Bästa fisken för kropp och klimat | Tidningen Extrakt Ur klimatperspektiv är fisk oftast ett mer hållbart alternativ än kött, men alla fiskar är inte lika bra. Forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, har tagit fram en lista som visar vilka arter som är bäst när klimatperspektiv och näringsperspektiv vägs samman.
− Fisk jämförs ofta rakt av med annat kött som kyckling, nöt och gris, men det finns stora skillnader mellan olika arter, både sett till klimatpåverkan och till näringsinnehåll, säger forskaren Friederike Ziegler, som har varit med och tagit fram listan. I listan ingår inte bara fisk utan all typ av sjömat, ett begrepp som även inkluderar till exempel skaldjur.
De arter som fick allra högst poäng när näringsinnehåll och klimatpåverkan vägdes samman var ostron, sill, makrill och skarpsill.
Contents
Vilken fisk ska män inte äta ofta?
Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.
- Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin.
- Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.
Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.
Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding. Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.
Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.
Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.
Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.
- Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk.
- Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa.
- Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.
Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!
Vilken lax ska män inte äta?
Den odlade laxen – giftig eller inte? Vi har gått till botten med laxen. – Food Pharmacy I höstas släpptes en dokumentär som heter i vilken det framgår att odlad lax från Norge innehåller höga halter av olika miljögifter. Alltså, dokumentären är fruktansvärt äcklig.
Man vill aldrig mer äta odlad lax i hela sitt liv. Den främsta orsaken till att den odlade laxen innehåller så mycket miljögifter är att fiskfodret som laxen utfordras med innehåller fisk från Östersjön, världens mest förorenade hav. I Östersjön förekommer höga halter av både dioxin och PCB och problemet med dessa kemikalier, utöver att de anses vara både hormonstörande och cancerframkallande, är att de inte försvinner ur kroppen utan lagras i både fiskens och människans fettvävnad.
Och lax, som ju som bekant är en fet fisk, har således en särdeles god förmåga att lagra dessa ämnen (ironiskt nog innehåller odlad lax dessutom 14,5-34% fett, jämfört med vild lax som innehåller 5-7%). Vad som dock inte framgick riktigt i dokumentären var om detta bara gällde den konventionellt odlade laxen eller även den KRAV-märkta? Den sköts längre och längre in i frysen till förmån för krokfångade djuphavstorskar och frysta ärtor.
Här är svaret. Är det någon skillnad mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax? Fodret
Den största skillnaden mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax är fodret. Fodret som ges till den KRAV-märkta laxen är ekologiskt och hållbart. Det består av ekologiska vegetabilier och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda.
Fisk och fiskrens i fodret till de KRAV-certifierade laxarna kommer inte från Östersjön utan från fabriker i Norge och Skottland som fiskar på Norska fiskevatten samt utanför Skottland. Det finns inget som förbjuder att fiskrens skulle kunna komma från Östersjön, men däremot finns det gränsvärden för tungmetaller.
Fiskfodret får inte heller innehålla genetiskt modifierade organismer (GMO) och inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Tillsatser såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och färgämnen ska ha naturligt ursprung eller vara så nära sin naturliga form som möjligt.
I “Er fisk Sundt”? framkom att vissa producenter av fiskfoder t ex använder antioxidanten ethoxyqin vid framställningen av fodret. Foder till KRAV-godkända fiskar får inte innehålla ethoxyqin. Fodret som ges till KRAV-märkt odlad lax består till hälften av fiskrens och kasserad fisk, och den högre andelen av fiskrens och kasserad fisk i fodret till KRAV-märkt odlad lax är en av anledningarna till att sammansättningar av fettsyrorna omega 3 och omega 6 är bättre i ekologiskt odlad lax är än i konventionellt odlad (där proteinet till 70% kommer från vegetabilier och bara 30% från fiskrens och kasserad fisk).
Kemikalier Andra viktiga fördelar med ekologisk produktion är att kassarna som fisken odlas i inte får impregneras med kemikalier som bland annat innehåller koppar. Istället rengör man nätkassarna maskinellt eller för hand vilket både vatten och djurliv vinner massa på.
- Överhuvudtaget ska odlingskassarna alltid placeras på lämpliga platser för odling och även i relation till risk för att laxarna rymmer.
- Läkemedel Den problematiska laxlusen hålls mestadels i schack med hjälp av läppfiskar som äter laxlöss på laxen.
- Laxlusen får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel, vilket fortfarande förekommer i konventionell produktion.
KRAV:s grundprincip angående läkemedel är att man ska göra allt man kan för att förebygga ohälsa och sjukdom för alla djur som hålls av människan. Om ett djur trots det blir sjukt, så ska det behandlas. Efter behandling kan det bli aktuellt med karenstider.
- All behandling ska dokumenteras.
- Om det blir för mycket behandlingar, så kan produktionen till slut underkännas, pga att det förebyggande arbetet inte fungerar.
- Man ska göra allt man kan för att förebygga att läkemedel kommer ut i miljön.
- Livsmiljö Även fisktätheten i nätkassarna skiljer sig åt mellan ekologisk och konventionell produktion.
I ekologisk produktion får det vara max 10 kilo biomassa per kubik. Maxgränsen i konventionell produktion är 25 kilo. Så, är KRAV-märkt odlad lax bättre än konventionellt odlad lax? Svar ja, den är mycket bättre för både miljön och hälsan Ur miljösynpunkt kan det dock vara intressant att veta att Naturskyddsföreningens ställer sig kritiska till all odling av fisk då närmiljön tar skada av läckage av näring från odlingarna.
Även laxlusen är ett problem då den sprider sig till de vildlevande släktingarna. Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen, har gjort följande uttalande om ekologiskt odlad lax: “En ekologisk märkning, ur miljösynpunkt, garanterar inte att en produkt är problemfri utan markerar att av alla produkter i en viss kategori så är denna produkt bäst i klassen”.
WWF väljer att rödlista odlad lax, samt att vara försiktig med lax från Östersjön samt odlad lax från Nordeuropa. Däremot ger de grönt ljus för odlad KRAV-märkt lax. Vild lax är rödlistad hos WWF och bör undvikas helt då den kommer från överfiskade bestånd.
Många matvarubutiker, som till exempel Coop, säljer inte vilt fångad lax alls. WWF:s kategorisering är gjord med hänsyn till miljön. Och ur hälsosynpunkt då? Livsmedelsverket menar att det liksom i de flesta livsmedel från djurriket finns låga halter av miljögifterna dioxin och PCB i odlad lax, och att halterna är så pass låga att Livsmedelsverket inte bedömer att de måste ge särskilda råd om den odlade laxen.
Men, efter att ha sett “Er fisk sundt?” kan vi ändå inte låta bli att fråga oss om det inte är dags för Livsmedelsverket att se över sina rekommendationer kring odlad lax som inte är KRAV-certifierad? Källor: KRAV Johan Cejie Kajsa Örjavik http://www.krav.se/bara-glada-laxar-i-kassen http://www.krav.se/njut-av-krav-markt-lax Foderreglerna för KRAV-märkt lax: http://www.krav.se/node/75613 Mer information kring fodret: http://www.krav.se/node/75844 KRAV vattenbruksregler för lax (som till viss del handlar om hälsa): http://www.krav.se/node/75637 Mer specifika regler kring hälsa, djurskydd, läkemedel och sjukdom på vattenbruk: http://www.krav.se/node/75624.
Beauty Comes Clean http://beautycomesclean.se/blogg/201411/darfor-kommer-jag-aldrig-mer-ata-odlad-lax-eller-sushi-pa-restaurang Naturskyddsföreningen http://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/ekologisk-odlad-lax/ WWF http://www.wwf.se/wwf/1216219-skresultat?module_search_words=fiskguide Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/gravida/ http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/vuxna/fisk/ Odlad lax – frågor & svar http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur/rad-om-odlad-lax/ Mer information om PCB och dioxiner: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ : Den odlade laxen – giftig eller inte? Vi har gått till botten med laxen.
– Food Pharmacy
Varför män inte ska äta fisk?
1. Man ska inte äta insjöfiskar – Nja, man ska absolut inte äta de ofta. Det beror på att de kan innehålla miljögifter som kvicksilver, dioxin och PCB i större utsträckning än annan fisk. De här gifterna ansamlas då i fettväven hos den som äter fisken och särskilt barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör se upp.
När ska män inte äta fisk?
Fakta – Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson. Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag – äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.
Helt avgörande för barnets hälsa är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet. En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja. Alternativet för vegetarianer är att ta kosttillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.
Behövs en bra balans Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fettsyra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror.
- Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg.
- Emikalier i fettvävnaden Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar risken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD.
- Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer.
Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk.
Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma? Se fem följande förslag nedan: 1. Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar. Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet. Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk.
Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter.
Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar. Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande. Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet.
Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politiker.
Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.2. Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen. Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.3.
Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.4.
Omplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror. Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter. De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringsstatusen. Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondrycken, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.5.
Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring.
Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror. Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi.
Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger. Av Peter Wilhelmsson Kategori: Gravid/barn | Etiketter: DDT, DHA, omega 3-fettsyror, omega-3, omega-6, PCB, tungmetaller Skriv ut artikel
Vad är bäst kyckling eller fisk?
Men det finns ju andra djur som vi lägger på tallriken. – Kyckling: Klimatvänligt men sämre för djurhälsan Precis som grisar är kyckling bättre än nötkött ur klimathänsyn, eftersom de ger lägre klimatutsläpp. Men även i kycklingars foder används mycket soja.
Dessutom får utländsk kyckling ofta antibiotika i förebyggande syfte. Ur djurhänsyn är inte heller kyckling alltid att föredra. – När det gäller kyckling tycker jag att främst ska tänka på djuretiken, välj svensk, Kravmärkt fågel. Då har du gjort vad du kan, säger Annika Carlsson Kanyama. Elin Röös lägger till att ekologiska gårdar ofta använder samma raser som andra gårdar, alltså raser som ska växa snabbt på kort tid, något som gör att de kan få problem med benen.
– Däremot får ekologiska kycklingar i Sverige ett längre liv, utevistelse och mer plats att röra sig på. Alicja Wolk, Karolinska universitetet.
- Kyckling räknas som vitt kött och har inte visat något samband med någon kronisk sjukdom, enligt Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi.
- Fisk: Ofta bra för hälsan men risk för utfiskning
- Fisk innehåller nyttiga fetter och D-vitamin men innebär stora utmaningar för miljön.
– Det är viktigt att tänka på hållbart fiske. Leta efter miljömärkningar som MSC och allra helst Krav så att fisket inte har skadat havsbottnar, säger Elin Röös. Även om fisk kan vara nyttigt innebär det inte att du kan äta hur mycket som helst, åtminstone av den vildfångade fisken.
Kan män äta lax varje dag?
Myt 7: Du kan äta lax varje dag Den officiella kostrekommendationen för fisk är 2-3 gånger i veckan, en portion fisk är ungefär 150 gram. Om du äter en grillad laxkotlett till middag eller en knäckemacka med makrill till lunch varje dag, spelar ingen roll för hälsan.
Vilka fiskar kan man äta i Sverige?
WWF har släppt sin årliga konsumentguide för skaldjur och fisk. Av den framgår det att flera svenska insjöfiskar kan ätas, medan torsken och andra havslevande arter ska låtas simma vidare. Många havslevande arter mår dåligt och torsken i Skagerrak och Kattegatt får rött ljus. Däremot ser det ljusare ut för svenska insjöarter. Fiskar som sik, röding, abborre och öring hamnar på grönt ljus i Fiskguiden 2020. – Det är glädjande att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete.
- Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket.
- Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden, säger WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén,
- FAKTA Vad är Fiskguiden? Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk.
Guiden är en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra mer hållbara val. Den är också en del i WWF:s arbete för att värna marina ekosystem och stoppa utfiskningen av våra vatten. Källa: WWF – här hittar du fiskguiden! Etiketter: fisk, fiskguide, hållbart, konsumtion, mat, WWF Last modified: 8 februari, 2022