(function(b,o,i,l,e,r) );b.l=+new Date; e=o.createElement(i);r=o.getElementsByTagName(i); e.data-privacy-src=’https://www.google-analytics.com/analytics.js’; r.parentNode.insertBefore(e,r)}(window,document,’script’,’ga’)); ga(‘create’,’UA-11391643-12′,’auto’);ga(‘send’,’pageview’); Fortsätt till innehållet Forskning visar att odlad lax har oförtjänt dåligt rykte Fisk gör oss friska.
Ändå äter bara en av tre enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Samtidigt förekommer en rad missuppfattningar, bland annat att odlad lax innehåller höga halter av oönskade ämnen. Nu ska en färsk forskningsrapport från Statliga Research Institutes of Sweden, RISE, göra att fler får upp ögonen för hur nyttigt odlad lax är.10 mars 2021 RISE har gjort en vetenskaplig sammanställning kring hälsoaspekter av odlad lax på uppdrag av Fiskbranschens Riksförbund.
Rapporten visar att odlad lax bidrar med flera betydelsefulla näringsämnen i den svenska kosten. Baserat på EU:s villkor för näringspåståenden har odlad lax ett högt innehåll av omega-3-fettsyror, vitamin D samt selen. Alla tre näringsämnen har positiva effekter för hälsan.
- Rapporten slår även fast att halterna av oönskade ämnen ligger långt under gränsvärdena.
- Vår genomgång av forskningsläget visar att odlad lax har ett högt innehåll av flera näringsämnen som kopplas till positiva hälsoeffekter och som många svenskar äter mindre än rekommenderat av.
- Samtidigt kan vi konstatera att innehållet av oönskade ämnen i odlad lax, så som dioxiner, tungmetaller, antibiotika och pesticider ligger långt under respektive gränsvärde, säger Elinor Hallström, forskare vid RISE och en av rapportens författare.
Det finns många dokumenterade hälsofördelar med att äta fisk och annan sjömat. Forskningen visar att sjömat ofta ingår i hälsosamma kostmönster som förknippas med minskad sjukdomsrisk. Den har bland annat kopplats till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, inflammatoriska sjukdomar och vissa typer av cancer.
Det råder en rad missuppfattningar om odlad lax varav vissa handlar om att odlad lax innehåller höga halter av oönskade ämnen. Användningen av antibiotika i norska laxodlingar är lägst bland all djurproduktion i Europa. Rapporten från RISE slår även fast att odlad lax innehåller mycket låga halter av alla tungmetaller och att nivåerna för dioxiner och PCB ligger långt under gränsvärdena.
– Halterna av både oönskade ämnen och omega-3-fettsyror har minskat i takt med att andelen fiskmjöl och fiskolja i fodret sjunkit. Men innehållet av omega-3-fettsyror i odlad lax är fortfarande högt jämfört med många andra livsmedel, säger Elinor Hallström.
Contents
Varför ska män inte äta norsk lax?
Den odlade laxen – giftig eller inte? Vi har gått till botten med laxen. – Food Pharmacy I höstas släpptes en dokumentär som heter i vilken det framgår att odlad lax från Norge innehåller höga halter av olika miljögifter. Alltså, dokumentären är fruktansvärt äcklig.
Man vill aldrig mer äta odlad lax i hela sitt liv. Den främsta orsaken till att den odlade laxen innehåller så mycket miljögifter är att fiskfodret som laxen utfordras med innehåller fisk från Östersjön, världens mest förorenade hav. I Östersjön förekommer höga halter av både dioxin och PCB och problemet med dessa kemikalier, utöver att de anses vara både hormonstörande och cancerframkallande, är att de inte försvinner ur kroppen utan lagras i både fiskens och människans fettvävnad.
Och lax, som ju som bekant är en fet fisk, har således en särdeles god förmåga att lagra dessa ämnen (ironiskt nog innehåller odlad lax dessutom 14,5-34% fett, jämfört med vild lax som innehåller 5-7%). Vad som dock inte framgick riktigt i dokumentären var om detta bara gällde den konventionellt odlade laxen eller även den KRAV-märkta? Den sköts längre och längre in i frysen till förmån för krokfångade djuphavstorskar och frysta ärtor.
Här är svaret. Är det någon skillnad mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax? Fodret
Den största skillnaden mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax är fodret. Fodret som ges till den KRAV-märkta laxen är ekologiskt och hållbart. Det består av ekologiska vegetabilier och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda.
Fisk och fiskrens i fodret till de KRAV-certifierade laxarna kommer inte från Östersjön utan från fabriker i Norge och Skottland som fiskar på Norska fiskevatten samt utanför Skottland. Det finns inget som förbjuder att fiskrens skulle kunna komma från Östersjön, men däremot finns det gränsvärden för tungmetaller.
Så funkar det i en laxfabrik i Norge
Fiskfodret får inte heller innehålla genetiskt modifierade organismer (GMO) och inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Tillsatser såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och färgämnen ska ha naturligt ursprung eller vara så nära sin naturliga form som möjligt.
I “Er fisk Sundt”? framkom att vissa producenter av fiskfoder t ex använder antioxidanten ethoxyqin vid framställningen av fodret. Foder till KRAV-godkända fiskar får inte innehålla ethoxyqin. Fodret som ges till KRAV-märkt odlad lax består till hälften av fiskrens och kasserad fisk, och den högre andelen av fiskrens och kasserad fisk i fodret till KRAV-märkt odlad lax är en av anledningarna till att sammansättningar av fettsyrorna omega 3 och omega 6 är bättre i ekologiskt odlad lax är än i konventionellt odlad (där proteinet till 70% kommer från vegetabilier och bara 30% från fiskrens och kasserad fisk).
Kemikalier Andra viktiga fördelar med ekologisk produktion är att kassarna som fisken odlas i inte får impregneras med kemikalier som bland annat innehåller koppar. Istället rengör man nätkassarna maskinellt eller för hand vilket både vatten och djurliv vinner massa på.
- Överhuvudtaget ska odlingskassarna alltid placeras på lämpliga platser för odling och även i relation till risk för att laxarna rymmer.
- Läkemedel Den problematiska laxlusen hålls mestadels i schack med hjälp av läppfiskar som äter laxlöss på laxen.
- Laxlusen får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel, vilket fortfarande förekommer i konventionell produktion.
KRAV:s grundprincip angående läkemedel är att man ska göra allt man kan för att förebygga ohälsa och sjukdom för alla djur som hålls av människan. Om ett djur trots det blir sjukt, så ska det behandlas. Efter behandling kan det bli aktuellt med karenstider.
- All behandling ska dokumenteras.
- Om det blir för mycket behandlingar, så kan produktionen till slut underkännas, pga att det förebyggande arbetet inte fungerar.
- Man ska göra allt man kan för att förebygga att läkemedel kommer ut i miljön.
- Livsmiljö Även fisktätheten i nätkassarna skiljer sig åt mellan ekologisk och konventionell produktion.
I ekologisk produktion får det vara max 10 kilo biomassa per kubik. Maxgränsen i konventionell produktion är 25 kilo. Så, är KRAV-märkt odlad lax bättre än konventionellt odlad lax? Svar ja, den är mycket bättre för både miljön och hälsan Ur miljösynpunkt kan det dock vara intressant att veta att Naturskyddsföreningens ställer sig kritiska till all odling av fisk då närmiljön tar skada av läckage av näring från odlingarna.
Även laxlusen är ett problem då den sprider sig till de vildlevande släktingarna. Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen, har gjort följande uttalande om ekologiskt odlad lax: “En ekologisk märkning, ur miljösynpunkt, garanterar inte att en produkt är problemfri utan markerar att av alla produkter i en viss kategori så är denna produkt bäst i klassen”.
WWF väljer att rödlista odlad lax, samt att vara försiktig med lax från Östersjön samt odlad lax från Nordeuropa. Däremot ger de grönt ljus för odlad KRAV-märkt lax. Vild lax är rödlistad hos WWF och bör undvikas helt då den kommer från överfiskade bestånd.
- Många matvarubutiker, som till exempel Coop, säljer inte vilt fångad lax alls.
- WWF:s kategorisering är gjord med hänsyn till miljön.
- Och ur hälsosynpunkt då? Livsmedelsverket menar att det liksom i de flesta livsmedel från djurriket finns låga halter av miljögifterna dioxin och PCB i odlad lax, och att halterna är så pass låga att Livsmedelsverket inte bedömer att de måste ge särskilda råd om den odlade laxen.
Men, efter att ha sett “Er fisk sundt?” kan vi ändå inte låta bli att fråga oss om det inte är dags för Livsmedelsverket att se över sina rekommendationer kring odlad lax som inte är KRAV-certifierad? Källor: KRAV Johan Cejie Kajsa Örjavik http://www.krav.se/bara-glada-laxar-i-kassen http://www.krav.se/njut-av-krav-markt-lax Foderreglerna för KRAV-märkt lax: http://www.krav.se/node/75613 Mer information kring fodret: http://www.krav.se/node/75844 KRAV vattenbruksregler för lax (som till viss del handlar om hälsa): http://www.krav.se/node/75637 Mer specifika regler kring hälsa, djurskydd, läkemedel och sjukdom på vattenbruk: http://www.krav.se/node/75624.
Beauty Comes Clean http://beautycomesclean.se/blogg/201411/darfor-kommer-jag-aldrig-mer-ata-odlad-lax-eller-sushi-pa-restaurang Naturskyddsföreningen http://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/ekologisk-odlad-lax/ WWF http://www.wwf.se/wwf/1216219-skresultat?module_search_words=fiskguide Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/gravida/ http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/vuxna/fisk/ Odlad lax – frågor & svar http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/fisk-och-skaldjur/rad-om-odlad-lax/ Mer information om PCB och dioxiner: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ : Den odlade laxen – giftig eller inte? Vi har gått till botten med laxen.
– Food Pharmacy
Vilken fisk ska män inte äta?
Tufft för havsfiskarna – Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus. – Torsken är ett sorgebarn.
- Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.
- Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper.
- De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
- Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.
Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.
Vad händer om man aldrig äter fisk?
Många äter ingen fisk alls – I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka. De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer.
- Onsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning.
- En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls.
- Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.
Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida. – Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas.
Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler. Rapporterna “Svensk konsumtion av sjömat” och “Frisk med fisk utan risk? Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö” visar att det finns en utmaning i kommunikationen kring fisk och skaldjur.
Konsumenterna har för lite information om både hälsofördelar, hälsorisker och klimatpåverkan gällande olika arter och olika fångstmetoder för att aktivt kunna planera sin konsumtion. Forskningen visar att det är möjligt att ta fram tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av nästan alla arter men att det inte finns någon samlad information som skulle underlätta för konsumenterna vid fiskdisken.
Vad är världens giftigaste fisk?
Andra giftiga fiskar – Andra giftiga fiskar som också ligger nergrävda är t.ex. fjärsingar (släktet Trachinus ) och stjärnkikare (Uranoscopidae). Den kamouflagefärgade stenfisken ( Synanceia verrucosa ), ibland betraktad som världens giftigaste fisk, kan vid fara slunga ut de giftförsedda ryggtaggarna mot en angripare.
Är fisk från Norge bra?
Norge är världskänt som ett bra ställe att fiska på, med variation i fiskarter och fiskeplatser vid älvar, hav och sjöar. Här kan du dessutom uppleva Norges natursköna omgivningar – med dess vackra fjordar, kuster och öar.