Varför Sill Och Potatis På Midsommar?

Kort svar: Sill och potatis som midsommarmat växte fram under andra halvan av 1900-talet. Till skillnad från påskens och julens överdåd av maträtter är midsommaraftonens bord enkelt dukat – sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök. Och till efterrätt jordgubbar som kan inmundigas på olika sätt. Att äta färskpotatis betraktades förr som ett stort slöseri. Jan-Öjvind Swahn skriver: Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet. Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Sill var förr att betrakta som vardagsmat och fanns i de flesta hem. Just därför fanns det ingen anledning att äta den särskilt vid festliga tillfälle. Just kombinationen sill och potatis beskrivs så här av Fiskeriverket : Intill sen tid var sill och potatis det som höll svälten borta för stora delar av ett fattigt land.

1. Så här beskrivs saken i boken Natur och arbetsliv i svenska bygder från 1910 : Ty salt sill utgör, som vi veta, en mycket viktig del av det svenska folkets föda, och många fattiga leva nästan endast av salt sill och potatis.
2. Sill och potatis var alltså fortfarande i början av 1900-talet vardagsmat som inte alls förknippades med fest och det är egentligen först under andra halvan av seklet som sillen blir given midsommarmat.

Tidigare ser man det mer som “sommarmat”. Istället är det faktiskt gräddfilen (eller egentligen varianter av mjölkmat) som är det äldsta festliga inslaget på midsommarbordet. Så här beskrivs “Johannesfil” i kokboken Iniököket : På Johanne måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man.

• Värdinnorna i byn förde därför “johannefil” dvs.
• Mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.
• Andra typer av mjölkmat (ex.
• Nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord.
• Anledningen är att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.

Inför midsommarhelgen 1937 skrev Konsum i en annons : “sill och färsk svensk potatis naturligtvis – det hör absolut till en äkta svensk midsommarfest”. Men det förekommer parallellt andra exempel på midsommarmat. När SvD skulle beskriva traditionell midsommarmat 1950 var det “lax, kyckling och jordgubbar” som räknades upp. Från 1960-talets slut och framåt är sill, färskpotatis och gräddfil eller sur grädde självklara rätter under midsommarafton. Det är alltså i början av 1900-talet som “sill och potatis” långsamt började leta sig in på de svenska matborden som midsommarmat.

Ordentligt genomslag fick det inte dock förrän vid seklets andra halva, någon gång när midsommardagen flyttades till att alltid infalla på en lördag, Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna.

Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande. Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-20, uppdaterat 2021-06-15) Källor: Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Westerberg, Håkan och Lars Ask red (2011) Staten och fisket– nedslag i fiskeriförvaltningens historia Göteborg:Fiskeriverket ” 100-årigt potatispris står sig ” Svenska Dagbladet 2007-06-22 ” Därför firar vi midsommar ” Aftonbladet 2011-06-23 matsedlar från SvD

Varför äter vi sill i Sverige?

Den inlagda sillen är en självklarhet på julbordet – men det finns faktiskt en anledning till att den finns där. Och när vi äter kryddsill följer vi en 400-årig tradition. Sillen har en lång och viktig historia i vårt land. I perioder fanns den i riklig omfattning och då gällde det att fånga så mycket som möjligt och spara för framtiden.

Det gjorde man genom att salta in, torka eller röka fisken. – Grunden för svensk matkultur är spannmål och fisk. Vi äter ju nöt och gris också, men det är ganska lite i jämförelse, säger Richard Tellström, mathistoriker. Till vardags åt man då vanlig sill, men när det blev dags för fest kryddade man upp den.

Den äldsta inlagda sillen är kryddsill. Den har vi, enligt Richard Tellström, ätit sedan åtminstone 1700-talets mitt. Men hur dök den upp på julbordet och hur har den fått sin placering där? Ett traditionellt julbord inleds med sill, följt av annan fisk, småvarmt, varmrätter, ost, dessert och avslutningsvis julgodis.

• Grunden till att vi äter sill som inledning på julbordet är kopplad till det som heter brännvinsbordet.
• Det var en stående förrätt som var bruklig redan vid mitten av 1600-talet.
• Där ingick smör, bröd och ost, någon salt fisk som sill eller lax och så något saltat kött.
• Till detta drack man tre sorters brännvin.

Det här brännvinsbordet har överlevt på smörgåsbordet och blivit inledningen där. Vi upprepar det till påsk, midsommar och jul. Det är alltså något vi gjort i gott och väl 400 år.

Har man prinskorv till midsommar?

Sillunchen till midsommar är en klassiker. Då vill vi ha ägghalvor, lax, färskpotatis och massor av sill såklart och gärna en kall nubbe i glasen. På lunchbordet en midsommar tackar vi inte heller nej till en janssons, hemlagade köttbullar och prinskorv, och en smörgåstårta är inte fy skam det heller.

Framåt kvällen tar vi fram grillen. Kanske är det en fläskkarré som hamnar på grillgallret eller en marinerad fläskfilé som vi äter med en potatissallad eller ugnrostade klyftpotatisar och tzatziki. Och för allt i världen, glöm inte jordgubbarna! Svenska ska de vara. I alla falla allra helst. Sedan var det ju det där med jordgubbstårta.

Ingen midsommar utan en klassiska jordgubbstårta täckt i vispad grädde och massor av jordgubbar, enligt många.

När äter man tårta på midsommar?

Svensk Midsommar – Midsommar är tillsammans med Julen den största högtiden i Sverige. Vi sjunger, plockar 7 sorters blommor, dansar runt majstången med en blomsterkrans i håret, tar en snaps, äter jordgubbstårta och njuter av att det är ljusaste tiden på året.

Fram till 1953 firades midsommarafton alltid den 23 juni, men efter 1953 blev midsommar en rörlig högtid. Midsommarafton faller alltid in på en fredag mellan 20 och 26 juni. Förr ansågs midsommarafton vara en magisk kväll. Då även växtlighet kunde ha speciella krafter. Midsommarkransen kunde sparas och läggas i julbadet – det skulle göra man höll sig frisk under vintern och om en flicka plockade sju sorters blommor på midsommarnatten och lade dem under huvudkudden skulle hon drömma om den man hon skulle gifta sig med.

Vilka blommor som skulle plockas var olika från plats till plats och på många ställen krävdes det nio blommor för att drömmarna skulle slå in.

Vad kallar Finland sin midsommar?

Mytologin kring midnattssolen är en väldigt stor del av finsk folktro. De flesta trossatserna kretsar kring dagens längsta dag, midsommar (eller ‘Juhannus’), i slutet av juni.

Vad symboliserar majstången?

Etymologi – Ordet majstång kommer av traditionen att fira våren genom att löva sina hem. Det skedde särskilt under en fornnordisk vårfest med inhemska anor som firades den 1 maj. På sina håll restes då även en majstång. Svenskans substantiv ” maj ” syftar på gröna löv och gröna kvistar, och annan grönskande smyckning (även exempelvis kransar och lövade stänger), som man smyckade personer och föremål med.

Vad betyder ordet midsommar?

Flicka med midsommarkrans i håret. Midsommar är en högtid som firas allmänt i Sverige, vid en tidpunkt nära sommarsolståndet, I populär föreställningsvärld har högtiden förkristet ursprung, men belägg för en förkristen skandinavisk högtid omkring den 24 juni saknas, eftersom nordisk skrift innan tidig medeltid inte finns bevarad.

• Den kristna kyrkan firar Johannes Döparens födelse den 24 juni sedan 300-talet, och förde med sig denna högtid till Sverige på 1000-talet.
• Ordet midsommar förefaller däremot vara förkristet, och syftade ursprungligen på det tredje kvartalets början 20-22 juli, det vill säga en månad senare än det kristna midsommarfirandet.

Medan de tre övriga kvartalsskiftena (19–21 januari, 20–22 april, 20–22 oktober) förknippas med blot i isländska källor, saknas tydliga belägg för ett sådant vid kvartalsskiftet i juli. I folkmun flyttades ordet midsommar över från att syfta på kvartalsskiftet i juli till att syfta på det kristna firandet av Johannes döparen i juni.

Midsommar firas numera ofta med dans kring midsommarstången och sill och potatis på matbordet. I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.

Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet, Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja, som betyder löva.

Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum, Det förekommer även andra nöjesaktiviteter under midsommar, såsom fiskdamm, säcklöpning och lotteri, Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.

Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholkonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade.

Varför äter vi sill i Sverige?

Den inlagda sillen är en självklarhet på julbordet – men det finns faktiskt en anledning till att den finns där. Och när vi äter kryddsill följer vi en 400-årig tradition. Sillen har en lång och viktig historia i vårt land. I perioder fanns den i riklig omfattning och då gällde det att fånga så mycket som möjligt och spara för framtiden.

Det gjorde man genom att salta in, torka eller röka fisken. – Grunden för svensk matkultur är spannmål och fisk. Vi äter ju nöt och gris också, men det är ganska lite i jämförelse, säger Richard Tellström, mathistoriker. Till vardags åt man då vanlig sill, men när det blev dags för fest kryddade man upp den.

Den äldsta inlagda sillen är kryddsill. Den har vi, enligt Richard Tellström, ätit sedan åtminstone 1700-talets mitt. Men hur dök den upp på julbordet och hur har den fått sin placering där? Ett traditionellt julbord inleds med sill, följt av annan fisk, småvarmt, varmrätter, ost, dessert och avslutningsvis julgodis.

1. Grunden till att vi äter sill som inledning på julbordet är kopplad till det som heter brännvinsbordet.
2. Det var en stående förrätt som var bruklig redan vid mitten av 1600-talet.
3. Där ingick smör, bröd och ost, någon salt fisk som sill eller lax och så något saltat kött.
4. Till detta drack man tre sorters brännvin.

Det här brännvinsbordet har överlevt på smörgåsbordet och blivit inledningen där. Vi upprepar det till påsk, midsommar och jul. Det är alltså något vi gjort i gott och väl 400 år.

Hur mycket sill äter svenskarna på midsommar?

3 000 ton sill – 3 000 ton sill kommer vi svenskar att sätta i oss under midsommarhelgen Förr var sill vardagsmat och hade inte det minsta med fest att göra. I dag är det en riktig storsäljare till midsommar.3 000 ton sill kommer vi svenskar att sätta i oss under midsommarhelgen. Försäljningen går upp med hela 1 200 procent dagen innan midsommar jämfört med en vanlig sommardag.

Stina Söderholm