Vilken Fisk Ska Man Äta?

Hur mycket fisk bör vi äta – Ät fisk ofta – gärna tre gånger i veckan Detta säger Livsmedelsverket, i ett av sina fem kostråd, om vad vi behöver äta för att må bra. Bakgrunden till rekommendationen är att det nu finns så mycket forskning som visar att fisk påverkar hälsan på ett positivt sätt.

Fisk är rik på vitaminer och mineralämnen och är en utmärkt proteinkälla. Den feta fisken, som till exempel lax, sill, strömming och makrill innehåller mycket av de fina omega-3-fettsyrorna. De kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En av tre fiskportioner i veckan kan vara fet fisk. För mer information om kostråden se www.slv.se.

En vuxen person bör äta i genomsnitt minst ca 2,5-3 g omega-3 fiskfett per dag, vilket motsvarar ungefär en halv portion (ca 100 g) lax, makrill eller annan fet fisk men faktiskt upp till ½ kg av de magra fisksorterna ex torsk, kolja, abborre eller gös.

Vilken lax ska män inte äta?

Den odlade laxen – giftig eller inte? Vi har gått till botten med laxen. – Food Pharmacy I höstas släpptes en dokumentär som heter i vilken det framgår att odlad lax från Norge innehåller höga halter av olika miljögifter. Alltså, dokumentären är fruktansvärt äcklig.

1. Man vill aldrig mer äta odlad lax i hela sitt liv.
2. Den främsta orsaken till att den odlade laxen innehåller så mycket miljögifter är att fiskfodret som laxen utfordras med innehåller fisk från Östersjön, världens mest förorenade hav.
3. I Östersjön förekommer höga halter av både dioxin och PCB och problemet med dessa kemikalier, utöver att de anses vara både hormonstörande och cancerframkallande, är att de inte försvinner ur kroppen utan lagras i både fiskens och människans fettvävnad.

Och lax, som ju som bekant är en fet fisk, har således en särdeles god förmåga att lagra dessa ämnen (ironiskt nog innehåller odlad lax dessutom 14,5-34% fett, jämfört med vild lax som innehåller 5-7%). Vad som dock inte framgick riktigt i dokumentären var om detta bara gällde den konventionellt odlade laxen eller även den KRAV-märkta? Den sköts längre och längre in i frysen till förmån för krokfångade djuphavstorskar och frysta ärtor.

Här är svaret. Är det någon skillnad mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax? Fodret

Den största skillnaden mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax är fodret. Fodret som ges till den KRAV-märkta laxen är ekologiskt och hållbart. Det består av ekologiska vegetabilier och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda.

Fisk och fiskrens i fodret till de KRAV-certifierade laxarna kommer inte från Östersjön utan från fabriker i Norge och Skottland som fiskar på Norska fiskevatten samt utanför Skottland. Det finns inget som förbjuder att fiskrens skulle kunna komma från Östersjön, men däremot finns det gränsvärden för tungmetaller.

Fiskfodret får inte heller innehålla genetiskt modifierade organismer (GMO) och inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Tillsatser såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och färgämnen ska ha naturligt ursprung eller vara så nära sin naturliga form som möjligt.

1. I “Er fisk Sundt”? framkom att vissa producenter av fiskfoder t ex använder antioxidanten ethoxyqin vid framställningen av fodret.
2. Foder till KRAV-godkända fiskar får inte innehålla ethoxyqin.
3. Fodret som ges till KRAV-märkt odlad lax består till hälften av fiskrens och kasserad fisk, och den högre andelen av fiskrens och kasserad fisk i fodret till KRAV-märkt odlad lax är en av anledningarna till att sammansättningar av fettsyrorna omega 3 och omega 6 är bättre i ekologiskt odlad lax är än i konventionellt odlad (där proteinet till 70% kommer från vegetabilier och bara 30% från fiskrens och kasserad fisk).

Kemikalier Andra viktiga fördelar med ekologisk produktion är att kassarna som fisken odlas i inte får impregneras med kemikalier som bland annat innehåller koppar. Istället rengör man nätkassarna maskinellt eller för hand vilket både vatten och djurliv vinner massa på.

• Överhuvudtaget ska odlingskassarna alltid placeras på lämpliga platser för odling och även i relation till risk för att laxarna rymmer.
• Läkemedel Den problematiska laxlusen hålls mestadels i schack med hjälp av läppfiskar som äter laxlöss på laxen.
• Laxlusen får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel, vilket fortfarande förekommer i konventionell produktion.

KRAV:s grundprincip angående läkemedel är att man ska göra allt man kan för att förebygga ohälsa och sjukdom för alla djur som hålls av människan. Om ett djur trots det blir sjukt, så ska det behandlas. Efter behandling kan det bli aktuellt med karenstider.

• All behandling ska dokumenteras.
• Om det blir för mycket behandlingar, så kan produktionen till slut underkännas, pga att det förebyggande arbetet inte fungerar.
• Man ska göra allt man kan för att förebygga att läkemedel kommer ut i miljön.
• Livsmiljö Även fisktätheten i nätkassarna skiljer sig åt mellan ekologisk och konventionell produktion.

I ekologisk produktion får det vara max 10 kilo biomassa per kubik. Maxgränsen i konventionell produktion är 25 kilo. Så, är KRAV-märkt odlad lax bättre än konventionellt odlad lax? Svar ja, den är mycket bättre för både miljön och hälsan Ur miljösynpunkt kan det dock vara intressant att veta att Naturskyddsföreningens ställer sig kritiska till all odling av fisk då närmiljön tar skada av läckage av näring från odlingarna.

Även laxlusen är ett problem då den sprider sig till de vildlevande släktingarna. Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen, har gjort följande uttalande om ekologiskt odlad lax: “En ekologisk märkning, ur miljösynpunkt, garanterar inte att en produkt är problemfri utan markerar att av alla produkter i en viss kategori så är denna produkt bäst i klassen”.

WWF väljer att rödlista odlad lax, samt att vara försiktig med lax från Östersjön samt odlad lax från Nordeuropa. Däremot ger de grönt ljus för odlad KRAV-märkt lax. Vild lax är rödlistad hos WWF och bör undvikas helt då den kommer från överfiskade bestånd.

Många matvarubutiker, som till exempel Coop, säljer inte vilt fångad lax alls. WWF:s kategorisering är gjord med hänsyn till miljön. Och ur hälsosynpunkt då? Livsmedelsverket menar att det liksom i de flesta livsmedel från djurriket finns låga halter av miljögifterna dioxin och PCB i odlad lax, och att halterna är så pass låga att Livsmedelsverket inte bedömer att de måste ge särskilda råd om den odlade laxen.

Men, efter att ha sett “Er fisk sundt?” kan vi ändå inte låta bli att fråga oss om det inte är dags för Livsmedelsverket att se över sina rekommendationer kring odlad lax som inte är KRAV-certifierad? Källor: KRAV Johan Cejie Kajsa Örjavik http://www.krav.se/bara-glada-laxar-i-kassen http://www.krav.se/njut-av-krav-markt-lax Foderreglerna för KRAV-märkt lax: http://www.krav.se/node/75613 Mer information kring fodret: http://www.krav.se/node/75844 KRAV vattenbruksregler för lax (som till viss del handlar om hälsa): http://www.krav.se/node/75637 Mer specifika regler kring hälsa, djurskydd, läkemedel och sjukdom på vattenbruk: http://www.krav.se/node/75624.

Beauty Comes Clean http://beautycomesclean.se/blogg/201411/darfor-kommer-jag-aldrig-mer-ata-odlad-lax-eller-sushi-pa-restaurang Naturskyddsföreningen http://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/ekologisk-odlad-lax/ WWF http://www.wwf.se/wwf/1216219-skresultat?module_search_words=fiskguide Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/gravida/ http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/vuxna/fisk/ Odlad lax – frågor & svar http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur/rad-om-odlad-lax/ Mer information om PCB och dioxiner: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ : Den odlade laxen – giftig eller inte? Vi har gått till botten med laxen.

– Food Pharmacy

Kan män äta lax varje dag?

Myt 7: Du kan äta lax varje dag Den officiella kostrekommendationen för fisk är 2-3 gånger i veckan, en portion fisk är ungefär 150 gram. Om du äter en grillad laxkotlett till middag eller en knäckemacka med makrill till lunch varje dag, spelar ingen roll för hälsan.

Varför ska män äta fisk 2 3 gånger i veckan?

Hur mycket fisk ska vi äta? Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vi regelbundet äter fisk (1–2 gånger per vecka) och att måltiderna innehåller omega-3-fettsyror. Det behövs för att omega-3-fettsyror är essentiella – eftersom de inte produceras i kroppen måste vi få i oss dem via kosten.

När ska män inte äta fisk?

Fakta – Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson. Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag – äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

• Helt avgörande för barnets hälsa är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet.
• En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja.
• Alternativet för vegetarianer är att ta kost­tillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.

Behövs en bra balans Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fett­syra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror.

1. Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg.
2. Emikalier i fettvävnaden Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar ris­ken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD.
3. Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer.

Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk.

• Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma? Se fem följande förslag nedan: 1.
• Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar.
• Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet.
• Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk.

Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter.

• Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar.
• Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande.
• Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet.

Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politi­ker.

1. Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.2.
2. Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen.
3. Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.3.

Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.4.

• Omplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror.
• Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter.
• De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringssta­tusen.
• Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondryck­en, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.5.

Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring.

Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror. Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi.

Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger. Av Peter Wilhelmsson Kategori: Gravid/barn | Etiketter: DDT, DHA, omega 3-fettsyror, omega-3, omega-6, PCB, tungmetaller Skriv ut artikel

Stina Söderholm