Varför Är Fisk Bra För Hälsan?

Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.

Fler borde alltså äta fisk. Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar. De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion. Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.

Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.

Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk. Torsk och plattfisk från Östersjön. Odlad fisk. Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk. Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).

Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk

Vilken dag äter män fisk?

Om du regelbundet gästar lunchrestauranger är du säkerligen bekant med att vissa av våra husmansrätter traditionellt serveras på vissa fasta dagar under veckan. Vi parar ihop maträtterna med sina dagar och förklarar varför det är så. Pyttipanna på måndag Som regel brukar måndagar betyda korv eller något annat lättlagat.

Var denna tradition kommer ifrån är lite osäkert men i lunchrestauranger är det vanligt att måndagar är en dag då man rensar ur kylen. Detta eftersom många får nya leveranser på måndagar och man vill göra plats i kylarna samtidigt som man vill se till att använda sådant som annars skulle bli gammalt.

En pyttipanna består vanligtvis av korv- och köttrester. Den är lättlagad och funkar fint att svänga ihop med det som råkar finnas i kylskåpet, en helt perfekt måndagsrätt! KLASSISK PYTTIPANNA SE RECEPT HÄR GRÖN PYTTIPANNA SE RECEPT HÄR Raggmunk på tisdag Går man ut ofta och äter lunch vet man att raggmunk på en tisdag är lika givet som sill på julafton. Det finns dock en utmanare till tisdagslunchen och det är fläsk med bönor. Denna klassiska husmanskost är dock inte fullt så vanlig längre vilket också är anledningen till att den inte serveras i samma utsträckning som raggmunk. Onsdag betyder fisk På onsdagar har veckans färska fisk nått butiker och restauranger och det är därför en perfekt dag att laga en riktigt god fiskrätt till lunch. En klassisk stekt strömming med skirat smör och potatismos får bli vår onsdagslunch. SE RECEPT HÄR Ärtsoppa på torsdag Denna tradition letar sig hela vägen tillbaka till medeltiden. På den tiden var fredagen en fastedag och enligt tradition åt man en riktigt festmåltid dagen innan. Fläsk var en bas i dåtidens matlagning men ärtorna var ett festligare alternativ till kål och rovor. En god köttbit på fredag På fredagar brukar vi vilja tjuvstarta helgen och hur gör man det bättre än med en lite lyxigare lunch? Många lunchrestauranger bjuder på en bättre kötträtt på fredagen, det kan vara någon form av stek, en schnitzel eller en god köttfärsbiff. En riktig wienerschnitzel känns därför helt rätt att avrunda arbetsveckan med. SE RECEPT HÄR

Vilken fisk ska män inte äta?

Tufft för havsfiskarna – Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus. – Torsken är ett sorgebarn.

• Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.
• Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper.
• De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
• Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.

Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.

Vad får man brist på om man inte äter fisk?

Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen.

1. En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster.
2. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer.2 – Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer.

Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife.

I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker.

När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag.1 Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter.

• Vitamin A, C, D, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver.
• Många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet.
• Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde.

1. Unga kvinnor åt minst fisk av alla.3 – Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk.
2. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife.

Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. – I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk.

• Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom.
• Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife.
• För mer information kontakta gärna: Jonna Bendtsen, nutritionist, ACO Hud Nordic AB, om undersökningen, tel.076-307 26 08, e-post [email protected] Marianne Wrife, nutritionist/ kost- och friskvårdskonsult, Kropp i Harmoni, tel.076-84 99 301, e-post m[email protected] Undersökningar om ungas matvanor: Not 1.

Matvanor hos svenska ungdomar 15-18 år En undersökning om svenska ungdomars matvanor genomfördes av undersökningsföretaget Netigate på uppdrag av ACO i december 2012. Undersökningen bestod av en webbaserad enkät och totalt svarade 536 ungdomar i åldern 15-18 år på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel.

Kontakta gärna Jonna Bendtsen på ACO om ni vill ta del av hela undersökningen. Not 2. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight 2011 I en kostvaneundersökning av Nordiska Ministerrådet framkom att få nordbor når upp till målen om bra matvanor och endast 2 procent av barnen i Sverige (ålder 7-12 år) hade enligt undersökningen en kost som bedömdes vara tillfredställande i förhållande till de mål som Nordiska ministerrådet har fastslagit i “The Nordic Plan of Action for Better Health”.

Undersökningen baserades på telefonintervjuer med över 9 000 vuxna i åldern 18-65 år och (föräldrar till) 2 500 barn i åldern 7-12 år. Undersökningen kan laddas ner här. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-552 Not 3. Riksmaten Vuxna 2010-11 I Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning, som publicerades hösten 2012, konstaterades att unga vuxna, d v s kvinnor och män i åldern 18-30 år, hade sämst matvanor av alla åldergrupper.

Vinnor hade generellt sett något bättre matvanor än män. Enligt undersökningen fick många unga vuxna för lite D-vitamin, järn och folat via kosten. I undersökningen deltog 1,800 personer. Länk till undersökningen. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor-undersokningar/Riksmaten-2010-Fragor-och-svar/ ACO HUD NORDIC AB är ledande inom hud och hälsa i Norden.

Med ett sortiment som sträcker sig från topikala läkemedel till kosttillskott och exklusiv hudvård, erbjuder vår produktportfölj både bredd och djup. På det egna forsknings- och utvecklingslaboratoriet utvecklar vi säkra produkter med moderna formuleringar för den nordiska konsumenten.

Varför män ska sluta äta fisk?

WWF om Seaspiracy och skadorna från fisket Netflixdokumentären Seaspiracy ger en kraftig känga åt överfisket som bidrar till att förstöra det marina livet. Miljömärkningar kritiseras för att vara köpta av industrin och miljöorganisationer borde göra mer, enligt filmen.

• Hur dåligt mår haven, pratar vi för lite om överfisket – och kan vi lita på miljömärkningen av fisk? Hallå där Inger Melander, som jobbar med fiske och marknad på WWF Sverige,
• Hur reagerar WWF på dokumentären? – Det är jättebra att det görs filmer och dokumentärer om haven.
• Hur haven, fiskbestånden och den biologiska mångfalden mår är ju oerhört viktiga frågor för oss alla.

Med mer kunskap och engagemang från fler människor och yngre generationer som engagerar sig så kan vi sätta press på våra beslutsfattare att agera. Problemen med överfiske, oetiska fiskemetoder och illegalt utnyttjande av arbetskraft är långt ifrån lösta, vilket Seaspiracy tydligt visar.

1. För oss som arbetar med havsfrågor dagligen så känner vi tyvärr igen det mesta i filmen.
2. Mycket mer måste göras, vilket är en viktig signal till politiker, företag och konsumenter.
3. Det är ingen quick-fix utan kräver målmedvetet policyarbete och konkreta åtgärder i haven.
4. Att trycka på regeringarna är jätteviktigt.

Enligt forskare så är det ett 30-tal länder och EU som fattar beslut om 90 procent av den globala fiskfångsten. Många fler människor måste hjälpa till för att driva på för ökat skydd och en bättre fiskeripolitik. Bara att genomföra de lagar som redan är beslutade om skulle vara ett otroligt viktigt steg i rätt riktning. Inger Melander, expert fiske och marknad på WWF Sverige. Hur jobbar WWF konkret med fiskfrågan? – Vi jobbar intensivt för att få en mer hållbar konsumtion och ger varje år (sedan 2002) ut Fiskguiden. Den hjälper konsumenter att göra mer välinformerade och hållbara val och “knuffar” branschen och beslutsfattare i rätt riktning.

Vi ger också guider för annan mat, som Vegoguiden och Köttguiden. Filmens budskap att “sluta äta fisk” ser vi inte som en realistisk lösning. Men om vi väljer att äta fisk bör vi välja arter från ett så hållbart fiske som möjligt. Vi bör också äta mer varierat och inte bara konsumera en eller några få fiskarter.

Det har bidragit till utfiskning av vissa av våra vanligaste matfiskar som till exempel torsken. Det är viktigt att ha en helhetssyn på matkonsumtionen och hur den påverkar miljön generellt. Vi kan bara producera så mycket som ryms inom ramen för de biologiska gränserna.

Det allra största problemet är att det saknas en bra och effektiv förvaltning av haven och fisket inom ekosystemens gränser (så kallad ekosystembaserad förvaltning). WWF arbetar för att påverka fiskeindustrin och beslutsfattare för att få levande hav, en mer hållbar konsumtion och ökad biologisk mångfald.

Seaspiracy hävdar att 46 procent av plastavfallet kommer från gamla fiskenät – och anklagar miljöorganisationerna för att ducka om det. Är det sant? – Siffran 46 procent stämmer inte. När det gäller mängden skräp eller plast som fisket bidrar med i haven så ligger det på cirka 10 procent av den totala mängden.

1. Men effekterna av fiskenäten på marina däggdjur är hemska.
2. Många sköldpaddor snärjs in i fiskenäten och dör – läs gärna den internationella rapporten,
3. Vad gör WWF för att minska plasten i havet? – När det gäller fiskenät och redskap som försvinner i haven så driver WWF på för att de ska plockas upp och tas om hand på land.

WWF vill se plastfria hav och en ökad biologisk mångfald med friska fiskbestånd som bidrar till ekosystem i balans. Globalt jobbar WWF för ett upprop om ett bindande plastavtal. Det ska förhindra att rika länder säljer sitt skräp och plastavfall till fattiga regioner. Du kan vara med och skriva på WWFs upprop för ett globalt bindande plastavtal. Foto: Greg Armfield Hur ställer sig WWF till fiskeindustrin i stort? – Att haven mår bra är helt avgörande för vår hälsa, försörjning och arbetstillfällen. I dag är 850 miljoner människor beroende av friska hav.

Tre miljarder människor får sitt dagliga protein från fisk och skaldjur. Om de marina ekosystemen kollapsar får det allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden och vårt liv på jorden i stort. Vi måste få fler skyddade områden samtidigt som vi får fiskeindustrin att bli mer hållbar. Bifångster ska minimeras, viktiga livsmiljöer skyddas och konsumenterna få tillräcklig information för att kunna göra medvetna val.

Producenterna måste hela tiden förbättra sina metoder för att minska den negativa effekten på naturen och miljön. Vad är ett hållbart fiske? – Ett hållbart fiske ska ta hänsyn till hur fiskbestånden och deras livsmiljö mår innan man beslutar om hur mycket som ska fiskas.

Man måste också respektera andra havslevande arters behov av föda, livskraftiga ekosystem och undvika bifångst av oönskade arter. WWFs tre grundpelare för ett långsiktigt hållbart fiske är: livskraftiga och välmående fiskbestånd, minimal påverkan på ekosystemet och en effektiv förvaltning och kontroll.

Men accepterar ni att det förekommer bifångster? Arter dör ju i fiskenät hela tiden. – WWF arbetar för att minska bifångsterna i alla typen av fisken – oavsett om det är fiskbifångst eller marina däggdjur. Finns det ett hållbart fiske i verkligheten och inte bara på papperet? – Ja, det finns fisken som sker mer ansvarsfullt och hållbart än andra, till exempel sejfisket uppe i Barents Hav, sardinfisket i Biscayabukten eller burfiske av havskräfta. Ett hållbart fiske ska ta hänsyn till hur fiskbestånden och deras livsmiljö mår innan man beslutar om hur mycket som ska fiskas. Foto: Kyle LaFerriere / WWF-US Miljöcertifieringar ska stödja ett mer ansvarsfullt fiske, exempelvis Marine Stewardship Council, (MSC), Krav och Aquaculture Stewardship Council (ASC) när det gäller odlad fisk.

Men vissa får hård kritik i filmen. Är det inte bara bluff och grönmålning? – Det är jätteviktigt att vi kan spåra fisken från fisket eller vattenbruksodlingen hela vägen fram till slutkonsument. Vi behöver en så tydlig och spårbar process som möjligt. Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) utgör cirka 30 procent av den totala globala kommersiella fångsten.

Det är alldeles för mycket. Miljömärkningar är ett steg på vägen mot ett mer ansvarsfullt fiske eller vattenbruk som bidrar till att förändra marknaden i positiv riktning. WWF har en kontinuerlig dialog med bland annat MSC och ASC för att skärpa kriterierna.

1. Den största vinsten för WWF är om vi får beslut som bidrar till att öka mängden hållbara fiskbestånd och den biologiska mångfalden i våra hav.
2. Men är inte vissa miljömärkningar en bluff och ägda av industrin? – Inte de seriösa tredjepartscertifieringarna, som MSC eller ASC.
3. Gemensamt för dem är att det är ett oberoende certifieringsföretag som bedömer om fisket eller odlingen klarar de uppsatta kriterierna.

Fisket får själva betala kostnaden för certifieringsprocessen direkt till ackrediterade certifierare. I processen ingår att intressenter och allmänheten bjuds in till samråd. Om ett fiske eller ett vattenbruk inte bedöms leva upp till kriterierna ska de inte bli certifierade – och de som bryter mot uppsatta kriterier ska bli av med sitt certifikat. WWF samarbetar med forskare för att uppmärksamma och vända den negativa kurvan för havens biologiska mångfald. Foto: Shutterstock / Stubblefield Photography / WWF-Sweden Vad gör WWF för att rädda fiskbestånden och haven?

Sedan 2002 ger WWF årligen ut Fiskguiden – en konsumentguide om fisk och skaldjur. Med hjälp av trafikljusen rött, gult och grönt ger vi råd till branschen och konsumenterna om mer hållbara sjömatsval.

Vi trycker på beslutsfattare, företag och fiskeindustrin för att få ett fiske som förvaltas väl. WWF är engagerade i flera globala processer på FN-nivå inom Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Ett av dem, SDG 14, handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

WWF driver på för att minst 30 procent av haven ska vara skyddade till år 2030 – nationellt, regionalt och internationellt inklusive djuphaven som ligger utanför nationell jurisdiktion. Dessutom arbetar vi för att skydda fisk- och andra marina arter. WWF arbetar för att minska ohållbart fiske, till exempel bottentrålning i skyddade områden och bygga upp fiskbestånden.

Genom att påverka Sverige och EU inför FN-förhandlingarna har förändringar skett i positiv riktning. Det handlar om åtaganden för att rädda haven och bekämpa oreglerat, okontrollerat och illegalt fiske.

WWF samarbetar med forskare för att uppmärksamma och vända den negativa kurvan för havens biologiska mångfald. I de öppna haven så blir det automatiskt industrifisket som står i centrum. Men det handlar även om sjöfart, djuphavsgruvbrytning och skydd av arter, bland annat valdjur.

I våra egna havsområden så arbetar vi ständigt med att lyfta skydd av områden och att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken i EU.

Vad önskar du mest av allt just nu för att rädda haven och fisken som lever där? – Att de lagar och förordningar som världens länder beslutat om faktiskt införs och efterlevs. Jag vill att all verksamhet som kan kopplas till haven baseras på en ekosystemansats, så att vi kan värna om och bevara havens biologiska mångfald för oss, våra barn och barnbarn.

Stina Söderholm