Vad Finns Det För Fisk I Östersjön?

Fiskar och skaldjur i södra Östersjön och Öresund På den här sidan hittar du ett urval av de fiskar och skaldjur som lever längs den svenska sydkusten i Öresund och södra Östersjön. Här redovisar vi några av våra allra vanligaste vattenlevande arter, men också hotade och fredade arter.

Abborren ( Perca fluviatilis ) finns allmänt över hela Sverige med undantag för fjällregionen. Den förekommer i kustområdet i hela Östersjön och Bottniska viken. Benlöjan ( Alburnus alburnus ) är en liten, max 20 cm, karpfisk som uppträder i stora stim tätt under ytan i varma och näringsrika vatten. Det är den kanske vanligaste fisken man ser i lugnflytande, breda åar när den rör sig ytligt och letar föda. Bergtungan ( Microstomus kitt ) lever i Nordatlanten och i Sveriges omgivande vatten finns den i Skagerrak och Kattegatt. Den är mindre vanlig i Öresund och södra Östersjön. Björknan ( Abramis bjoerkna ) tillhör familjen karpfiskar och kan betraktas som en av våra svåraste sötvattensfiskar att artbestämma eftersom den är så lik sin nära släkting braxen. Blekan ( Pollachius pollachius ) förekommer längs hela Västkusten och i norra Öresund. Kan påträffas i södra Östersjön i samband med att salt vatten strömmar in i Östersjön. Den blåfenade tonfisken ( Thunnus thynnus ) är den största arten i släktet tonfiskar och förekommer sporadiskt i svenska vatten. Arten är fredad. Blåmusslan ( Mytilus edulis ) har en vidsträckt utbredning och förekommer i svenska kustvatten ända upp till Bottniska viken, där är den småväxt på grund av den låga salthalten. Braxen ( Abramis brama ) är allmänt förekommande i södra och mellersta Sverige, men saknas utmed Bohuskusten. Nordgränsen går genom Värmland, Dalarna och Hälsingland och den finns längs hela Norrlandkusten. Den förekommer även i Östersjöns skärgårdar. Brugden ( Cetorhinus maximus ) är världens näst största fisk. Den är sällsynt men regelbunden vid den svenska västkusten. Simmar långsamt och ofta nära vattenytan. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Fjärsingen ( Trachinus draco ) förekommer i svenska vatten i Skagerrak, Kattegatt och Öresund och sällsynt i södra Östersjön.

Publicerad: 2017-11-15 Sidansvarig: : Fiskar och skaldjur i södra Östersjön och Öresund

Vilken fisk är vanligast i Östersjön?

Drygt tjugo marina arter – Den mest välkända och ekonomiskt viktigaste av våra havsarter är strömmingen ( Clupea harengus ). Också om strömmingen är småvuxen i jämförelse med sina artfränder sillarna i Atlanten växer de snabbt under sitt första år och har en hög överlevnadsprocent.

Vilken fisk fiskas i Östersjön?

Fiske med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken – Fisket med kustnära passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken sker främst med garn (strömming), ryssjor (lax, ål och siklöja) samt burar och fällor (lax, sik och abborre). Fisken landas generellt lokalt, nära fångstområdet, med många mindre landningshamnar.

• Strömming fiskas främst i Bottenhavet men tas också som bifångst i siklöjefisket i Bottenviken.
• Sik, gädda och abborre fiskas längs hela kusten medan torsk, gös och ål enbart fiskas längst söderut.
• Fisket efter lax sker främst kustnära i Bottenhavet och Bottenviken, men mindre kvantiteter fångas även i norra egentliga Östersjön och kring Gotland.

I Östersjön sker fisket både på vild och odlad lax. Den odlade laxen planteras ut för att kompensera för den förlust av vild lax som skett i och med byggnationen av vattenkraftverk i många utav vattendragen i norra Sverige (HaV 2016). Fiske med passiva redskap i norra Östersjön bedrevs år 2015 av 196 fartyg, främst av fartyg under 8 meter (65%).92 fartyg stod för 80 % av den totala landningen i fiskeriet 2015 och 2016, medan övriga fartyg är mer inaktiva.

Antalet fartyg i fiskeriet har totalt sett ökat något under perioden 2003 till 2015.Många fiskare inom detta fiske i det norra området är också aktiva inom bottentrålning av siklöja, medan så inte är fallet i Stockholms skärgård. Laxfisket i Östersjön bedrevs under 2015 av 124 fartyg, vilket är en minskning med 50 fartyg sedan 2003.

Yrkesfisket på lax sker generellt med öppna, små fartyg under 10 meter. Av redskapen som användes 2015 i laxfisket utgjorde fällor 96 % av den totala ansträngningen. För att kunna bedriva fiske utan att direkt drabbas av sälskador sker fällfisket efter lax idag i stor utsträckning med sälsäkra redskap, där ett pontonfiskhus (så kallad push-up-fälla) skyddar fångsten.

Onflikten mellan fisket och de ökande sälpopulationerna har påverkat fisket sedan slutet av 1990-talet. I laxfisket landades under 2013-2015 i genomsnitt 235 ton per år till ett värde av drygt 6,5 miljoner kronor. I fisket efter lax i Östersjön landas främst lax (78%, 99% av värdet) medan sik (13%) och öring (5%) fångas ofta samtidigt.

I det övriga passiva fisket i norra Östersjön 2015 kom 94 % av den totala landningen från garn. Ryssjor, burar och fällor, bottengarn och landvad används också, men står för en mycket mindre landningsvolym. Detta fiske landade mellan 2013-2015 i genomsnitt 1 002 ton fisk per år till ett värde av drygt 38 miljoner kronor.

Detta motsvarar 0,5 % av volymen och 1,5 % av värdet av hela det svenska fisket. Fem arter utgjorde över 90 % av landningarna, av vilka 67% bestod av strömming och 13 % fördelat på sik, siklöja, torsk och abborre. Tillsammans utgjorde dessa fem arter 93 % (13,6 miljoner kronor) av det totala landningsvärdet.

Sik och siklöja har ett högt landningsvärde jämfört med % av totala landningskvantiteten och stod för 37 % av det totala landningsvärdet i fisket. Den främsta landningshamnen för fångsterna är Öregrund med 18 % av de totala landningarna 2015, följd av Alnön (7%, Sundsvall) och Grisslehamn (5%) av de totala landningarna.

• De viktigaste hamnarna för landning av lax är Luleå, Nikkala och Seskarö där 15 % vardera av laxen landades 2015.
• Garnfisket i norra Östersjön sker under hela året.
• Burar och fällor används i huvudsak under sommarmånaderna för att fiska abborre och sik.
• Strömming fiskas i huvudsak med garn under maj-juni.

Siklöja fiskas under september och oktober, vilket är den tid då siklöjan leker i östra Bottenvikens skärgård. Fisket efter siklöja sker framför allt med parbottentrål, men en liten del alltså även i passiva redskap där ryssjor (strömmingsryssjor) sedan några år tillbaka den dominerande metoden.

Laxfisket i Östersjön sker främst under sommarmånaderna juni till augusti, men en del fiske äger också rum maj, september och oktober. I yrkesfisket till havs och på kusten landades lax år 2015 i huvudsak under juni och juli (laxkvoten är i regel uppfiskad i september). Landningar av siklöja i ryssjor har flerdubblats sedan 2012, medan landningarna av siklöja med bottengarn har minskat med samma mängd.

Abborre landas i burar och fällor främst under perioden juni-september.

Vad för djur finns det i Östersjön?

Det fria vattnet – I och för sig inte en bottentyp – men ändå en viktig livsmiljö i Östersjön. I ytvattnet lever växt- och djurplankton. Djupare ned simmar sill, skarpsill, torsk och andra fiskar. Vissa arter, som siklöjan och vikaren, förekommer bara i norr. Har man tur kan man stöta på Östersjöns enda val, tumlaren.

Vilka trålar i Östersjön?

“Det småskaliga kustfisket” – 2011 beslutade EU att bevilja Sverige permanent undantag från reglerna som skyddar medborgarna mot miljögifterna dioxiner och PCB i fet fisk som sill, strömming, lax och öring. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) hade i mars det året förklarat Sveriges hållning, vid en frågestund i riksdagen.

Det gällde att väga folkhälsan mot fiskerinäringen, sade Erlandsson. Den senare beskrev han upprepade gånger som “det småskaliga kustfisket”. För att kvala in i den kategorin ska fisket bland annat ske med max 12-15 meter långa trålare eller passiva redskap, som garn och nät. Ett fiske som beskrivs som marginellt.

— Det är en väldigt liten andel i förhållande till kvoterna totalt sett, säger Patrik Persson, tillståndschef på Havs- och vattenmyndigheten, Hav, till Sveriges Natur. Han skickar över en lista på 33 fartyg, som tillsammans delar på årets individuella undantagstillstånd och får fiska 83 000 ton sill och strömming.

1. Strömming kallas sillen när den fiskas norr om Kalmarsund.
2. Polar, Ahlma, Carmona, Ginneton och Västfjord.
3. Så heter de fem fiskebåtar som ensamma har rätt att tråla hem nästan hälften av all Sveriges Östersjösill i år.
4. Skroven i stål mäter mellan 40 och 62 meter och samtliga hör hemma på västkusten.
5. Fångsten går i huvudsak inte direkt till svenska matbord utan till den så kallade skrapindustrin, där den blir djurfoder och olja.

Pälsdjursuppfödare är en målgrupp. Marknadspriset brukar ligga runt 2 kr/kg vilket gör att de ovannämnda 33 fartygen kan ta hem fisk värd uppåt 170 miljoner kronor.

Är Östersjön farlig?

Rädda Östersjön! – Vårt vackra innanhav är ett av världens mest förorenade. Övergödning, överfiske, den ökande sjöfarten och våra utsläpp av miljögifter har gjort Östersjön till ett hav i kris. Men Östersjön går att rädda. Och vi har allt att vinna på att göra det! Det är illa ställt med Östersjön.

Död havsbotten breder ut sig mer och mer. Varje sommar hindrar den hälsoskadliga algblomningen oss från att bada och njuta av havet. Vi varnas till och med för att äta fet fisk från Östersjön. Östersjön och djuren som lever där har anpassat sig under lång tid, men snart har de nått sin gräns. Vårt vackra hav klarar inte mer.

Vi står vid ett vägskäl där vi måste välja den hållbara vägen – vi har inte råd att misslyckas. Nu måste vi väcka liv i Östersjön!!

Är Östersjön ett hav?

Om Östersjön – Östersjön är ett grunt innanhav med en vattenvolym av mer är 20 000 km³ och ett medeldjup av 52 m (max 459 m). Havsytan är ungefär 400 000 km² och den omges av ett nederbördsområde som till ytan är fyra gånger så stort. Östersjön är ett ungt hav. Under endast 12 000 år har den omvandlats från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till så kallat brackvattenhav.

Hur mycket fisk fiskas i Östersjön?

På 30 år har mer än 90 % av torsken försvunnit. – År 1984 fiskades otroliga 400 000 ton torsk upp i Östersjön. Men bara 30 år senare, 2016, hade den totala mängden fångad torsk minskat till endast 30 000 ton. Och detta trots effektivare fångstmetoder. Huvudanledningen är såklart att fisket inte har varit hållbart i Östersjön och att torsken helt enkelt håller på att försvinna från vårt östliga innanhav.

Vem äger Östersjön?

Politisk och militär historia – Under antiken kallades i latinska texter Östersjön för Mare Suebicum eller Mare Sarmaticum, efter de på den tiden på Östersjöns sydkust levande folken. I verket Karl den stores liv utgiven någon gång strax efter Karl den stores död 814, berättar författaren Eginhard att det västra havet “.

Har en lång smal vik österut vars norra kust bebos av danskar och svenskar, och vars östra kust bebos av slaver och ester”. Han anger dock inget namn för havsviken. Mare Balticum, det namn som i dag används på de flesta språk i världen lär först ha använts av Adam av Bremen, Namnet “Balticum” har flera olika tänkbara förklaringar, härledda från Bälten, från de baltiska språkens “baltas”, vit, som kan ha förmodats givit namn till den mytiska ön “Baltia” som nämns i Plinius verk Naturalis Historia där författaren beskriver ön “Baltia”, tre dagars segling från skyternas kust.

Ön ska ha varit rik på bärnsten. Senare källor förmodar att ön som Plinius nämner varit Ösel i Östersjön. Vikingarna färdades över Östersjön under vikingatiden, och betraktade havet som ett farofyllt Ginnungagap, medan man under tiden efter Sveriges kristnande i stället hade föreställningar om att Djävulen lurade i havets djup.

Sedan tog Hansan över, och under Medeltiden var Danmark och Tyska orden viktiga östersjömakter. Under den svenska stormaktstiden tog Sverige över som regionens ledande stat. Under Krimkriget 1854 – 1856 förde Frankrike och Storbritannien fram sina krigsflottor på Östersjön, då de angrep Sveaborg i konflikten med Ryssland,1871 enades Tyskland, vilket gjorde stora att delar av Östersjöns södra kust tysk tillföll det utropade Tyska kejsardömet,

Delar av första världskriget till sjöss utspelades i Östersjön.1920 återförenades Polen med Östersjökusten. Under andra världskriget blev Östersjöregionen återigen föremål för konflikt, då Tyskland och det dåvarande Sovjetunionen ockuperade Polen och de baltiska staterna,

Världens största fartygskatastrof inträffade den 30 januari 1945, då fartyget Wilhelm Gustloff torpederades utanför Stolpmündebankarna i södra Östersjön och tog drygt 9 000 människor med sig i djupet. Under det kalla kriget låg Östersjön i gränslandet mellan öst och väst, och blev i juni 1952 föremål för den så kallade Catalinaaffären,

Åren 1969 – 1988 grälade Sverige och Sovjetunionen om gränsdragningen till havs i Östersjön. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet fick miljöförstöringen i Östersjön stor medial uppmärksamhet.1992 bildades Östersjörådet, En annan uppmärksammad händelse på Östersjön var då båten M/S Estonia den 28 september 1994 förliste på Östersjön i svår storm, och 852 ombordvarande omkom.

Vem fiskar strömming i Östersjön?

Överfisket ligger bakom – En av de största orsakerna till det kritiska läget för sillen och strömmingen är det hårda fisketrycket från industrin. Fisket i Östersjön bedrivs dels av småskaliga kustfiskare och fritidsfiskare, dels av stora trålfartyg som ägs av fiskeindustrin.

Fördelningen är ojämn – under 2021 tog 20 industritrålare upp 96 procent av all svensk fångst i Östersjön, trots att Sveriges flotta är på över 450 båtar. Historiskt sett har svenskarna ätit mycket fisk från Östersjön, men så är det inte längre. Industrifiskets fångster blir inte mat åt människor – majoriteten av sillen mals ned till djurfoder, som bland annat går till laxodling och uppfödning av minkar, kycklingar, och grisar.

Förutom överfiske på sill kritiseras industrifisket ur miljö- och klimatsynpunkt även för andra faktorer. Bland annat leder användning av trålarna till stor risk för bifångst, det vill säga oavsiktlig fångst av andra fiskar. Dessutom har trålarna mycket hög bränsleförbrukning, vilket ger negativa effekter på både klimat och spridningen av miljögifter i Östersjön.

Vilken är den farligaste fisken i Sverige?

Stick av fjärsing

1. Du är här:

Fjärsing är den enda fiskart i Sverige som har ett farligt gift. Du kan sticka dig på en fjärsing om du plockar fisken ur nät. Du kan också råka trampa på den när du badar. Fjärsingen har gifttaggar som sitter på gälarna och på den främre ryggfenan. Om du råkar röra en tagg sprutas gift ut automatiskt som försvar.

1. Även döda fiskar har gift i taggarna.
2. Fjärsing är vanlig längs västkusten men förekommer också i södra Östersjön.
3. Den lever under sommartid på grunt vatten, ofta nerbäddad i bottensanden.
4. Ett stick av en fjärsing gör mycket ont.
5. Huden vid stickstället kan bli svullen och få en annan färg.
6. Du kan också få,, frossa, svettningar och illamående.

Du kan ha ont vid stickstället i upp till ett dygn och svullnaden kan hålla i sig i flera veckor, ibland månader. Ibland blir såret vid stickstället efter några dagar. Du bör göra följande för att så fort som möjligt försöka minska giftets verkan:

• Sänk snarast ner den del av kroppen som har stuckits i varmt vatten eller annan vätska. Vätskan ska vara så varm som möjligt utan att det bränns, 40 till 45 grader. Testa temperaturen först med en annan del av kroppen, till exempel ett finger.
• Håll kvar kroppsdelen i den varma vätskan i en halvtimme upp till en timme, eller tills smärtan går över. Skadorna minskar eftersom giftet blir mindre aktiv av värme. Fyll på med nytt hett vatten så att vattnet fortsätter vara varmt.
• Försök ta bort eventuella rester av gifttaggen.
• Håll den angripna kroppsdelen så stilla som möjligt.

När och var ska jag söka vård? Kontakta en om du inte kan få ut taggresterna själv, eller om huden runt såret efter några dagar blir rött och svullet med varbildning. Detsamma gäller om du själv inte lyckats lindra smärtan inom 30 till 60 minuter, eller om svullnaden eller smärtan ökar. Kontakta genast en eller en om du har ett eller flera av följande besvär:

• huvudvärk
• yrsel
• frossa
• svettningar
• illamående.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att, Ernesto Martinez, 1177.se, nationella redaktionen Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Göteborg : Stick av fjärsing

Hur giftig är Östersjöfisk?

Dioxinrening kan ge lönsamma firrar i Östersjön Två till tre gånger per år. Vid fler tillfällen än så kan inte barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder äta fet fisk från Östersjön. Vi andra kan äta fisken högst en gång i veckan. Det handlar framför allt om strömming, men också vildfångad lax.

• Rekommendationen kommer från Livsmedelsverket.
• Att den finns är en förutsättning för Sveriges undantag från EU-regler som förbjuder försäljning av så här giftiga livsmedel.
• Ett tillfälligt tillstånd har funnits sedan 2002.
• Tio år senare, när undantaget blev permanent, sa den tyske representanten för EU-kommissionen så här: “Det är en rättighet för den svenska regeringen att förgifta sin egen befolkning”.

Bakom undantaget finns en omsorg om fiskerinäringen. Det gift som vi svenskar tillåts stoppa i oss heter dioxin, en förening som är fettlöslig och mycket svår att bryta ner. Den blir därför kvar i naturen och halterna ökar ju längre upp i näringskedjan man kommer.

Finns det mycket torsk i Östersjön?

Torsken då och nu – På 1980-talet var det vanligt med stora och fina torskar, men torsken har med tiden blivit mindre. Orsaken är en försämring i Östersjöns miljö, tillsammans med ett hårt fisketryck. Torsken blir även könsmogen tidigare, vilket är en stark indikation på att arten har problem. Mager torsk foto av Peter Ljungberg

Finns det mycket torsk i Östersjön?

Torsken då och nu – På 1980-talet var det vanligt med stora och fina torskar, men torsken har med tiden blivit mindre. Orsaken är en försämring i Östersjöns miljö, tillsammans med ett hårt fisketryck. Torsken blir även könsmogen tidigare, vilket är en stark indikation på att arten har problem. Mager torsk foto av Peter Ljungberg

Vilken svensk fisk som finns i bland annat Östersjön är hotad av överfiske?

Hur skadas torsk av överfiske? – Det största hotet mot torsken är att den länge har överfiskats. Ett för hårt fisketryck riskerar dels att i stort sett utrota vissa populationer, dels riskerar man – om man bara fångar stora torskar – att fiskarna blir allt mindre.  När man fiskar för mycket av en rovfisk högst upp i näringskedjan skapar man dessutom obalans i hela näringskedjan.

1. Det har skett både på västkusten och i Östersjön.  Det östra torskbeståndet i Östersjön har drabbats hårt av överfiske, där man länge fiskat för mycket och, precis som i de flesta andra bottentrålfisken, specifikt riktat in sig på stor torsk.
2. Stora torskar äter i vanliga fall mindre torskar och hjälper på så vis till att hålla antalet små torskar på en lagom nivå.

Men genom överfisket har storleksfördelningen snedvridits, med många mindre torskar som konkurrerar om bytesdjur i samma storlek. Det leder till svält och dålig tillväxt.  Dessutom har storleken för när torsken blir könsmogen krympt. Även om avsikten att bara fånga stora torskar har varit god – eftersom man har velat låta den lilla torsken föröka sig innan den fångas – så har det dessvärre lett till att torsken är allt mindre när den förökar sig.

Stina Söderholm