Vad Heter Gädda På Latin?

Mensen zoeken ook naar Snoekbaars Sander lucioperca Baars Perca fluviatilis Esox Esox

Vad är abborre på latin?

Abborre – Wikipedia Abborre (lc) Abborre EukaryotaAnimaliaChordataVertebrataOsteichthyesActinopterygiiPerciformesPercidae Abborre P. fluviatilis Perca fluviatilis, 1758Utbredning Röd = naturlig utbredning Grön = den utbredningen Hitta fler artiklar om djur med Abborre ( Perca fluviatilis ) är en fisk som jagar i och tillhör familjen och släktet,

Vart finns gäddan?

Gäddan (Esox lucius) förekommer allmänt i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. I Östersjön, inklusive Bottniska viken, finns gäddan i främst skärgårdsmiljöer. Längs västkusten kan arten förekomma i åmynningar, men påträffas bara undantagsvis i saltvatten.

Vad heter gös på latin?

‘Sander lucioperca’.

Kan man äta en gärs?

28.05.2019 Smartfisk, även känd som skräpfisk, är en bortglömd outnyttjad råvara i dag. Det är det dags att ändra på. Fiskar som braxen, id, mört och gädda var länge husmanskost. Men med tiden ansågs de besvärliga på olika sätt – dåligt med kött, beniga och tidskrävande att hantera och tillaga. Gädda / Hauki / Norhern pike / Esox Lucius Gäddan är fast i köttet och passar bra till exempelvis fritering. Den har låg fettprocent, så vid tillagning rekommenderas något fett för att förhöja smaken, exempelvis grädde eller smetana. Gädda smakar också bra tillsammans med bacon. Id / Säyne (Säynävä) / Ide / Leuciscus idus Iden kallas traditionellt för fattigmanslax, eftersom den har en svag röd ton när man gravar den. Den är en mångsidig fisk med bra smak, och är god att exempelvis grilla eller halstra med lite salt. Den passar också bra i färs eller som ceviche. Ceviche på id Nors / Kuore / European smelt / Osmerus eperlanus I april och maj simmar norsen i stora stim inför leken, och är då lätt att fiska. Man kan med fördel lägga nät under is under vintern. När du rensar norsen klipper du av huvudet plus en bit av nacken, för att få bort körteln som luktar gurka och som många reagerar starkt på. Lake / Burbot / Lota lota Traditionellt har det sagts att laken kan ätas i månader med R, det vill säga september till april. Den kan egentligen fiskas och ätas året om, men som bottenfisk är den svår att få tag på under sommaren då den är långt ute på djupa kallvatten.

Det finns stora skillnader regionalt i vad man anser om laken. I några regioner anses den vara en skräpfisk, i andra regioner en delikatess. För somliga blir det inte nyår om de inte får lakrom till nyårsmiddagen. Laken är mjuk i köttet, aningen söt i smaken och traditionellt har den ofta tillretts som stuvning.

Man kan också filea den och göra biffar. Recept på stekt knaprig lake Braxen / Lahna / Common bream / Abramis brama Braxen har många ben, och avskräcker därmed många. Men, får man en stor braxen kan man med fördel tilldela den, exempelvis hel i ugn. Som tillredd är det lättare att få bort benen. Små braxen under ett halvt kilo kallas för nålbrev, de kan marineras och sedan djupfriteras (15 minuter i olja) så benen blir spröda och du kan äta hela fisken. Gärs / Kiiski / Ruffe / Gymnocephalus cernuus Gärsen kan fås i större mängder i april och maj strax före lek. Den ger en god buljong. Det är lättare att göra maträtter på den efter att den är kokad – det är lättare att bena ur den då den är varm. Gärsen är god exempelvis i fisksoppa. Gärsen har en väldigt fin rom. Hornsimpa / Härkäsimppu / Fourhorn sculpin / Myoxocephalus quadricornis Hornsimpan är nätfiskarens mardröm på grund av hornen på huvudet, samt många fenor. Den fastnar och trasslar lätt in sig i näten. Hornsimpan kan dock tas tillvara, och då stjärtdelen. Mört / Särki / Roach / Rutilus rutilus Mörten är den inhemska fisk som har den bästa köttkvaliteten i mars månad. Mörten är väldigt mild, och passar bra att grava, också till röror samt färs. Att filea en mört kräver en hel del träning, eftersom huvudet lätt lossar från kroppen vid filering och därmed gör det utmanande. Recept på mörttartar Illustrationer: Anna Lolax Se alla artiklar

Är gös naturlig i Sverige?

Gösen (Sander lucioperca) förekommer allmänt i Vänerns, Hjälmarens och Mälarens vattensystem och i främst grunda, näringsrika sjöar i södra Sverige. I Östersjön är den allmän i innerskärgårdar från Östergötland till Uppland, men förekommer ända upp till Norrbotten.

Vad heter gös i plural?

SubstantivRedigera

Vad är svenska rekordet på abborre?

Det är 30 år sedan Gary Wickins fångade den 3150 gram tunga abborre som fortfarande gäller som svenskt sportfiskerekord. Sportfiskarna har talat med fångstmannen om den minnesvärda pimpeldagen på Hällers myr 1985. Abborren brukar ofta beskrivas som vår allra mest populära sportfisk.

• Varje år fiskar 100 000-tals svenskar från land, brygga, båt och is efter den vackra randiga jägaren.
• Den finns i nästan alla vatten och är vår mest talrika rovfisk.
• Trots detta tycks det svenska sportfiskerekordet på abborre vara i det närmaste omöjligt att slå.
• Gary Wickins fantastiska abborre på över 3 kg (51 cm) från Lysekils SFK:s lilla klubbtjärn Hällers myr i Bohuslän är idag vårt näst äldsta sportfiskerekord i sötvatten (malen borträknad)! Den som känner till sin storfiskhistoria vet att Hällers myr under 1980-talet var ett såväl magiskt som mystiskt abborrvatten.

Rekordet (2761 gram) som Gary Wickins slog 1985 hade bara ett år på nacken och kom från samma lilla tjärn! Lägg därtill en uppfluten död fisk på 3500 gram och en i det närmaste osannolik fisk på 67 cm från ett nätprovfiske – alla inom loppet av ett fåtal år.

Förklaringarna till denna makalösa beståndstopp är inte helt enkla. Något som dock är helt säkert är att det rörde sig om ett ytterst begränsat antal storväxta individer som levde i en begränsad konkurrens om födan. Och de var inte lätta att fånga! Vi låter fångstmannen själv berätta, Gary, hur gick det till när du fångade din rekordfisk? – Först och främst och var det inte resultatet av någon rekordjakt.

Jag kände såklart till Per-Erik Jacobsens rekord från året innan, men hade aldrig någon tro på att fånga en så stor fisk, den framstod snarare som en engångsföreteelse. Jag hade pimpelfiskat ett 40-tal gånger på myren innan och hade aldrig fått något över 2 hg! Dagen jag fick min abborre var det en familjepimpeltävling med klubben.

1. Jag kommer väl ihåg dagen, det var en kall fin lördag och det gick ganska dåligt för mig tävlingsmässigt, endast några få abborrar under 20 gram.
2. Efter att ha flyttat mig runt några gånger borrade jag ytterligare ett hål.
3. Efter 5 minuter blev det plötsligt bom-stop.
4. Jag trodde först att jag hade fastnat i någonting.

Det var en otroligt konstig känsla. Sedan började fisken ta lina i en mycket märklig och långsam “rusning”. Det var som om den inte förstått att den var krokad. Fisken tog ut nästan alla lina på mitt lilla tävlingspö med 0.16 lina tills jag började se bottenknuten och insåg att den tagit 20 av totalt 25 meter. Trodde du i detta läge att det var en abborre? – Jag tänkte inte ens tanken, snarare att det var en stor sutare eller ål. Den fortsatte ju också och rusa flera gånger innan jag fick in den under hålet. Det kändes som en halvtimma, men det var säkert inte mer än 10 minuter.

Jag förstod att det skulle bli svårt att få upp fisken, men jag ville i alla fall se vad det var någonting. Det jag såg genom hålet var endast ett gigantiskt öga som tittade upp på mig. Jag kunde ändå inte ta in vad det var för fisk, jag hade själv aldrig sett en abborre över 5 hg tidigare. Till slut fick jag tag i munnen på fisken genom hålet och då började det gå upp för mig att det var en abborre av enorma proportioner.

Jag ropade dit ett par juniorer som försiktigt borrade upp ett extra hål för att kunna få upp den, samtidigt som jag tänkte “det kan inte vara sant, det kan inte vara sant”. Men det var det. Alla juniorer sprang runt och gapade som tokiga på isen efter att den kom upp, själv kunde jag inte ens tänka “rekord” – det enda jag tänkte när jag såg fisken i sin helhet var “hur kan en abborre bli så stor?”.

Det var en hög romstinn hona, buken var som en rugbyboll. Samtidigt var det också en otroligt vacker fisk med härliga färger och stora fina fenor. Vi slängde oss direkt till närmsta butik med krönt våg och där fick jag bekräftat för mig att rekordet var slagit. Jag ser den fortfarande som mitt livs fisk, det kanske bara händer en gång i livet att man fångar någonting som man alltid kommer att minnas.

Vad tror du, kommer ditt rekord någonsin att slås? – Jag hoppas det! Jag kunde själv aldrig tro att det skulle stå sig så länge som det har gjort. Är det något rekord som bör slås så är det abborre, det är ju fisken som alla känner till och den första man fångar som barn! Det vore kul om det är någon av de specimenfiskare som ägnar så mycket tid av sitt liv åt att jaga storfiskar som slår det.

Istället för någon som mig, som hade en hel del tur – även om tur alltid kommer att krävas oavsett fiskare. Men jag skulle gratulera vem som än slår rekordet – jag kommer att vara den förste som ringer och säger grattis! Ta med er Garys ord som en uppmaning – ut och fiska mycket i abborre i vår! Och var inte rädd för att pröva de allra minsta sjöar, sannolikt finns det fler “oupptäckta” Hällers myr-liknande vatten runt om i Sverige! Övriga fakta: • Garys abborre nappade på två maggot agnade på en trekrok strl 16.

Ovanför hängde en Bergmans-pirk. • Rekordabborren blev den sista(?) storabborren över 2 kg som fångades i Hällers myr. • Närmast Garys rekord är Leif Krause med 2875 gram abborre från 1997 och Mona Widén med en borre på 2859 gram från 2012.

Är abborre en fisk?

Abborren är en av Sveriges mest utbredda fiskarter. Den är egentligen en sötvattenart, men är också vanlig längs Östersjökusten och i å- och älvmynningar på västkusten. Abborrar kan bli över 20 år gamla, men växer långsamt och riktigt stora individer är oftast honor.

Var står abborre?

Levnadsmiljö – Abborren lever i både sött och bräckt vatten över i stort sett hela landet. Den finns i små skogstjärnar, i åar, i stora sjöar och längs kusten där vattnet inte är för salt. Abborren förekommer ofta i stim och uppehåller sig gärna i närheten av skydd som växtlighet, bryggor, stenrösen, trädrötter och så vidare.

Stina Söderholm