då? Jo, krokodilernas cirkulation fungerar normalt som vår. Se på bilden ovan. Med sitt fyrrummiga hjärta kan de ha två separata seriekopplade kretslopp, precis som vi däggdjur. Men krokodilerna kan också, precis som grodorna, strypa blodflödet till lungkretsloppet, utan att minska flödet till kroppkretsloppet lika mycket. Från höger kammare utgår både lungartären och en av krokodilernas två aortor. Den andra aortan utgår från vänster kammare. Under normala förhållanden pumpas allt blod från höger kammare via lungartären till lungorna. Klaffen till höger kammares aorta är stängd, eftersom blodtrycket är högre i aortorna än i höger kammare. Det finns ett hål som förbinder de båda aortorna ( foramen Panizzae ). Blod från vänster kammare pumpas i större eller mindre utsträckning genom detta hål till den aorta som inte tar emot blod från höger kammare. Cirkulationen blir som i den vänstra bilden ovan. Krokodilen har nu två seriekopplade kretslopp, precis som vi däggdjur. Den har också ett lägre tryck i lungkretsloppet än i kroppskretsloppet, precis som vi. Men krokodilen kan strypa blodflödet till lungorna, bland annat genom en slutmuskel, som fungerar som en ventil i början av lungartären. Då stiger trycket i höger kammare, klaffen till höger kammares aorta öppnas och en del av höger kammares blod pumpas ut till kroppen via denna aorta. Cirkulationen blir då som i den högra bilden ovan. Krokodilen har nu två parallellkopplade kretslopp, precis som groddjur och kräldjur. Krokodilerna använder sig kanske av denna möjlighet att föra över blod från lungkretsloppet till kroppskretsloppet när de dyker eller när de håller andan länge på land. Om syreförrådet i lungorna är litet eller förbrukat, har lungkretsloppet ingen funktion. Detta är därför troligen energibesparande att pumpa en mindre mängd blod till lungorna. En annan möjlighet är att krokodilerna pumpar ut syrefattigt blod i den ena aortan för att underlätta avsöndringen av saltsyra till magsäcken. Syrefattigt blod är nämligen också försurat av koldioxid, som ger upphov till kolsyra. Därmed har detta blod en högre halt av vätejoner. Om halten av vätejoner är hög i det blod som når magsäcken, krävs det mindre energi för att aktivt transportera in vätejoner i magsäckens hålrum. Krokodiler behöver ha en mycket sur magsaft för att kunna lösa upp de stora köttstycken och skelettben, som de sväljer. De tuggar nämligen inte födan. Man skulle kunna hävda att krokodilerna har det bästa hjärtat bland ryggradsdjuren. Deras hjärta tycks i varje fall kombinera fyrrummighetens fördelar med trerummighetens. Men man har ännu inte fullständigt förstått hur krokodilhjärtat fungerar. Krokodilerna är, näst efter fåglarna, de utdöda dinosauriernas närmaste nu levande släktingar. Fåglarna räknas numera som en nu levande undergrupp bland dinosaurierna, medan de krokodilartade reptilerna bildar en egen grupp. Hade dinosaurierna ett “krokodilhjärta” eller ett “fågelhjärta”? Man har hittat ett dinosauriefossil som troddes innehålla ett bevarat hjärta. Nyare studier tyder dock på att denna struktur inte är ett hjärta, utan helt av oorganiskt ursprung. Men en rimlig gissning är att de utdöda dinosaurierna hade ett fyrrummigt hjärta och samma cirkulatoriska kopplingsschema som fåglarna. Fåglarna är ju levande dinosaurier. Läs om hur fiskarnas och bläckfiskarnas hjärtan fungerar och om hur insekternas hjärta fungerar på andra sidor.2001, 2013, 2014. Referenser Texten har uppdaterats och utökats år 2013.J. Hecht: Wild at heart. Were dinosaurs pumped up for a racy lifestyle? (New Scientist 166:8, 29 april 2000).R.W. Hill, G.A. Wyse, and M. Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).D. Randall, W. Burggren och K. French: Eckert’s animal physiology, mechanisms and adaptations (4:e uppl, Freeman, 1997).K. Schmidt-Nielsen: Animal physiology (5:e upplagan, Cambridge University Press, 1997).P.C. Withers: Comparative Animal Physiology (Saunders College Publishing, 1992). Till början på sidan Till “Djurfakta”

Har en bläckfisk 9 hjärnor?

Samma mängd nervceller som hundar – Bläckfiskar har ungefär 500 miljoner nervceller, samma antal som hundar har. Däremot går bläckfiskens nervsystem genom dess tentaklar, som kan agera mer eller mindre på egen hand, vilket kan ses som att de har nio hjärnor: en central hjärna och åtta perifera.

Hur många år lever en bläckfisk?

Jag ska skriva om bläckfiskar och hittar ingenstans hur gamla de kan bli. Tacksam för svar. Det är en intressant fråga. Bläckfiskar är stora djur, många av dem mycket stora. De har en komplicerad hjärna och en mycket god inlärningsförmåga. Djur med dessa egenskaper brukar leva länge, åtskilliga år, och fortplanta sig flera gånger under sitt liv.

Med bläckfiskar är det helt annorlunda. De flesta arterna lever bara ett till två år. Sedan fortplantar de sig en gång och dör omedelbart efter fortplantningen. Stora arter på mer än 50 kilo lever bara cirka 3-5 år. Även dessa arter fortplantar sig bara en gång och dör sedan. Jättebläckfiskarna och kolossbläckfiskarna, de största av alla nu levande ryggradslösa djur, lever förmodligen längre, men man vet inte hur gamla de kan bli.

Man förmodar att de har en oerhört hög tillväxthastighet. Det finns bara en känd grupp av bläckfiskar som fortplantar sig flera gånger under sitt liv. Det är arterna av släktet Nautilus, de enda nutida bläckfiskarna som har ett yttre skal. Dessa bläckfiskar lever också ganska länge.

1. Läs om Nautilus på en annan sida.
2. Man vet inte vilken fördel det skulle kunna vara för bläckfiskarna att vara kortlivade.
3. Det kan ha att göra med att på varandra följande generationer inte konkurrerar om födan.
4. En annan möjlighet är att det kan vara en fördel för bläckfiskarna att växa snabbt, använda mycket energi till att fortplanta sig, på bekostnad av kroppens övriga funktioner, och ha en liten dödlighet hos ägg och ungar.2011.

Anders Lundquist Till början på sidan

Hur är en bläckfisk uppbyggd?

Liksom alla andra bltdjur har blckfisken en mjuk kropp utan skelett. Huvudet har tv stora gon och omges av tta lnga armar som har sugproppar p undersidan. Det finns ven tioarmade blckfiskar. Den lever p havsbotten och frflyttar genom att simma eller krypa omkring p sina armar. I skymningen kommer den fram och brjar jaga. Den ter nstan allt, men fredrar skaldjur. Munnen har en hrd nbb, som kan punktera ett hrt skal. Inne i blckfiskens kropp finns en sck med blck, som den sprutar ut fr att frvirra ett byte eller en fiende. Det allra frsta skrivblcket gjordes av blcket frn blckfiskens blcksck. En vlutvecklad hjrna och ett nervsystem gr blckfisken till ett mycket intelligent djur. Man har till och med lyckats lra dem olika saker i experiment. Blckfisken kan ocks ndra frg fr att smlta in i omgivningen. Nr blckfiskar parar sig ser det ut som om de hller varann i hand. Honan vaktar sina gg i mnga veckor tills de klcks och hller dem rena med frskt vatten. Under denna tid ter hon inget, och ofta dr hon nr ggen vl r klckta.

Faktaruta: Klassificering: Klass: blckfiskar, Ordning: ttaarmade blckfiskar, Familj: lngs Europas kuster finns slktena Octopus (Medelhavet) och Eledone (Nordsjn) Utbredning: Lever p steniga bottnar i varma och tempererade hav. De tycker inte om kyla; det rcker med en hrd vinter fr att antalet djur ska minska flera r framt Storlek: Lngd: frn 3 centimeter till 9 meter. Vikt: frn 200 g till 5 kg (den strsta vger upp till 100 kg) Livslngd: Upp till 3 r Parning: I varma hav under hela ret gg: Honan lgger ut till 150000 gg bland stenarna Klckning: Honan vakar ver ggen i 1-2 mnader; inkubationstiden r 24-125 dagar beroende p vattentemperaturen Fda: Skaldjur, bltdjur och smfisk Hot: Havsl, murnl, delfin, haj, kaskelot, sl, sjlejon och sjelefant Socialt: Lever ensam Skydd: Inte skyddad Att veta: Vissa tropiska blckfiskarter r giftiga och kan dda en mnniska. Blckfiskens ktt uppskattas i mnga lnder. En art i Medelhavet avger en vtska som frvandlas till ambra i kaskelotens inlvor; denna produkt anvnds vid tillverkning av parfymer

Vad klassas bläckfisk som?

Till blötdjuren, Mollusca, hör snäckor, musslor och bläckfiskar och några grupper till. Det är en mycket artrik stam. De kännetecknas av en mjuk kropp som ofta har ett kalkskal på ut- eller insidan, en fot att röra sig med och ofta en raspig tunga att äta med.

Hur dör en bläckfisk?

Liksom andra bläckfiskar är den kortlivad, och blir bara två till tre år gammal. Honan lägger sina vita och droppformade ägg en gång i livet och dör strax efter hon lagt dem.