Är Flodkräftan Släkt Med Hummer?

Signalkräftan är till levnadssätt och utseende mycket lik den ursprungliga svenska flodkräftan. Den främsta skillnaden i utseendet är att signalkräftan har slätare skal och stora breda klor. I tumgreppet på de kraftiga klorna har den en tydlig vit fläck, därav namnet signalkräfta.

1. Dessutom saknar signalkräftan de taggar som flodkräftan har på var sida av huvudskölden.
2. Både signalkräftan och flodkräftan ställer höga krav på livsmiljön med rent, sött vatten och hög syrehalt.
3. Havskräfta Nephrops norvegicus är en nära släkting till vanlig hummer men är betydligt mindre och slankare med långa smala klor.

Till skillnad från sin större släkting lever den på mjuka bottnar av lera och sand. Havskräftan har en mildare smak jämfört med diverse andra mindre kräftor. När de som bor på västkusten i Sverige pratar om kräftor avser man havskräftor, medan man i resten av landet avser sötvattenskräftor när man talar om kräftor.

Hur ser man skillnad på signalkräfta och flodkräfta?

Signalkräfta Signalkräfta Kännetecken Signalkräftan har ett skal som skiftar i färg beroende på vilken sorts vatten den lever i. Lever kräftan i en sjö med dybotten har den oftast ett mörkt nästan svart skal, lever den däremot i en mineralrik sjö utan dybotten är den ofta lite brunblå och framför allt vid lederna brukar den ha en blåaktig färg.

1. Till skillnad från den svenska flodkräftan så har signalkräftan inga taggar på skalet utan den är rätt len.
2. Den största skillnaden mellan flodkräftan och signalkräftan är dock klorna.
3. En signalkräfta har nämligen en markant vit prick precis där “tummens” led ligger.
4. Utbredning Signalkräftan kommer ursprungligen från norra USA men spred sig i början av 1900 -talet.1912 planterades kräftorna ut i Kalifornien och därifrån spred den sig utöver hela USA.

Av olika anledningar har signalkräftan planterats in i olika sjöar i Europa under 1900 -talet. Bland annat beror det på att det under 1800 -talet började spridas kräftpest i Europa.1907 dumpades döda smittade signalkräftor i Hjälmaren som då var en kräftrik sjö, det här resulterade i att nästan hela populationen flodkräftor dog ut efter en inte allt för lång tid.

• Eftersom alla flodkräftor som smittas av kräftpesten dör, kan arten aldrig bygga upp någon resistens mot sjukdomen vilket gör att flodkräftbestånden ständigt minskar.
• Eftersom bestånden minskar så mycket i Europa började man på 60- talet importera signalkräftor för att få upp fisket till en lönsam nivå igen.

Det man inte tänkte på var att signalkräftor är naturliga bärare av kräftpesten. Skillnaden mellan flodkräftan och signalkräftan är att de flesta signalkräftorna inte dör av pesten då de har en viss resistens mot sjukdomen. Kräftpesten sprids väldigt lätt i vattnet och det behövs inte mycket alls för att smitta andra kräftor, vilket betyder att så fort man planterar ut signalkräftor i en sjö så dör flodkräftorna som bodde där förut.

Allt eftersom kräftpesten spreds bland flodkräftorna fick signalkräftorna mer plats och spreds mer. Nu har signalkräftorna praktiskt taget tagit över flodkräftornas roll i de svenska sjöarna. En del tycker att det inte spelar någon roll om det är signalkräftor eller flodkräftor vi har i sjöarna, medan vissa tycker att de stör den svenska djurfloran.

Jag tror däremot att det var bra att man planterade in signalkräftorna då Sverige har tjänat otroliga mängder på fisket och att det faktiskt inte är någon större skillnad mellan de två kräftornas beteenden. Ekologi Signalkräftan lever endast i rena och friska sötvattenssjöar.

Precis som flodkräftan är den mycket känslig för försurning och förorening, vid pH under 6 finns inga kräftor. När det gäller mat däremot är inte kräftorna lika kräsna. Dom äter det mesta från döda djur till undervattensväxter och hjälper därför till med att hålla vegetationen i sjöarna på en bra nivå.

Kräftorna är även viktiga för andra djur i ekosystemen kring sjöarna då de är mat till många andra djur, bland annat ål, abborre och mink. Det här är intressant eftersom minken också är en relativt ny art i Sverige som ställer till med oreda. Kanske är det så att minken sedan den kom in i Sverige har haft en negativ effekt på vår ursprungliga flodkräfta.

Hur har den nya arten anpassat sig rent fysiologiskt?

Signalkräftan har inte behövt ändra sig något alls under de 60 år dom varit i svenska vatten. Det beror på att Gunnar Swärdsson, mannen som tog hit kräftorna från början gjorde ett riktigt bra jobb i Amerika när han valde ut vilken art han skulle ta med som ersättare till flodkräftan.

Han var noga med att leta upp en art som levde i samma miljö, med ungefär samma temperatur i vattnet och samma kost som flodkräftan. En grej som kanske kommer hända är att den anpassar sig till kallare vatten för att kunna bosätta sig i sjöar längre norrut. Den största skillnaden när det gäller tålighet för kallare vatten mellan flod och signalkräftan är att flodkräftan har färre men större romkorn som klarar kallare vatten bättre än signalkräftornas mindre.

Kanske kommer signalkräftans rom bli mer lik flodkräftans.

Hur påverkar den nya arten det naturliga ekosystemet?

Signalkräftan påverkar inte klimatet och ekosystemen annorlunda än flodkräftan då de äter samma sak, ar samma fiender och lever i samma vatten. Det har blivit så att signalkräftan tar över flodkräftans nischer i våra sjöar och vattendrag. Om inte Gunnar hade planterat in signalkräftorna skulle kanske tillståndet i de svenska sjöarna vara mycket sämre än det är idag.

Hur/varför kommer de nya arterna till Sverige

Anledningen till att man tog hit signalkräftorna var att våra ursprungliga kräftor, flodkräftorna smittades av kräftpest och vi behövde en efterföljare till den utdöende arten. Kräftpesten kom hit via fartyg från Nordamerika som släppte ut smittat lastvatten i Europas hamnar.

Man vet att en båt släppte ut smittat vatten i Venedig år 1860, och sen dess har kräftpesten spridit sig över Europa.1907 kom pesten till Sverige och det var då våra flodkräftor började insjukna. Antalet flodkräftor minskade snabbt och man behövde göra något för att behålla våra sjöar i bra skick. En forskare vid namn Gunnar Swärdsson tog på sig ansvaret att leta upp en ersättare till flodkräftan och åkte till Nordamerika för att leta upp ett substitut.

Han letade bland en massor olika kräftarter och kom fram till att signalkräftan passade bäst. På 60 -talet hade Gunnar bestämt sig och planterade ut kräftorna i ett flertal svenska sjöar. : Signalkräfta

Finns flodkräftan kvar?

Hotbild – Flodkräfta förekom tidigare i sjöar och rinnande vatten i större delen av landet, nedanför fjällkedjan. Men bestånden har minskat kraftigt. Man räknar med att hela 98 procent av bestånden har slagits ut under de senaste hundra åren. Nu finns knappt tusen kända vatten med flodkräfta i landet.

Hur stor är världens största kräfta?

Beskrivning – Flodkräftan är ett av Europas största kräftdjur, Hanen kan bli upp till 18 centimeter lång och väga 350 gram; honan är något mindre. Den är allätare, och äter också gärna as, men undviker det om det är ruttet eller skämt. Den är revirhävdande, och företrädesvis skymnings- och nattaktiv.

Varför dör kräftor?

Därför kokas kräftor levande – Anledningen till att man kokar kräftor levande är praktisk – det skulle helt enkelt ta för lång tid att avliva varje enskild kräfta på något annat sätt än genom kokning. Det är viktigt att vattnet kokar ordentligt innan man lägger i de levande kräftorna så att de dör så snabbt som möjligt.

Är svenska kräftor giftiga?

Svenska kräftor innehåller 5-700 gånger så höga halter av hälsofarliga PFAS-ämnen jämfört med kräftor från andra länder. Det visar laboratorietester som Testfakta låtit utföra. Testfakta har skickat åtta olika förpackningar med kräftor till ett laboratorium.

Tre svenska sorter, samt fem från Turkiet, Spanien och Egypten. Det upptäcktes att i de svenska signalkräftorna fanns det mellan 6 700 och över 14 000 nanogram PFAS-ämnen per kg kräftkött. Det kan jämföras med kräftorna från de andra länderna som låg på mellan 20 och 1 300 nanogram. För dricksvatten ligger det svenska PFAS-gränsvärdet på 100 nanogram (ng) per liter, men Livsmedelsverket vill sänka det till max 4 nanogram per liter,

Danmark införde nyligen ett gränsvärde på 2 nanongram, Värdena är så pass höga att kräftor bör ätas med försiktighet. Testfakta har räknat ut att en person som väger 70 kg inte bör äta med än 3-6 kräftor per vecka. Om de är svenska. Det krävs 64 till nästan 2 000 utländska kräftor för att nå upp i samma nivåer.

Högst halt PFAS-ämnen i testet hade Ullmos signalkräftor från svenska insjöar med 14 062 nanogram (ng) per kilo. Det kan jämföras med 106 ng/kg för Fiskeriets turkiska kräftor och Ullmos egyptiska kräftor som bara innehöll 20 ng/kg. Åke Bergman, professor emeritus i miljökemi, anser att det krävs ett förbud för tillverkning och användning av alla PFAS-ämnen på global nivå.

– Vad gäller kräftorna tycker jag att man ska begränsa intaget av kräftor med höga PFAS-halter och samtidigt fråga vad man vet om andra miljöföroreningar i de kräftor man köper. Stämmer uppgifterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor. Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.

Hur mycket kostar flodkräftor?

Flodkräftor skapar affärsmöjligheter – Flodkräftor kan odlas extensivt – i princip utan skötsel – i befintliga eller nygrävda dammar. I välskötta småvatten kan en extensiv odling om 1000 kvadratmeter ge 10-15 kilo konsumtionskräftor per år. En kommersiell utomhusodling med tillförsel och recirkulering av vatten, luftning, matning kan ge hundratals kilo per år.

Eftersom flodkräftor i dag kan kosta upp till 1200 kronor per kilo i handeln finns potential till goda inkomster. Att arrangera kräftfiskeevent är en annan affärsmöjlighet för flodkräftodlare, liksom att odla yngel för utsättning. Båda dessa aktiviteter ger ännu högre inkomster än att sälja kräftorna per kilo.

Restaurering av vatten genom återutsättningar av odlade kräftor bidrar dessutom till bevarandet av arten. Kräftodlingens ABC ger de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för en lyckad odling. Vattnet får till exempel inte vara försurat eller syrefattigt.

Kan man äta kräftor med kräftpest?

3. Kräftpesten är farlig även för människor – Falskt. Kräftpesten är en parasit som har kräftor som värddjur, inte människor.

Har kräftor hjärta?

Blodkärlssystem – Blodkärlssystemet är öppet, med ett hjärta på ryggsidan. Upptagningen av syre, dvs. andningen, sker hos mindre arter direkt genom huden, medan större arter har gälar. Kräftdjuren har två typer av ögon, frontalögon (naupliusögon) och fasettögon (komplexögon).

Kan kräftor känna smärta?

Under lång tid förutsatte mänskligheten att djur inte känner smärta och veterinärer i USA rekommenderades innan 1989 till exempel att djurs smärta helt ignorerades, Men ju mer forskning som görs desto fler djur bevisas känna smärta. Exempelvis fiskar, humrar, kräftor och bläckfiskar.

• Att dessa djur känner smärta har visats i studier i många år, men nu har brittiska forskare sammanställt över 300 av dessa studier.
• De kom fram till att även kräftdjur som kräftor och humrar, samt bläckfiskar känner smärta och därför bör inkluderas i den brittiska djurskyddslagen.
• Det skulle i sådana fall innebära krav på att de bedövas innan de avlivas.

Att koka levande djur som känner smärta är inte förenligt med djurskyddslagen i Storbritannien. De brittiska forskarna, och även det brittiska veterinärförbundet, föreslår därför att kräftdjur och bläckfiskar ska inkluderas i Storbritanniens djurskyddslag, vilket exempelvis skulle kunna innebära att dessa djur inte får avlivas utan att först ha bedövats.

1. Enligt den svenska djurskyddslagen ska alla djur som hålls av människor “behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom”.
2. Det är länsstyrelserna som kontrollerar så att djurskyddsreglerna i Sverige följs.
3. I exempelvis Schweiz är det förbjudet att koka levande kräftor,
4. I Sverige är det tillåtet.

LÄS ÄVEN: • Ny svensk djurskyddslag – straffbart överge katter, förbud mot cirkusdjur • Försämringar för kycklingar och grisar – Jordbruksverket anklagas gå branschens ärenden Källor: Dagens Nyheter, Havet.nu och Science Magazine Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.

Vad är det gula i kräftor?

Kräftsmör kallas kokt hepatopancreas hos kräftor och är en gul grynig sammanhållande massa, som sitter strax bakom huvudet av den kokta kräftan. Hepatopancreas är den körtel som motsvarar lever och bukspottkörtel hos däggdjur och är till för att främja matsmältningen.

Vilken är den godaste kräftan?

Bästa kräftorna 2021 – för den som verkligen vill njuta av kräftsäsongen – Stoppa pressarna – här har vi årets bästa kräftor. Hinken med färska svenska signalkräftor från AG. Bergfalk får testpanelen att unisont utse dem till de godaste kräftorna de ätit – inte bara i år, utan någonsin.

Vilka är de bästa kräftorna?

Aftonbladet Plus – Publicerad 16:e Augusti, 2021. Aftonbladet har låtit en jury om fyra personer testa 23 olika sorters kräftor – både färska och frysta kräftor. Tio kräftor fick underkänt, sju fick två plus och inte en enda fick en femma. Smålandskräftan – Färska svenska signalkräftor fick betyget 4 av 5 och blev bäst i test.

Vad gör kräftor på vintern?

Kräftfakta Kräftfakta (Saxat från “Varför minskar signalkräftan – En utvärdering av kräftornas reproduktion 2000-2005”, en publikation från Jönköpings län 2006:30 samt www.krafta.nu plus egna kommentarer) Kräftans yttre del består av ett hårt skal som inte kan öka i storlek.

För att växa måste kräftan göra sig av med skalet och bilda ett nytt större att växa i. Skalbytet är något av naturens under. När kräftan ätit upp sig så att skalet är helt fyllt börjar en ny tillväxtcykel. De ämnen i skalet som ger hårdheten (främst kalcium) lämnar skalet och inlagras i kräftstenarna.

Skalet mjuknar och spricker upp vid ryggskölden där kräftan sedan kan krypa ur. Kräftan är nu alldeles mjuk och försvarslös. Därför gäller det att ha ett gömsle där den kan finnas en tid framöver. Under denna tid tar kräftan in vatten i kroppen så att den sväller upp.

1. Därefter bildas det nya skalet som på detta sätt blir större än det gamla.
2. De ämnen kräftan lagrat i kräftstenarna går nu in i det nya skalet som hårdnar.
3. Räftan gör sig av med vattnet i kroppen och återgår till den gamla storleken och har ett större skal att växa i.
4. Tiden det tar att gå igenom denna process är beroende av kräftans storlek, vattnets temperatur samt tillgången på kalcium.

Tiden för skalömsningen är längre ju större kräftan är. Vid en högre temperatur förkortas tiden. Signalkräftans tillväxt kan äga rum vid en lägre temperatur jämfört med flodkräftans. Vanligtvis byter i princip alla kräftor i en viss storleksklass skal ungefär samtidigt.

• I sammanställningen har kräftans årsklasser följande beteckningar:
• År 0 De kräftor som är födda innevarande år
• År 1 De kräftor som är födda föregående år
• År 2 De kräftor som är födda för 2 år sedan
• Storleken inom en årsklass varierar ganska mycket. Följande variationer har noterats i månaden september:
• Årsklass Flodkräftor Signalkräftor
• År 0 2-4 cm 3-5 cm
• År 1 4-7 cm 5-9 cm
• År 2 6-10 cm 6-12 cm
• Variationerna i storlek kan härledas till ett antal faktorer.

A. Sommartemperaturen i vattnet. För att ömsa skal och växa behöver flodkräftan en vattentemperatur på ca 15°C medan signalkräftan klarar detta vid ca 10°C. De exakta temperaturerna är något osäkra men det förefaller klart att signalkräftan kan ömsa skal vid en lägre temperatur än flodkräftan.

Vid varmare vatten går varje tillväxtcykel (skalbyte) snabbare, vilket medför fler tillväxtcykler och därmed större tillväxt under året.B. Tillgången på föda Vid en knapp födotillgång känner kräftan av detta, vilket gör att den då tillverkar ett mindre skal att växa i.C. Tillgången på gömslen Vid tillgång på få gömslen stannar kräftorna längre tid i gömslet och söker snabbare upp detsamma.

Detta gäller speciellt om det finns rovfiskar i vattnet. De blir därmed mindre fokuserade på att äta. Det kan inte uteslutas att denna effekt även kan uppstå om det finns gott om gömslen och det samtidigt är mycket tätt med kräftor.D. Tätheten, d.v.s. mängden kräftor på en viss yta.

1. Detta medför att tillgången på föda minskar, vilket enligt ovan minskar tillväxten.
2. I vissa sjöar, speciellt näringsfattiga, med gott om gömslen för kräftorna kan de bli så många att de bildar tusenbrödrabestånd då det blir väldigt knappt med föda.
3. Här kan även den stressfaktor som nämns sist under punkten C ovan spela in.E.

Vattenkvaliteten Vattnets pH-värde, syrehalt, kalciumhalt och andra lösta ämnen som har betydelse för kräftans välbefinnande, påverkar också tillväxten. En låg kalciumhalt medför att det tar längre tid för kräftornas skal att bli hårt, vilket gör att tiden för en skalömsningsfas ökar.

Man brukar normalt ange att ett bra kräftvatten skall ha en kalciumhalt på minst 5 mg/l. Könsmognaden, då kräftorna parar sig första gången, inträffar hos flodkräftorna normalt under År 3. Hos signalkräftorna sker detta normalt en årsklass tidigare under År 2. Kräftorna parar sig under september-oktober, honan bär på rommen under vintern varefter ynglen kläcks och lämnar honan under juni-juli följande sommar.

Även det senare är temperaturberoende och styrs av antalet dygnsgrader. Kläckning sker tidigare när det är en varm vår och försommar än när det är en sval. Normalt släpper signalkräftan ynglen 1 – 2 veckor före flodkräftan. Ynglen byter till att börja med skal var fjortonde dag.

• Allt efter som de växer blir tillväxtcykeln längre för att fram i september omfatta ca en månad.
• Efter höstens sista skalbyte är det viktigt att kräftorna får möjlighet att äta upp sig ordentligt inför vintern.
• Det gäller att lagra upp så mycket energi som möjligt.
• Visserligen äter kräftorna lite (speciellt signalkräftan) under vintern, men vid vintertemperaturer på vattnet är ämnesomsättningen låg.

Tillgången på föda kan dessutom vara begränsad vid denna tidpunkt och näringsvärdet på den föda som finns är ofta dålig (t ex äldre detritus). Kräftorna måste därför ha en tillräcklig mängd upplagrad energi för att klara hela vintern. Kräftans tillväxtcykel kan åskådliggöras med nedanstående liggande stapel.

• Tillväxtcykeln ovan hänför sig till ett snittvärde för År 1-kräftor.
• Tiderna varierar beroende på kräftornas storlek samt vattentemperatur.
• För riktigt stora kräftor blir tillväxtcykeln så lång att bara en cykel med skalbyte är möjlig under sommaren.
• Detsamma gäller för yngelbärande honor som inte byter skal förrän ett par veckor efter yngelsläpp.

Könsmogna kräftor byter inte skal under höstens reproduktionsperiod. Mindre kräftor som inte är könsmogna kan dock fortsätta byta skal så länge temperaturen tillåter. Nedan visas ett par hypotetiska exempel på hur skalbytesperioderna kan ligga för År 1- kräftor och vuxna han- respektive honkräftor under ett år.

1. År 1 Kräftor:
3. Stora Kräftor:
5. Det som beskrivits ovan gäller med mindre variationer för såväl flod- som signalkräftor.

Det finns alltså en bra anledning till varför man inte har kräftfiske på sommaren, man får helt enkelt inte upp några kräftor! När det gäller Glasbrukssjön så är temperaturen i vattnet förhållandevis hög så av den anledningen skall det inte vara några problem att vuxna kräftor skulle gömma sig p.g.a. skalömsning under fiskeperioden.

• Men, det är av absolut vikt att man slänger tillbaka de icke godkända, små kräftorna i sjön igen när man fiskar.
• En godkänd kräfta skall vara minst 10 cm från nos till ände på stjärten om man sträcker ut den.
• Följer man inte detta kan man få en kollaps i beståndet vilket skedde i Halmsjön.

: Kräftfakta

Vilken färg har kräftans blod?

KOLL PÅ HAVSKRÄFTA? Havskräftan, Nephrops norvegicus, kallas även kejsarhummer. Den är gulrosa till färgen, och ömsar skal med avtagande frekvens under hela sin levnadstid. Den får fångas från att den har en ryggsköld på 40 millimeter. Då väger den cirka 40 gram.

• Hur stor den kan bli vet man inte.
• Stora havskräftor, så kallade jumbokräftor, kan väga upp till 500 gram.
• Havskräftan tillhör de tiofotade kräftdjuren, och har två långsmala klor som den främst använder att gräva med; en grövre krossklo och en smalare “sax”.
• Den kan självmant släppa sin egen klo, och då växer det ut en ny igen.

Om klon däremot slits av så kan djuret dö av skadan. Havskräftan leker oftast varje sommar i svenska vatten. Äggen utvecklas fastsittande under honans bakkropp under nio månader. De har tre frisimmande larvstadier innan de som små kräftor återvänder till bottnarna.

Blodet hos havskräftan är blått, vilket beror på blodpigmentet hemocyanin som innehåller koppar, och som transporterar syret i blodet. – Framtidens kräfta Interaktionen mellan havskräftan och dess miljö är påtaglig, och det är viktigt att förstå de mekanismer som förändrar både storlek och sammansättning av våra kräftpopulationer över lång tid.

Havs- och vattenmyndigheten genomför årligen fältprovtagningar för att beräkna hur hårt fisketryck vi kan lägga på vårt svenska kräftbestånd. Däremot finns det idag ingen övervakning på hur kräftorna generellt sett mår ute i naturen. Vad tål de, och vad är de känsliga för? För att göra långsiktiga prognoser måste vi veta mer om hur havskräftan påverkas, och vilka som överlever under de betingelser som finns idag och som nu allt mer förändras.

Är kräfta cancer?

Ursprung i latinet – Cancer är den latinska benämningen på kräftan, både på djuret och på sjukdomen, och kräfta som sjukdomsbeteckning är ett översättningslån från latin. En kuriositet i sammanhanget är att de latinska artnamnen på våra kräftor inte innehåller ordet cancer.

Hur ser en signalkräfta ut?

Skillnad på signalkräfta och flodkräfta – Signalkräftan är en invasiv främmande art. Det är förbjudet att importera, odla och sätta ut signalkräfta i naturen. Den svenska flodkräftan har minskat dramatiskt i takt med att signalkräftan har ökat. Idag räknas flodkräftan som en akut hotad art. Signalkräfta. Illustration av Jakob Robertsson.

Inga taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Känn med fingret!Klorna ofta ljusare på undersidan. Vit vårta i “tumgreppet”, oftast omgiven av en stor vit-turkos fläck,Breda, “muskulösa” klor vars yta är slätare med insänkta porer.Huvud och ryggsköld släta med insänkta porer. Oftast tydligt brun färgton.

Flodkräfta. Illustration av Jakob Robertsson.

En rad med små taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Känn med fingret!Mörka, enfärgade klor med mörkt “tumgrepp”, ofta med en röd vårta.Långa, mandelformade klor med riklig förekomst av vårtor och taggiga utskott.Huvud och ryggsköld mörka, ofta svartaktiga, med vårtor och taggiga utskott.

Signalkräfta. Illustration av Jakob Robertsson. Signalkräftor finns vid omkring 4 000 lokaler, huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand. Men genom olagliga utsättningar förekommer den också i nordvästra Svealand och i ett fåtal vatten i Norrland. I Hjälmaren och Vättern finns bestånd av signalkräfta som är fiskbara för yrkesfisket.

Hur ser man skillnad på en kräfta om den hona eller hane?

Utseende – Den har en vit fläck på framklorna. Färgen på kräftornas skal kan variera markant, alltifrån mörka, mer eller mindre svarta skal i vatten med dybottnar, till ljust blåa i mineralrika vatten (även albinoexemplar är kända). Om en klo eller ett ben på en kräfta klipps av av en annan individ så växer det ganska så omgående ut en ny, det förklarar exemplar som har olika stora klor.

Kan man äta signalkräfta?

Jag äter minst 12. Det är viktigt att ta sig tid att äta allting, man får inte slarväta. Det finns tre sorters kräftor i svenska vatten: flodkräfta, signalkräfta och havskräfta. Sverige är världsmästare på kräftätning och det är bara Finland och delar av Norge som delar traditionen med kräftskiva.

Var finns signalkräftor?

Flodkräftan – en hotad art – Antalet flodkräftor i Sverige har minskat stadigt till följd av kräftpest och försurning i våra sjöar. Kräftpest kom till Sverige via Finland i början av 1900-talet och slog ut stora delar av bestånden av flodkräfta. Under 1960-talet planterades nordamerikansk signalkräfta ut för att bättra på bestånden.

Det visade sig snart att signalkräftan var motståndskraftig mot kräftpesten och den blev snabbt en smittspridare som förvärrade problemen. Jämfört med början av 1900-talet beräknas beståndet av flodkräfta vara nere under 5 procent. Idag fortsätter signalkräftan att sprida kräftpest genom illegala utsättningar i vatten som tidigare var fria från kräftpesten.

Flodkräfta är nu endast känd från cirka tusen lokaler i Sverige och arten klassas som akut hotad enligt Artdatabankens rödlista. För att öka andelen flodkräftor i våra vatten har ett åtgärdsprogram tagits fram. Programmet togs fram av dåvarande Fiskeriverket i samarbete med Naturvårdsverket men ligger nu under Havs- och Vattenmyndighetens ansvar.