Hur Länge Håller Stekt Inlagd Sill?

Hållbarhet för olika sillsorter –

En öppnad burk industriinlagd sill med klar lag, och där lagen täcker fisken, kan hålla 3–4 veckor och även längre i kylen.Krämig sill i öppnad burk håller 1–2 veckor i kyl.Hemgjord sill och sill som man köper hos fiskhandlaren kan också ha lång hållbarhet. Det hela beror förstås på om man har använt ett recept med väl avvägda proportioner, typ 1-2-3-lag med ättiksprit, socker och vatten, haft god hygien och att sillen inte stått framme för länge.Är man tveksam om huruvida hanteringen varit god är 10–12 dagar i kylen ett bra riktmärke, enligt Svensk Fisk.

Kan man frysa in stekt sill?

Stekt sill i ättikslag

8–10 färska sillfiléer uppvispat ägg skorpmjöl eller rågmjöl salt och peppar smör till stekning Lag: 3 1/2 dl inläggningsättika skivad gul lök

3/4 dl strösocker 1 tsk krossad vitpeppar ett par lagerblad De stekta sillfiléerna kan frysas in, så köp och stek lite extra när du ändå ska fylla köket med stekos. Frysta sillfiléer läggs i ättikslag direkt när de tas ur frysen och får stå och dra ett dygn.

Vik sillfiléerna dubbla på längden och panera dem först i ägg och därefter i skorpmjöl eller rågmjöl som kryddats med salt och pep-par. Stek filéerna i smör i en stekpanna. Koka upp inläggningsättika strösocker, krossad vitpeppar och lagerblad till lagen, låt den koka samman några minuter. Varva stekt sill och skivad gul lök i en skål och häll den kalla lagen över.

Låt stå kallt över natten.0 comment 0 : Stekt sill i ättikslag

Hur länge håller stekt strömming i frysen?

Konsumtionsfrys – (-18° eller kallare) Rensa gärna fisken. Förpacka den noga och så lufttätt som möjligt för att förhindra uttorkning. Lägg gärna plastfolie eller liknande mellan filéerna så att fisken inte fryser ihop till en klump. Hållbarheten beror på hur väl fisken är förpackad.

Varför ska man inte frysa om?

Publicerat onsdag 7 juli 2010 kl 19.57 I “Veckans fråga” svarar Per-Olof Hegg på Lunds Universitet och matskibenten Lisa Förare Winbladh på frågor om matkemi. Varför mjuknar inte mina linser fastän jag kokat dem jättelänge? Lisa Förare Winbladh svarar: Bönor, linser och ärtor har ett bäst före-datum, precis som andra livsmedel och de ska inte förvaras för varmt, helst vid 4 grader bara.

Förvaras de för varmt sker det strukturomlagringar och kemiska reaktioner så att till exempel svårlösliga pektater och ligniner bildas. Har linsen förvarats för fuktigt kan den visserligen snällt suga åt sig vatten vid blötläggning, men ändå inte mjukna vid kokning, har den förvarats för torrt kan det vara omöjligt att ens blötlägga den.

Ett gammalt husmorsknep är att tillsätta bikarbonat i kokvattnet så att den basiska miljön bryter ner fibrerna i linser och gör att den går att koka. Men det blir ofta slemmiga linser och bönor och inget att rekommendera. Varför skär sig majonnäsen: Lisa Förare Winbladh svarar: En majonnäs är en så kallad emulsion, vilket betyder att fettdroppar svävar runt i en vattenfas utan att krocka med varandra och smälta ihop.

Vattenfasen i det här fallet kommer från äggulan som alltså innehåller vatten. Men för att majonnäsen ska vara slät och fin behövs också ett emulgeringsmedel som finns i äggulan. Ett emulgeringsmedel är en molekyl med en fettälskande svans, som vänder sig in mot fettdropparna, och en vattenälskande svans, som vänder sig mot vattenfasen.

Emulgeringsmedlet omringar fettdropparna och hindrar dem från att krocka och bilda stora pölar så att såsen skär sig. Om den skär sig kan det bero på att det är för trångt i vattenfasen så att fettdropparna får för lite plats. Då kan man tillsätta litet vatten och vispa ihop det för att rädda såsen.

1. Sen ska man komma ihåg att alla ingredienser ska ha rumstemperatur för då fungerar emulgeringsmedlet bäst.
2. Och hälla oljan långsamt så att den hinner bilda små droppar.
3. Hur kokar man bäst broccoli? Lisa Förare Winbladh svarar: Broccoli kan vara litet knepigt.
4. Stjälken på broccolin liksom servicedelen och är klädd i ett tjockt segt skal, litet som “ett blåställ”, medan knopparna är till för fortplantning och därför väldigt “lättklädda”.

För att de ska få samma koktid måste du alltså skala broccolins stjälk ordentligt och sen skära den i mindre bitar. Koka tillsammans med buketterna i lättsaltat vatten. Gör sen inte som en del kockar, det vill säga släng broccolin i iskallt vatten. Ta istället broccolin precis innan den är genomkokt och häll upp den i ett durkslag och låt den ånga av.

Då förblir den varm och suger åt sig bra av en god dressing. Ska man lägga bröd i kylen så att det håller sig längre? Lisa Förare Winbladh svarar: Problemet med bröd är förutom att det torkar när vatten avdunstar, att det sker kemiska förändringar i brödet när det åldras. När är ett bröd är nygräddat att stärkelsestrukturen i brödet väldigt stökig, men när det åldras ordnar sig stärkelsen i prydliga kristallina strukturer, och då får det inte plats lika mycket vätska i det, och brödet blir därför torrt.

De här kemiska reaktionerna sker fortare under 8 grader, och därför ska bröd inte förvaras i kylen. Ha brödet framme, eller ha det i en brödpåse eller en brödburk. Och så har vi det här med smaken. När man gräddar brödet får man i ytan en reaktion som kallas för Maillard-reaktion.

• Brödet blir gyllene och får en nötig aromatisk smak.
• Det beror på att fetter, kolhydrater och aminosyror reagerar med varandra under väldigt höga temperaturer, och då bildas hundratals olika aromatiska ämnen.
• Men de här ämnena är lättflyktiga och försvinner snabbt.
• Ett tips är därför att rosta gammalt bröd så man får en ny Maillard-reaktion, och brödet blir gott igen! Ska man marinera kött inför grillningen eller inte? Lisa Förare Winbladh svarar: Den viktigaste ingrediensen i en marinad är saltet.

De små natriumjonerna tränger in i köttet via osmos, och luckrar upp proteinerna så att de blir litet geléaktiga och det gör att köttet kan binda vatten bättre. Köttet blir inte torrare och det lilla vatten som tränger ut är försumbart jämfört med de stora vätskeförlusterna som sker vid tillagningen.

Fläskkött ska helst marineras minst ett dygn i förväg, till exempel med en ljus soja med litet ingefära i. Nötkött däremot, ska saltas ungefär en kvart innan, för att inte förstöra myoglobinet, alltså det som gör köttet rött. Det är nämligen myoglobinet som ger köttet dess karakteristika smak. Det går bra att till exempel klappa in saltet och andra kryddor och göra en torr marinad.

När jag steker kött blir det torrt och tråkigt. Vad ska jag göra? Per-Olof Hegg svarar: Om man ska steka kött på ett tekniskt korrekt sätt ska man ta hänsyn till både konsistens och smak. Men detta görs på två olika sätt. Ska man bygga upp en konsistens på köttet så att det blir saftigt och gott ska man allra helst använda ugnen på låg effekt, och låta köttet stå där länge.

• Ju lägre temperatur och ju längre tid desto bättre.
• Det är tyvärr hemskt opraktiskt eftersom det kan ta flera timmar för köttet att bli lagat.
• Men det är en innertemperatur på 60-70 grader man eftersträvar, för att det är temperaturen då proteinerna i köttet förändras.
• När de förändras bildar de en gel eller en spindelnätsstruktur, som binder in vattnet.

Vid 60-70 grader håller köttet som mest vatten och är alltså saftigt. Gör man som de flesta recept och sätter ugnen på 225 grader kommer vattnet i köttet att försvinna snabbt. Det är som att tvätta en skjorta vid 90 grader när tvättanvisningen säger 40.

• Öttet krymper och blir torrt.
• För att få fram smaken kan man lägga köttet på stekpannan efter att det varit i ugnen, eller en kort stund på grillen.
• Då får man den bruna färgen och lite brända smaken som kallas maillardreaktion. Med t.ex.
• Oxbringa är det ett helt annat tillvägagångssätt.
• Det måste man koka i flera timmar för att bryta ner kollagenet, alltså fiberproteinet eller bindväven i köttet.

Det är det som är segt, och bildar gelatin när det kokats. Har man exempelvis kokat dillkött i flera timmar och sätter in det i kylen blir det som en aladåb när man tar ut det igen. Det är beviset för att köttet är mört. Varför ska man inte frysa om mat som en gång varit tinad? Per-Olof Hegg svarar: Det finns två skäl till det här.

Det ena är bakteriologiskt och det andra är konsistensen, eller hur man upplever mat när man tar det i munnen. Det bakteriologiska skälet är det viktigaste. Om man fryser och tinar om vartannat sker det hela tiden en tillväxt av mikroorganismer i livsmedlet, och om man gör det för många gånger blir livsmedlet otjänligt.

Det andra rör alltså konsistensen. Där får man skilja på olika livsmedel beroende på hur mycket vatten de innehåller. Bröd t.ex. är inga problem att tina och frysa om, där påverkas konsistensen knappt, och det är heller inga större bakteriologiska problem.

• Däremot om man tinar och sen fryser om en fisk eller kött blir det sämre och sämre resultat ju fler gånger man gör det.
• Det är både bakteriologiska problem och konsistensproblem.
• Orsaken till att konsistensen blir sämre är att iskristallerna tar sönder cellväggarna i köttet.
• När man tinar en fryst kyckling t.ex.

brukar den släppa vätska, eller droppa helt enkelt, så köttet förlorar alltså en del av vattnet. Skulle man tina och frysa om det ett par gånger så skulle det bara bli ett torrt skinn kvar. Livsmedel som innehåller mycket vatten är speciellt dåliga att frysa om, de förlorar lätt konsistens.

1. Fisk är ett typexempel på en vara som fungerar bäst färsk.
2. Vad är umami? Per-Olof Hegg svarar: Umami har sitt ursprung i Japan och har kallats en femte bassmak som kompletterar de andra fyra (surt, sött, salt och beskt).
3. Men det har diskuterats om det verkligen är på det här sättet.
4. Smaken består kemiskt av glutamat eller glutaminsyra.

Skulle man beskriva hur den smakar kan man säga köttsmak eller kinesisk soja. Glutamat används mycket i det asiatiska köket, och är en huvudkomponent i t.ex. kinesisk soja. Glutamat framställdes av en japansk kemist i början på 1900-talet och kallas på japanska för ajinomoto som betyder översatt “ursprunget till smak”, vilket visade på vikten för den här smaken i åtminstone Japan.

1. Frågan om den är en femte bassmak eller inte är oklart mellan olika vetenskapsmän.
2. Det finns dåliga vetenskapliga bevis.
3. Hur kan man bäst tillreda grönsaker så att de innehåller så mycket vitaminer som möjligt? Per-Olof Hegg svarar: Vitaminer är en grupp av livsmedelskomponenter där vissa är vattenlösliga och andra är fettlösliga.

Det är grundproblematiken när man ska tillreda grönsaker. Vid kokning kommer vissa av de vattenlösliga vitaminerna att komma ut i kokvattnet. Slår man sen ut kokvattnet förlorar man vitaminer på det sättet. Om man steker grönsaker i mycket olja kommer vissa av de fettlösliga vitaminerna hamna i oljan, och i likhet med kokning förlorar man de vitaminerna om inte oljan tags tillvara på.

Är stekt sill nyttigt?

Näringsinnehåll – Så vad innehåller sillen egentligen? Överlag är inlagd sill ett mycket näringstätt livsmedel där 100 g ger ca 25% av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) av essentiella näringsämnen. Sill utgör alltså en bra källa till essentiella vitaminer, som vitamin D, vilket vi generellt sett äter för lite av.

Sill innehåller även protein av hög kvalitet, så kallat fullvärdigt protein med tillräckligt innehåll av alla essentiella aminosyror som kroppen behöver. Perfekt muskelmat, med andra ord! Det näringsämne som sillen innehåller mest av, i relation till det rekommenderade dagliga intaget (RDI), är B12 där 100 g sill ger hela 350 % av dagsbehovet.

Sillen innehåller därutöver en bra mängd omega 3, den essentiella fettsyra vi riskerar att få i oss för lite av genom en svensk standardkost. Näringsvärde, inlagd sill i klar lag (100 g)

Sill serveras i olika typer av lag. De krämiga lagen innehåller en högra andel fett, men även de är hälsosamma i lagom mängd. Sillen som är inlagd i klar vätska är något energisnålare och är den som använts som exempel i näringsberäkningen ovan. På grund av inläggningen är sill ett mycket salt livsmedel, så som med allt annat ska du inte endast äta sill utan variera med andra fiskar oh proteinkällor.

Stina Söderholm