Hur Lång Är En Abborre?

Ålder och storlek – Individer på 26 år har påträffats. Vid kusten blir abborren vanligtvis inte äldre än 10–15 år. Honan kan uppnå en längd kring 50 centimeter och vikt över 3 kg. Hanen väger sällan över 1 1/2 kg. Hanen blir könsmogen vid 2 till 4 års ålder och honan vid 3 till 5 år.

Hur gammal är en 40 cm abborre?

Lite fakta om Abborren – Som liten växer abborren fort. Den är redan år två ofta över 10 cm. Därefter går det långsammare. Lyckas du fånga en abborre på över 30 cm är den ofta över tio år gammal. Som mest blir en abborre runt 20 år gammal, och kan uppnå en maxlängd av ca 60 cm.

1. Abborren växer sig stor i näringsrika sjöar, men kan i sura och näringsfattiga vatten bilda stora bestånd av småvuxna så kallade “tusenbröder”.
2. Honan är den som blir stor, för att hon ska kunna lägga mycket rom.
3. Hanen blir inte lika stor, då han ändå är framgångsrik och kan föröka sig.
4. Abborren leker på våren.

På grunda, strandnära områden. Oftast när vattentemperaturen ligger runt 7-8 grader. Abborren kan variera ganska mycket i utseende. Den kan skifta färg och form beroende på platsen den lever på. Den i vissa vatten vara högryggad och i andra vatten ha en slank, strömlinjeformad kropp.

Hur lång är världens största abborre?

Den tyngsta abborren någonsin var en bjässe på drygt 3,1 kilo som fiskades upp vid Hällers myr nära Lysekil 1985. Den var 51 centimeter lång.

Vad är en stor abborre?

Abborre Perca fluviatilis Den gröna abborren är lätt att känna igen. De mörka banden som pryder sidorna samt de röda buk- och analfenorna är karaktäristiska. Buken är gul-vit. Färgen skiftar beroende på i vilket vatten abborren lever, de kan vara ljust gröna eller nästan svarta.

Ryggfenorna är mycket vassa och lätta att sticka sig på. Fjällen på abborren är skarpa och ganska svåra att få bort. Abborren kan nå en vikt av 4,7 kg och bli 51 cm lång, Normalt blir den sällan över 0,5 kg i våra vatten och honan blir större än hannen. Abborren finns i våra insjöar och i det bräckta vattnet i östersjökustens skärgård.

Abborren blir stor i näringsrika sjöar men kan i sura och näringsfattiga vatten bilda täta bestånd av småvuxna “tusenbröder”. Leken sker på våren och då samlas abborrarna på grunt vatten där honorna lägger ett långt klibbigt band av rom bland vegetationen.

• Som liten är abborren en stimfisk men äldre och större exemplar lever oftast ensamma.
• Öttet är magert.
• Abborren smakar som bäst när den väger under ett kilo.
• Skärgårdsborna äter abborren “byxad”, ett bra sätt att filea all fisk som då får en byxliknande form och bli helt benfri! Abborren kan i rätter ersätta både sjötunga och andra plattfiskar.

Bästa säsong är höst och vinter. Vanligaste fångstmetoden är nät ryssjor, mjärdar och krok. Aborren förekommer i de blåmarkerade områdena på kartan

Bästa säsong är höst och vinter. Vanligaste fångstmetoden är nät ryssjor, mjärdar och krok. Abborren är medelpads landskapsfisk

Vad väger en 40cm abborre?

Välnärda abborrar Hej! Efter cirka 50 båtpimpelturer det senaste året dök frågan upp. Var är abborrarna mest välnärda. För att kunna hitta ett lämpligt värde delade jag vikten med längden. Enligt detta ger en abborre på 1000 gr med en längd av 40 cm värdet 25.

En abborre med längd 42 cm vikt 1000 gr ger ett värde av 23. En 880 gr med längd av 40 cm gav värdet 22. Det var bara att räkna och följande tabell dök upp. Att olika sjöar har olika förhållanden visar min sammanställning. Med reservation för variation under året. Mars och april är fisken romstinn och i några av sjöarna är det septemberfisk som vägdes och mättes.

Abborrar jag räknat på är i nästan alla fall runt 700-900 gr De abborrar runt 900 gr jag fångat med högst värde är Svartåabborrar med 28, Men det var på bottenmete. Kul för en nörd som mig. Men kanhända fler är intresserade.26 Drögen 25 Norra Åsunden 23 Svanasjön Sommen 23 Mellersta Åsunden 23 Glimmingen 23 Ören Svalsjö 22 Örlången Svalsjö 22 Södra Åsunden 22 Tranåssjön Sommen 22 Björkern 21 Malexandersjön Sommen 20 Skiren Drögen har med andra ord de mest välnärda abborrarna i spannet 700-900 gr I dag fredag var jag på mellersta Åsunden och letade mataborre.

Vinden var sydvästlig och Åsunden ligger något skyddad. En tur för någon vecka sedan på samma vatten gav ett 20 tal matfiskar på 250 till 400 gr förutom ett 100 tal 30-40 gr. Fiskedjupet på 16 m som förra veckan gav fisk var i dag omöjligt. Istället fungerade 11-11,5 m. Troligen på grund av en mulen himmel och några regndroppar.

Vid förra tillfället fanns solen på plats och därmed var ljuset troligen bättre på den djupare nivån. Förmiddagen gav ett 20 tal matfiskar förutom smått. Jag hittade ett stim med stor fisk id 12.30 tiden. Men hur jag än försökte var det tvärstopp. Efter en kvart klev en bra fisk på men ve och fasa.

• En brax.! Det var bara att leta vidare.
• Vid 14.15 tiden beslöt jag mig för att ge mig för dagen.
• När jag åkte mot land dök några fina ekon upp på en 11.5 meters plattbotten.
• I med pirken och en halvtimme senare var nästa hink fylld med abborre på 500 gr – 900 gr.43 abborrar med en totalvikt på knappt 20 kg blev dagens fångst med matfisk.

Båtpimplet visar sig igen för mig vara överlägset isfisket vad avser stor fisk. Bilder från de senaste veckorna finns här under. Det är dags att sammanställa fångstrapporterna för sportfiskeklubbarnas fiske i Sommen för 2016. Skicka in dina fångster till undertecknad.

Vilka djur äter abborre?

Abborre är målet för fiskare och rovdjur – Både yrkes- och fritidsfiskare fångar gärna abborre. De abborrar man får på nät är nästan alltid honor, eftersom dessa växer snabbare och blir större än de flesta hanar. Lägger man ut en mjärde under abborrens lektid får man däremot mest hanar.

• Fritidsfiskarna drar upp många gånger flera abborrar än yrkesfiskarna.
• Den årliga abborrfångsten varierar kraftigt, eftersom storleken av årsklasserna beror på temperaturen under deras första sommar.
• Om ynglen inte hinner nå en viss storlek före hösten dör de under vintern.
• Forskningen visar att mängden gös i ett område begränsar abborrpopulationens storlek eftersom gösen äter abborre och arterna konkurrerar om samma föda.

Också gäddor och lakar fångar små och större abborrar. Abborren är också viktig föda för storskarvar vid kusten.

På vilket djup finns abborre?

Abborre – Finlands nationalfisk – Fotograf: Risto Jussila Abborre (Perca fluviatilis). Alltsedan Kalevalas tider har fiskarna i Finland bett vattendragens gud Ahti att ge abborrar, och nästan alltid har deras önskan besannats. Det är nästan omöjligt att komma hem från en fiskefärd i Finland utan abborrar – bara fiskaren har en krok på linan! Abborren är den vanligaste fångstarten i Finland.

Abborren finns i hela Finland med undantag av landets allra nordligaste del. Oavsett om du fiskar till havs, i små tjärnar eller i stora insjöfjärdar har du stora möjligheter att få en nätt abborre på kroken. Till följd av de varma somrarna på 2000-talet har abborrbestånden i Finland blivit betydligt starkare, och abborrar på mellan ett halvt och ett kilo är vanliga i finska vatten.

3 TIPS PÅ HUR DU FÅNGAR GROV ABBORRE – VINN ETT EXKLUSIVT BORRESPÖ – FISKAR MED UPPLEV – TÄVLING

Abborren leker i maj. Den börjar hugga på drag i juni, när vattnen blir varmare. Fiskesäsongen fortsätter till slutet av hösten. Fotograf: Veli-Pekka Räty På sommaren rör sig abborren i ytskiktet ute på fjärdarna. Då ger trolling bra fångster. Var och hur kan man fiska abborre? Det bästa fisket under den isfria säsongen sker under semesterperioden i juli–augusti. Då finns abborren också i strandvattnen. På sommaren är bryggan vid sommarstugan ofta en bra fiskeplats.

Trädstammar som fallit i vattnet eller risvasar som du tillverkar själv ökar möjligheterna till fångst. Med jigg och spö för bottenmete får du abborre på grunda ställen och i sund, ofta på 1–5 meters djup. Ibland kan långgrunda vikar ge fantastiska fångster. I bra sjöar för siklöja trivs abborren även i ytvattnen ute på fjärdarna.

Där kan du släpfiska efter dem med wobbler. Fotograf: Risto Jussila Jiggar med neonfärger fungerar bra i mörka vatten. Nära bottnen med jigg och spö Abborrsäsongen fortsätter under hela hösten. Grunda ställen nära djupa vatten och sund med strömmande vatten är toppenplatser. I september–oktober bildar abborren stim och hugger på jigg, spinnare och spö för bottenmete.

Under en bra dag kan du dra upp stora abborrar. När den första abborren nappar på jiggen, ser du hur hela stimmet stiger upp till ytan. När abborren är på hugget hinner jiggen knappast sjunka under ytan innan den befinner sig i gapet på en glupsk abborre. På hösten hittar du abborren på 5–10 meters djup, beroende på sjön.

Ibland finns abborren alldeles vid ytan. Fina fiskeställen hittar du ofta där måsarna slår ner i vattenytan. Där är storabborrarna i färd med att jaga nors. Abborrfiskaren föraktar inte heller små sjöar. Många små vatten kan ge verkliga bjässar som fångst. När tjärnarna täcks av höstens första klara kärnisar är den bästa säsongen inne. Pimpelfiskarens vanligaste fångst De bästa fångstsäsongerna på vintern är när isen lägger sig på sjöarna och i mars–april. I sjöar med klart vatten finns abborren på stora djup, under den bästa fiskesäsongen i 7–15 meter.

Fångstdjupet varierar betydligt beroende på vattendrag, och på våren kan stim med stora abborrar finnas på endast 1–2 meters djup. På midvintern är abborren mer passiv och uppehåller sig på 2–6 meters djup. Vertikalpirkar, balanspirkar och mormyskor är bäst för abborrfiske. Oftast hugger en stor abborre en balanspirk en–två meter ovanför bottnen.

Det finns oändligt många bra fiskeställen för pimpelfiske. Abborre finns i branterna vid grynnor, i sund och i strandbankar. Varje pimpelfiskare har sitt hemliga fiskeställe för stora abborrar. För att bevara sin hemlighet ger han andra fiskare vilseledande information. Rautavesi, Sastamala.

Vad kostar 1 kg abborre?

Quick Overview – Pris per kg: 330kr. Skinn – och benfria filéer. En svensk klassiker med utsökt smak. Kärntemperatur: 52 grader.

Beskrivning Recensioner (0)

Finns det abborre i USA?

Gul abborre eller nordamerikansk abborre ( Perca flavescens ) är en fiskart som finns i Nordamerika, Den ingår i släktet Perca och familjen abborrfiskar, Inga underarter finns listade.

Var nappar abborren?

Abborre (Perca fluviatilis) Kvarkens vida och omväxlande skärgård är en av Finlands bästa abborrfiskeplatser. Områdets vatten är rena och fiskarna har gott om föda, här växer de sig stora och det finns gott om fisk. Abborren påträffas nästan överallt: i havet, i små grunda sjöar, i bäckar och i åar och älvar.

Hur ser man ålder på abborre?

Man får reda på fiskens ålder genom att räkna de årsringar som bildas i fiskarnas fjäll, ben och öronstenar, otoliterna. Principen är den samma som för årsringar i träd. Under sommaren växer fisken snabbt och det bildas ljusa och breda tillväxtzoner i fiskarnas fjäll och ben.

1. Då tillväxtperioden avstannar till vintern bildas tillväxtzoner som är smala och mörka.
2. En bred och en smal tillväxtzon bildar tillsammans en årsring.
3. För fiskforskare är åldersbestämning nästan lika viktig som vägning och mätning av fisk.
4. Med hjälp av åldersbestämning får forskarna reda på fiskbeståndets ålderssammansättning, hur starka åldersklasserna är och hur bra fiskarna växer.

Man behöver information om hur fiskbestånden mår för att kunna sköta om dem och planera fiskevården.

Hur gammal är en 100cm gädda?

Ordning gäddartade fiskar Esociformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav 1 är inplanterad. Familj gäddor Esocidae Fiskar med långsträckt kroppsform, väl avsatt, bred och platt nos samt långt bakåt sittande ryggfena.

• Utpräglade rovfiskar.
• Utrustade med simblåsa.
• Lever i söt- och bräckvatten.
• Familjen är med 1 släkte och 5 arter representerad i Europa, Asien och Nordamerika.
• I Europa och Sverige endast 1 art.
• Gädda Esox lucius Kännetecken : Kan inte förväxlas med någon annan europeisk fisk.
• Färgen varierar mycket.
• Den är oftast gulgrönaktig på ryggen, ljusare på sidorna och vit eller gulaktig på buken.

Ofta ljusfläckig på sidorna. En del färgvarianter är ärftligt betingade. Hos en del gröna gäddor kan även köttet och benen vara grönfärgade. Honan blir större än hanen. Den förra kan i Sverige bli så lång som 1,43 m (Stockholms skärgård) och väga upp till 31,5 kg (Ljusterö, Stockholms skärgård).

1. I Siljan togs på 1850-talet en gädda på 26,5 kg och i Faxälven år 1900 en annan med samma vikt.
2. Svenskt rekord för en hane (Hammarsjön, Strömsnäsbruk, Småland) är 1,22 m resp 11,8 kg.
3. En annan hane (Kävlingeån, Skåne) var 1,03 m resp 10,15 kg.
4. En finsk hongädda vägde 25,5 kg, en Dansk 26,5 kg och var 1,5 m lång.

På Irland har 3 gäddor vägande över 40 kg anträffats. Den grövsta vägde 41,77 kg. En av dem var 1,75 m lång. I IImen, Ryssland, har en gädda på 34 kg fångats. Utbredning : I söder till Pyrenéerna, mellersta Italien och Balkan. I öster hela Ryssland och vidare genom norra och mellersta Asien till Berings sud och Kamtjatka.

• I Nordamerika Alaska, Canada och östra USA.
• Inplanterad i Spanien och anträffad i Portugal.
• Förekomst i Sverige : Gäddan förekommer allmänt över hela landet utom i fjällen där den blott undantagsvis – främst i Torne älvs vattensystem – tränger upp i björkregionen.
• Sålunda är den funnen vid Pältsa och Treriksröset.

Den finns även längs Bottniska vikens och Östersjöns kuster, ofta långt ute i havsbandet (anträffad undantagsvis upp till 90 km från närmaste strand) men framförallt i skärgårdarna. I Östersjön leker gäddan knappast söder om nordöstra Skåne. Vi Västkusten finns den blott i flodmynningar med bräckt vatten.

Arten har dock anträffats i saltvatten, såsom vid Skaftö utanför Gullmaren i Bohuslän. Miljö : Gäddan påträffas i alla slags sjöar, varma och kalla vatten, svagt rinnande vattendrag och i havet (jfr ovan). I Lappland finns den ställvis även i forsarna. Den föredrar grunda vegetationsrika vikar och sund med lugna vatten men är ej nogräknad i valet av vistelseort.

Sommartid håller den sig oftast på djup mellan 1-20 m. Flyttning : Gäddan är i regel stationär, men också flyttande bestånd förekommer. Stationära och flyttande populationer kan vistas i samma vatten. Äldre storvuxna exemplar kan vara rörliga och följer t ex i skärgården ofta strömming stimmens förflyttningar.

1. I större sjöar och i skärgårdar företas regelbundna vandringar av vanligtvis några kilometers längd, under vintern ut till djupare vatten och på våren upp till lekplatsen, dit samma gädda kan återvända år efter år.
2. I Lappland och Västerbotten kan gäddan om våren vandra miltals från bräckvatten och sjöar till lekplatserna, därvid forcerande bäckar och älvar.

Förflyttning i rinnande vatten sker oftast nattetid men gädd yngel på 2-7 cm flyttar om dagen i juni-aug i stort antal från Ängerån i Västerbotten ned till Bottniska viken. Sådan flyttning torde inträffa också i andra kustområden. I Finland har gäddan under den varmaste sommartiden flyttat minst 15 km från inre kustvatten utåt skärgården.

Vanor : Arten lever merendels enstaka, är revir hållare och intar ofta en favoritplats utanför vassen bland näckrosor, nate-, tång- och andra växtruggar, som begagnas för vila och spaning efter byte. Däremot ställer den sig inte inne i täta vassar (s k gäddvassar) med mindre än att där finns kanaler och gläntor.

Gäddan intar föda periodvis, men detta torde ej bero på att dess tänder i pauserna mellan näringsintagandet skulle ömsas och växa ut (s k hugg- och svallköttsperioder). Året runt är blott ca 3/4 av underkäkens tänder i funktion, medan övriga tänder nybildas, dvs ömsas efter att ha avbrutits, utan att livsrytmen hos djuret av denna anledning företer några förändringar.

Under varma sommarperioder drar gäddan till djupare vatten för att under hösten återkomma till grundvatten. Helst jagar gäddan under skymningen och natten. Jaktmetoden är att stå på lur gömd i vegetationen och göra en snabb rush mot bytesfisken, som ofta huggs på tvären. Genom huvudskakningar vänder gäddan bytet i munnen, så att det kan sväljas med huvudet först.

Föda : Gäddan förtär alla slags fiskar, t o m av sin egen art. Den kan också fånga ormar, grodor och fågelungar. Gäddungar under 10 cm äter kräftdjur och insektslarver. På vissa lokaler kan äldre gäddor fortsätta med att äta dagslände- och trollsländelarver jämsides med fiskföda.

1. Gäddynglen förtär hoppkräftor, musselkräftor och vattenloppor samt andra planktondjur.
2. Fortplantning och tillväxt : Hanen är könsmogen vid 1-3 år, honan vid 2-5 år.
3. Leken sker under mars-maj på översvämmade stränder och starrängar samt långgrunda vikar på varierande djup från någon decimeter till (i skärgården) 6 m.

Leken pågår 3 till 6 veckor varvid ibland först de mindre, senare de större honorna fortplantar sig, medan hanarnas storlekar är mer jämt fördelade. Rommängden hos en hona på ca 2 kg uppgår till 40.000-50.000 korn, hos 5-kg-hona till ca 90.000 ägg och hos en stor hona till över 1/2 miljon.

Äggen klibbar fast på blad och stjälkar. De är 2,5-3 mm. Under leken rör sig en hona omgiven av en eller två hanar långsamt över grundbottnarna och kan därvid förflytta sig ganska långt.Några revir är det alltså icke fråga om. Honan avger ca 100 ägg i taget, varvid hanen varje gång besprutar dem med mjölke.

Efter en eller några minuters paus och mindre förflyttning avger de ånyo sina könsprodukter. detta fortgår i perioder om ca 1 timme. För en hona pågår leken från några dagar till en vecka, för en hane under minst 2 veckor. Rommen kläcks efter 10-15 dygn beroende på temperaturen.

1. Ynglet, som är ca 9 mm långt, har klibbkörtlar på nosen och sitter de första dagarna fästat vid växter, konsumerande gulesäck en.
2. Efter ca 2 veckor och vid ca 12 mm längd börjar ynglet simma och fånga plankton.
3. Vid ca 25 mm längd är gäddutseendet påtagligt.
4. Tillväxten är snabb och honorna växer fortast.

Vid 1 års ålder kan gäddan vara 12-20 cm, 2 år 28-35 cm, vid 3 år ca 35-50 cm och med 1/2 kg vikt, vid 5 år ca 50-55 cm resp 1 kg, vid 6 år ca 55-61 cm, vid 7 år ca 59-68 cm, vid 9 år ca 89-97 cm, vid 11 år ca 99 cm. Detta är medelvärden, och tillväxten kan ske betydligt snabbare.

En gädda på ca 1 m längd och ca 8 kg vikt brukar motsvara en ålder av 10 till 11 år. Livslängd : 33 år i Finland.30 år har konstaterats i England och 16 år i Sverige. Status : Gäddan har gått starkt tillbaka i många trakter av Europa beroende på föroreningar, brist på lämpliga lekplatser och överfiske.

Användning : Gäddan är i Sverige en av de ekonomiskt viktigaste fiskarna och är betydelsefull likaså i andra delar av Europa. Den fångas med krokredskap, nät och ryssjor (vid lek); av sportfiskare med kast- eller spinnspö. Fångsten brukar uppgå till ca 3.000 ton per år.

Stina Söderholm