Varför Är Det Bra Att Äta Fisk?

Kostråd för konsumtion av fisk från vissa områden – Fisk är nyttigt och rikt på såväl vitaminer som mineralämnen. Fet fisk innehåller dessutom fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk påverkar barnets utveckling och i slutet av graviditeten då hjärnan på fostret gör en slutspurt i utvecklingen, är det extra viktigt.

• Fler borde alltså äta fisk.
• Studier visar att vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av miljöföroreningar.
• De allra flesta konsumenter har dock inte någon anledning att begränsa sin fiskkonsumtion.
• Men flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör till exempel inte äta strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken mer än en gång i månaden.

Exempel på fisk och fiskprodukter som har låga halter av miljöföroreningar och som alla kan äta utan inskränkning: Dessa fiskar kan alla äta utan inskränkningar: All fisk fångad längs västkusten och i öppna havet. T ex sill, torsk, kolja, sej, makrill, lubb, långa, bleka, vitling, havskatt, marulk, alla plattfiskar m fl.

Undantagen är stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och färsk eller fryst tonfisk. Torsk och plattfisk från Östersjön. Odlad fisk. Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk. Fisk som ska kallrökas eller gravas bör djupfrysas i 2 dygn före tillagning (på grund av eventuella parasiter).

Läs mer om råd om fiskkonsumtion på www.slv.se och följ gärna livsmedelsverkets kostråd och ät mera fisk

Varför ska män äta fisk 2 3 gånger i veckan?

Därför bör du äta fisk 3 gånger i veckan! Fisk är näringsrikt och innehåller en stor mängd näringsämnen per gram. Här är svaret varför vi bör äta fisk tre gånger i veckan. Fiskens Omega-3 är viktigare än vi tror för vår hälsa! Omega-3 är fleromättade och nyttiga fettsyror som är livsviktiga för kroppen. Kroppen kan inte själv producera Omega-3 vilket gör att det är extra viktigt att äta fisk. Feta fiskar som makrill, sardin, sill, anjovis och lax innehåller extra mycket Omega-3.

Vilken fisk ska män inte äta?

Tufft för havsfiskarna – Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus. – Torsken är ett sorgebarn.

• Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.
• Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper.
• De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
• Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.

Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.

Vad händer om män äter för mycket fisk?

3. Det är skadligt att äta för mycket fisk – Nja, inte skadligt direkt men när det gäller mat är lagom oftast det bästa. Variation är ett annat ledord som gör att man ökar sannolikheten att få i sig lagom mycket av de vitaminer och mineraler som behövs.

Vad får man brist på om man inte äter fisk?

Många unga tror att de äter hälsosamt. I en ny undersökning där ungdomar i åldern 15-18 år tillfrågats om sina matvanor, ansåg 69 procent att de äter hälsosamt och varierat. Verkligheten är en annan. Undersökningen visar att många ungdomar äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fisk, och därför riskerar att få i sig för lite av viktiga näringsämnen.

En stor nordisk matvaneundersökning som genomfördes nyligen visade även den på samma mönster. Svenska barn i åldern 7-12 år har bland de sämsta kostvanorna i Norden och endast 2 procent av barnen äter tillfredställande, enligt Nordiska Ministerrådets rekommendationer.2 – Att äta rätt är otroligt viktigt när man växer.

Därför är det oroande att se att så många barn och ungdomar inte äter tillräckligt näringsrikt och varierat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att många unga ändå tror att de äter bra. Det ser ut att finnas en stor kunskapsbrist här. Överlag skulle både ungdomar och vuxna i Sverige behöva mycket bättre kunskap om vad goda kostvanor innebär, säger nutritionisten Marianne Wrife.

I en svensk undersökning som genomförts av Netigate på uppdrag av ACO, uppger 54 procent av de tillfrågade ungdomarna i åldern 15-18 år, att de äter grönsaker varje dag, men bara 1 av 10 kom upp i en mängd som motsvarar Livsmedelsverkets rekommendationer. Hela 9 procent svarade att de aldrig eller mycket sällan åt grönsaker.

När det gäller frukt så är det endast 5 procent av de tillfrågade ungdomarna som når upp till den rekommenderade mängden per dag.1 Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker är några av de viktigaste källorna till vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Vitamin A, C, D, E, folat, kalcium, järn och magnesium är näringsämnen som den växande kroppen behöver. Många unga riskerar även att få i sig för lite vitamin D, som är särskilt viktigt när man växer eftersom det reglerar kalkbalansen i skelettet. Fisk är huvudkällan till D-vitamin genom maten, men endast 1 av 10 av ungdomarna i undersökningen uppger att de äter fisk minst tre gånger i veckan, vilket är vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Så många som 27 procent uppgav att de sällan eller aldrig åt fisk.1 Även Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som kom under hösten 2012, visar att unga äter för lite fisk. I åldersgruppen 18-30 år åt man hälften så mycket fisk som de över 30 år gjorde.

Unga kvinnor åt minst fisk av alla.3 – Det är framförallt det viktiga D-vitaminet som ungdomar riskerar att få brist på under vinterhalvåret, särskilt om man inte äter tillräckligt med fisk. Men även järn och kalcium, som både killar och tjejer behöver under tonåren, kan vara svårt att få i sig i tillfredställande nivåer när kosten eller kunskaperna brister, säger Marianne Wrife.

Marianne Wrife tycker att det är viktigt att man som förälder ser till att ens barn får med sig bra matvanor hemifrån, eftersom det är något de kommer att ha stor glädje av senare i livet när de själva börjar ansvara för vad de äter. – I första hand rekommenderar jag att man ser över sina matvanor och ser till att äta mer frukt, grönsaker och fisk.

Vet man med sig att man slarvar med maten, eller inte får i sig ett visst näringsämne, så kan det leda till exempelvis trötthet och på sikt även till sjukdom. Att då komplettera kosten med ett kosttillskott, kan vara en första väg till att höja sin näringsstatus, säger Marianne Wrife. För mer information kontakta gärna: Jonna Bendtsen, nutritionist, ACO Hud Nordic AB, om undersökningen, tel.076-307 26 08, e-post [email protected] Marianne Wrife, nutritionist/ kost- och friskvårdskonsult, Kropp i Harmoni, tel.076-84 99 301, e-post m[email protected] Undersökningar om ungas matvanor: Not 1.

Matvanor hos svenska ungdomar 15-18 år En undersökning om svenska ungdomars matvanor genomfördes av undersökningsföretaget Netigate på uppdrag av ACO i december 2012. Undersökningen bestod av en webbaserad enkät och totalt svarade 536 ungdomar i åldern 15-18 år på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel.

1. Ontakta gärna Jonna Bendtsen på ACO om ni vill ta del av hela undersökningen. Not 2.
2. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight 2011 I en kostvaneundersökning av Nordiska Ministerrådet framkom att få nordbor når upp till målen om bra matvanor och endast 2 procent av barnen i Sverige (ålder 7-12 år) hade enligt undersökningen en kost som bedömdes vara tillfredställande i förhållande till de mål som Nordiska ministerrådet har fastslagit i “The Nordic Plan of Action for Better Health”.

Undersökningen baserades på telefonintervjuer med över 9 000 vuxna i åldern 18-65 år och (föräldrar till) 2 500 barn i åldern 7-12 år. Undersökningen kan laddas ner här. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-552 Not 3. Riksmaten Vuxna 2010-11 I Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning, som publicerades hösten 2012, konstaterades att unga vuxna, d v s kvinnor och män i åldern 18-30 år, hade sämst matvanor av alla åldergrupper.

Kvinnor hade generellt sett något bättre matvanor än män. Enligt undersökningen fick många unga vuxna för lite D-vitamin, järn och folat via kosten. I undersökningen deltog 1,800 personer. Länk till undersökningen. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor-undersokningar/Riksmaten-2010-Fragor-och-svar/ ACO HUD NORDIC AB är ledande inom hud och hälsa i Norden.

Med ett sortiment som sträcker sig från topikala läkemedel till kosttillskott och exklusiv hudvård, erbjuder vår produktportfölj både bredd och djup. På det egna forsknings- och utvecklingslaboratoriet utvecklar vi säkra produkter med moderna formuleringar för den nordiska konsumenten.

Vad händer om män slutar äta fisk?

Sillfiske i Norge. Foto: WWF Idag släppte Världsnaturfonden sin Fiskguide där olika fiskbestånd bedöms med rött, gult eller grönt ljus utifrån hur hotade de är. Inte en enda av de 60 fiskarterna får enbart grönt ljus. För att äta fisk miljövänligt måste du därmed alltid veta från vilket bestånd fisken är eller lita på de certifieringar som finns (exempelvis KRAV och MSC).

Larmrapporterna om hur det går för vanliga matfiskar avlöser varandra. I januari kom en rapport om svenska fiskbestånd som slog fast att det går allt sämre för gädda, ål och torsk på grund av överfiske. I april visades en dramatisk dokumentär som tog upp det allvarliga tillståndet för torsken och Östersjön,

Journallisten George Monbiot menar att det enda sättet att rädda livet i haven är om vi slutar äta fisk, Kollapsen av livet i havet går snabbare än den på land och det beror på överfisket. Världsnaturfonden anser inte att vi måste sluta äta fisk, men deras nya Fiskguide är ännu ett larm om tillstånden i haven.

1. De rekommenderar att vi låter bli allt fler vanliga matfiskar.
2. Östersjötorsk, ål, pigghaj, vitling, rocka och röd snapper bör undvikas helt och det gäller även skrubbskädda, lake, piggvar/slätvar, tunga och blåfenad tonfisk eftersom de saknar alternativ som får grönt ljus.
3. En något slarvig, men säker regel baserad på Fiskguiden är att om du ska äta fisk så välj enbart KRAV- eller MSC-märkt sådan.

Det gäller även när du äter på restaurang. Inte en enda av de ungefär 60 fiskarterna i rapporten får nämligen enbart grönt ljus. De har alla någon form av villkor för att kunna ätas; “om de är fiskade hållbart från ett visst bestånd”, “om de är odlade i ett visst land” eller “om de är KRAV-märkta”.

1. För den som vill äta miljövänligt går det inte längre att äta fisk utan att ha koll.
2. LÄS ÄVEN : • Rapport om svenska fiskbestånd – allt sämre för gädda, ål och torsk Anledningen till att det ser allt mörkare ut för fiskbestånden är enligt WWF att förvaltningen misslyckats.
3. Det sker överfiske, trots att det finns tydliga vetenskapliga råd.

– Om vi ska kunna äta fisk med gott samvete i framtiden måste politikerna ta krafttag och kontrollen skärpas. Det återstår en hel del om EUs mål om hållbara fiskbestånd år 2020 ska nås. Idag är överfisket 40 procent i Nordostatlanten, 50 procent i Östersjön och 90 procent i Medelhavet.

Men samtidigt ökar andelen gröna och miljömärkta alternativ i fiskdisken, vilket är glädjande, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF. LÄS ÄVEN : • Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk I Sverige äter vi ungefär två portioner fisk i veckan. Framför allt äter svenskar lax, sill, torsk och räkor och knappt 30 procent av det vi äter kommer från den inhemska produktionen från yrkes- och fritidsfiske, samt odling.

Resten importeras främst från Norge, Danmark och Kina. Cirka 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade. LÄS ÄVEN : • Nya torskfiskekvoter i Östersjön betydligt högre än forskares rekommendationer Fiskguiden har getts ut sedan 2002 och är ett samarbete mellan WWF i 25 länder. Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.

Vad ska män dricka till fisk?

Fiskrätter är ofta lätta och eleganta och vitt vin eller ljust öl är säkra kort. Även lätt rött vin kan funka till vissa rätter. Men till surströmming passar öl bäst. Mager och fet fisk har olika smakegenskaper och även tillagningen spelar stor roll.

När ska män inte äta fisk?

Fakta – Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson. Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag – äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

1. Helt avgörande för barnets hälsa är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet.
2. En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja.
3. Alternativet för vegetarianer är att ta kost­tillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.

Behövs en bra balans Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fett­syra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror.

Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg. Kemikalier i fettvävnaden Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar ris­ken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD. Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer.

Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk.

1. Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma? Se fem följande förslag nedan: 1.
2. Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar.
3. Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet.
4. Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk.

Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter.

Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar. Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande. Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet.

Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politi­ker.

1. Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.2.
2. Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen.
3. Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.3.

Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.4.

Omplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror. Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter. De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringssta­tusen. Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondryck­en, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.5.

Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring.

1. Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror.
2. Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi.

Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger. Av Peter Wilhelmsson Kategori: Gravid/barn | Etiketter: DDT, DHA, omega 3-fettsyror, omega-3, omega-6, PCB, tungmetaller Skriv ut artikel

Hur länge kan män äta fisk?

Fisk/skaldjur

När ska män inte äta fisk?

Fakta – Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson. Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag – äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

Helt avgörande för barnets hälsa är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet. En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja. Alternativet för vegetarianer är att ta kost­tillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.

Behövs en bra balans Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fett­syra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror.

Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg. Kemikalier i fettvävnaden Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar ris­ken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD. Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer.

Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk.

• Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma? Se fem följande förslag nedan: 1.
• Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar.
• Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet.
• Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk.

Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter.

Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar. Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande. Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet.

Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politi­ker.

Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.2. Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen. Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.3.

Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.4.

Komplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror. Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter. De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringssta­tusen. Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondryck­en, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.5.

Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring.

1. Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror.
2. Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi.

Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger. Av Peter Wilhelmsson Kategori: Gravid/barn | Etiketter: DDT, DHA, omega 3-fettsyror, omega-3, omega-6, PCB, tungmetaller Skriv ut artikel

Stina Söderholm