Vad Äter Man Till Sill?

Fördela sill, ägghalvor, potatis, gräddfil, rödlök, rädisor och gräslök på tallrikar. Servera gärna med knäckebröd, smör och en god ost.

Vad har man till sillen?

Ny undersökning – så äter vi sill – Coop Pressrum Inlagd sill har en lång historia på det svenska matbordet och tar ofta plats vid högtider som midsommar, jul och påsk. En analys av Matometerns databas visar att den inlagda sillen oftast finns på svenska tallrikar i juni.

En färsk undersökning visar även att den mest populära sillsorten är senapssill och den allra viktigaste ingrediensen om man ska lägga egen sill är lök. Varje vecka sen mars 2017 intervjuar Demoskop, på uppdrag av Coops Matometer, en representativ grupp 1 000 svenskar i åldern 16-74 och frågar dem vad de åt under sex olika måltidstillfällen.

Matometerns databas består idag av mer 650 000 måltider och en analys av alla måltider i databasen visar att svensken oftast äter inlagd sill i juni. Den inlagda sillen uppskattas oftast till lunch och äts då i störst utsträckning tillsammans med crème fraiche eller gräddfil.

Det är i större utsträckning äldre personer, 55+, som äter inlagd sill. Undersökning om inställning till sill Demoskop har även genomfört en kompletterande undersökning och frågat en representativ grupp svenskar på 1 100 respondenter om deras inställning till inlagd sill.24 procent svarar att de inte äter sill, och det är främst personer i åldern 16-35 som inte gör det.

Bland de som äter sill är det absolut viktigaste när de köper inlagd sill att den är god, vilket sex av tio svarat. På frågan om vilken ingrediens man vill ha med om man skulle skapa en egen sillsort hamnar lök på förstaplats (47%) bland tillfrågade som svarat att de äter sill.

1. Andra populära ingredienser att ha med när man skapar en egen inlagd sill är inläggningsbas (28%), dill/gräslök (27%), senap (20%) och majonnäs/crème fraiche (19%).
2. Äldre personer håller sig till de klassiska ingredienserna när de skapar sin alldeles egna sillsort.
3. Tillfrågade i den yngre gruppen, 16-24 år, såg gärna att deras sillburk innehöll någon av ingredienserna vitlök (25%), ingefära (18%), saffran (16%) eller varför inte vanilj (6%).

Om man ska välja en favorit bland de klassiska sillvarianterna får man en spridd bild över vilken smak/kryddning som är den svenska sillätarens favorit. Senapssillen är den som är mest populär (20%) följd av löksillen (17%) och den inlagda sillen samt skärgårdssillen båda på 14%.

Svensken äter oftast inlagd sill i juni och då oftast tillsammans med crème fraiche eller gräddfil. Inlagd sill är mest populär på lunchtallriken och uppskattas oftast av äldre personer, 55+.24% av svenskarna säger att de inte äter sill. Det viktigaste när man köper sill är att den är god (61%).

Om du fick skapa din egen sill, vilka fyra ingredienser skulle du ha med då? #1 Lök 47% #2 Inläggningsbas/123-lag 28% #3 Dill/gräslök 27% #4 Senap 20% #5 Majonnäs/crème fraiche 19% Vilken smak/kryddning på sillen är godast? (Välj ETT favoritalternativ) #1 Senapssill 20% #2 Löksill 17% #3 Inlagda sill 14% #3 Skärgårdssill 14% #5 Matjessill 10% För mer information kontakta: Coops presstjänst: 010-743 13 13 Om undersökningen: Undersökningen är genomförd av Demoskop på uppdrag av Coops Matometer. Totalt genomfördes

1 110 intervjuer bland en riksrepresentativ grupp av den svenska allmänheten, 16-75 år. Undersökningen genomförs inom ramen för Norstats slumprekryterade webbpanel och sammanställts av Demoskop på uppdrag av Coops Matometer. Om Matometern: Coops Matometer är Sveriges största undersökning om vad människor i Sverige äter till vardags och utgörs i dagsläget av en databas med information om mer än 650 000 måltider.

Vad äter man sill?

Vi lider inte någon brist på spännande sillrecept eftersom sillens grundkaraktär fungerar med så mycket. Man kan servera den både i klara lager och i gräddiga såser. Att laga sill Sill kan servera både i klara lager och i gräddiga såser. Det är dock viktigt att balansera den feta smaken med uppiggande element som pepparrot, senap, lök, chili, gräslök eller vitlök.

Det finns gott om klassiker på området: inlagd sill, löksill, sill i dill, glasmästarsill och senapssill. Sillberedning är en av de mest genomarbetade av de svenska mattraditionerna, med oräkneliga varianter. Tillvägagångssättet är enkelt men raffinerat. En serie moment påverkar råvaran så att balans mellan ättiksyra, salt, socker och fiskens beskfeta grundsmak uppnås.

Inte sällan läggs dessutom till en pikant senapssmak eller en något mildrande av majonnäs. Arbetet med sillinläggningar är egentligen inte särskilt tidsödande om man räknar den sammanlagda tiden. Däremot kräver det lite planering. Om man köper hel salt sill ska denna först vattenläggas i ett dygn.

• För salta filéer räcker det med halva tiden eller lite mer.
• När sillen har urvattnats fileas den eventuellt och flås.
• Sedan läggs den i lag.
• Men innan dess kan man ta undan några filébitar och belöna sig själv med lite stekt salt sill med löksås.
• Att dricka till **Av hävd och god smak dricker man öl och nubbe till sillen.

Särskilt brännvin kryddat med dill, fänkål, anis och/eller kummin passar fint. Både nubben och ölet får gärna ha en aning sötma, för att harmoniera med inläggningarna. Stekt salt sill passar bättre med torrt, beskt öl. De som inte gillar öl och nubbe gör klokt i att välja mineralvatten, i nödfall vitt vin med en viss restsötma.

När äter man sill och potatis?

Kort svar: Matjessill är i Sverige en sill som läggs direkt i en kryddad lag med t.ex. dill, kanel, kryddpeppar, kryddnejlika och sandelträ, Sill äter vi i Sverige till alla de stora högtiderna ( jul, påsk och midsommar ). Det är klara sillinläggningar, men också ex. senapssill och ibland även currysill, En populär variant av sill (särskilt till midsommar) är matjessill som har fått sitt namn från holländskans “maatjesharing” som betyder jungfrusill. Så här förklaras det av Swahn (s.206): I nordvästra Europa betyder matjessill en lättsaltad och ännu icke könsmogen sill, men hos oss en mycket och på olika sätt kryddad sill av hög kvalitet, dock utan krav på oskuld.

Skillnaden mellan vanligt inlagd sill och matjessill är saltningen: Inlagd sill, som löksill och senapssill, är saltsill som först vattnas ur och läggs i en ättikslag eller kall sås, men matjessill läggs direkt i sin kryddiga lag, utan att saltas först. Enligt vissa undersökningar är det främst äldre som föredrar matjessill.

Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18 Källor: ” Matjes – holländaren som blev svensk ” ica.se Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma Kort svar: Gräddfilen lanserades i Sverige av Mjölkcentralen 1952.

1. Äldre tiders midsommarmat innehöll en rad olika mjölkrätter – t.ex.
2. Johannesfil, filbunke nyystad ost och mjölkvälling.
3. Anledningen var att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.

Under mitten av 1900-talet var det istället ” sill och potatis ” som blev typisk midsommarmat. Mjölkcentralen (det som senare blev Arla) lanserade 1952 gräddfilen som den första förädlade mjölkprodukten: Produkten var bolagets sommarnyhet för året och den gjorde succé. Annons i SvD 1952-07-26 Gräddfilen är alltså ett relativt sent inslag på det svenska midsommarbordet, men är samtidigt arvtagare till äldre tiders mjölkbaserade midsommarmat. Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-16 Källor: ” Gräddfil ” arla.se Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Kort svar: Att vi äter gräddfil till midsommar beror på att det förr var vid den tiden som korna började mjölka igen. Just gräddfilen är äldre som midsommarmat än både den inlagda sillen och färskpotatisen – eller egentligen olika typer av mjölkmat ( gräddfil som sådan kom inte förrän på 1950-talet ). Så här beskrivs “Johannesfil” i kokboken Iniököket : På Johanne måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man.

1. Värdinnorna i byn förde därför “johannefil” dvs.
2. Mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.
3. Att man ville äta olika typer av mjölkmat till midsommar beror på att, precis som med färskpotatisen idag, var att det under vinter och vår hade saknats färsk mjölk eftersom korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.

Mjölkmaten har sedan levt kvar på de moderna midsommarborden i form av gräddfil. Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11 Källor: ” Potatisen viktigast på midsommarbordet ” svt.se 2010-06-21 ” Inte mycket nytt under midsommarsolen ” Ica 2016-06-21 Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Kort svar: Sill och potatis som midsommarmat växte fram under andra halvan av 1900-talet.

• Till skillnad från påskens och julens överdåd av maträtter är midsommaraftonens bord enkelt dukat – sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök.
• Och till efterrätt jordgubbar som kan inmundigas på olika sätt.
• Tidningen Populär Historia beskriver det så här: Idag äter vi sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde samt dricker öl och brännvin, en standardmeny som har vuxit fram under 1900-talet.

Midsommarens mat såsom vi känner den idag är alltså i huvudsak en produkt av förra seklet. Men om man studerar arkiven så är det framförallt under andra halvan av 1900-talet som sill och färskpotatis blir given mat på midsommar. Att äta färskpotatis betraktades förr som ett stort slöseri. Jan-Öjvind Swahn skriver: Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet. Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Sill var förr att betrakta som vardagsmat och fanns i de flesta hem. Just därför fanns det ingen anledning att äta den särskilt vid festliga tillfälle. Just kombinationen sill och potatis beskrivs så här av Fiskeriverket : Intill sen tid var sill och potatis det som höll svälten borta för stora delar av ett fattigt land.

• Så här beskrivs saken i boken Natur och arbetsliv i svenska bygder från 1910 : Ty salt sill utgör, som vi veta, en mycket viktig del av det svenska folkets föda, och många fattiga leva nästan endast av salt sill och potatis.
• Sill och potatis var alltså fortfarande i början av 1900-talet vardagsmat som inte alls förknippades med fest och det är egentligen först under andra halvan av seklet som sillen blir given midsommarmat.

Tidigare ser man det mer som “sommarmat”. Istället är det faktiskt gräddfilen (eller egentligen varianter av mjölkmat) som är det äldsta festliga inslaget på midsommarbordet. Så här beskrivs “Johannesfil” i kokboken Iniököket : På Johanne måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man.

• Värdinnorna i byn förde därför “johannefil” dvs.
• Mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.
• Andra typer av mjölkmat (ex.
• Nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord.
• Anledningen är att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar: hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran.

Inför midsommarhelgen 1937 skrev Konsum i en annons : “sill och färsk svensk potatis naturligtvis – det hör absolut till en äkta svensk midsommarfest”. Men det förekommer parallellt andra exempel på midsommarmat. När SvD skulle beskriva traditionell midsommarmat 1950 var det “lax, kyckling och jordgubbar” som räknades upp. Från 1960-talets slut och framåt är sill, färskpotatis och gräddfil eller sur grädde självklara rätter under midsommarafton. Det är alltså i början av 1900-talet som “sill och potatis” långsamt började leta sig in på de svenska matborden som midsommarmat.

Ordentligt genomslag fick det inte dock förrän vid seklets andra halva, någon gång när midsommardagen flyttades till att alltid infalla på en lördag, Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna.

Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande. Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-20, uppdaterat 2021-06-15) Källor: Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag Wall, Tora ” Den svenska midsommartraditionen ” Populär Historia 2009-05-21 Westerberg, Håkan och Lars Ask red (2011) Staten och fisket– nedslag i fiskeriförvaltningens historia Göteborg:Fiskeriverket ” 100-årigt potatispris står sig ” Svenska Dagbladet 2007-06-22 ” Därför firar vi midsommar ” Aftonbladet 2011-06-23 matsedlar från SvD

Hur ofta kan man äta sill?

Många svenskar kan ha ätit sill med för höga halter av dioxin utan att veta om det. Sveriges Naturs granskning visar att sill från Östersjön kan säljas utan märkning eller under vilseledande flagg. Nu ska reglerna ändras. Människor som utsätts för dioxin riskerar att få sämre inlärningsförmåga och motorik, minskad förmåga att få egna barn och löper större risk att få cancer.

• Änsligast är barn och foster.
• Fet fisk från stora delar av Östersjön innehåller sedan länge så höga halter av dioxin att den har förbjudits i EU.
• Den får inte ens användas till djurfoder.
• Men i Sverige får all Östersjöfisk ätas.
• Sedan 2002 har Sverige ett undantag från EU:s regler.2012 blev det omstridda undantaget permanent, efter påtryckningar från dåvarande jordbruksminister Eskil Erlandsson (C).

Men undantaget kommer med hårda villkor. Fisken får inte exporteras och riskgrupper ska få fullständiga kostråd om fisken. – Sill som har fångats i södra Östersjön befinner sig strax under gränsvärdet för vad som är tillåtet i EU. Sill som fångats i mellersta eller norra Östersjön ligger strax över. Livsmedelsverket uppmanar barn och gravida att inte äta Östersjösill oftare än två till tre gånger om året Ändå visar Sveriges Naturs granskning att tusentals kvinnor och barn kan ha fått i sig högre doser än vad som är hälsosamt. För i många fall har det inte stått på fisken var den är fångad.

I fjol togs 65 000 ton sill och strömming upp ur Östersjön av svenska båtar. Enligt Jordbruksverket gick cirka fem procent till konsumtion i Sverige. Omräknat till filé blir det cirka 2 000 ton. Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.

Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt.

Varför ska man äta jordgubbar på midsommar?

Kort svar: Jordgubbar började bli en del av midsommaraftonens måltid på 1920-talet, men det var först under mitten av 1900-talet som jordgubbarna blev en självklar del av midsommarmåltiden. Jordgubben är ett resultat av växtförädling under mitten av 1700-talet. “85 liter jordgubbar på givmild kolonilott”, Uppsala 1944 Ett tidigt belägg där man föreslår jordgubbar som efterrätt till midsommar, detta är dock på midsommardagen, är 1923. Jordgubbar med tjockt vispad grädde är ju en idealisk midsommarefterrätt. Men är middagen lätt /./ så är en färsk krusbärstårta med gul pösig vaniljsås någonting som ej är att förakta.1925 annonserade NK i SvD om midsommarmiddagen och där förekom jordgubbar. Samma år (1925) skriver SvD om tre huvudingredienser som stockholmarna ej vill sakna på sitt midsommarbord och det är “färsk lax, färsk potatis och jordgubbar”. Sedan återkommer jordgubbar då och då när det ska föreslås vilken mat som ska ätas på midsommarafton.

1. Dock är det inte den enda efterrätten som föreslås, 1927 är det t.ex.
2. Äppelpaj” som NK har som föreslag som efterrätt till midsommarmiddagen.
3. Under 1930-talet blir jordgubbar mer och mer den dominerande efterrätten på midsommarbordet.
4. När Norrmalms livsmedel i en annons inför midsommar 1937 ska beskriva “helgens traditionella middag” så är det “kall inkokt lax med dill, majonnäs, färsk potatis och till dessert jordgubbar”.

Dock ska det påpekas att det förekom mängder av annonser om midsommarmat under 1930-talet där jordgubbarna helt saknades. Inför midsommar 1945 fick jordgubbar vara med bland de “fem stora” ihop med färskpotatis, matjessill, kyckling och lax. I en text i SvD 1950 var jordgubbar “något man måste ha till midsommar”. Och sedan mitten av 1900-talet är jordgubbar ett etablerat och givet inslag på det svenska midsommarbordet. Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-06-07 (Tack till Peter Olausson för hjälp med research) Källor: ” Hur länge har vi haft jordgubbar? ” SvD 2016-02-02 SvD 1923-06-23 SvD 1925-06-23 SvD 1927-06-19 SvD 1937-06-22 SvD 1950-06-23

Vad händer om man bara äter potatis?

Tio saker du inte visste om potatis Tio saker du inte visste om potatis Potatisen är en rotfrukt som har funnit så länge vi kan minnas. Men visste du de här tio sakerna om vår älskade knöl? Vi äter potatisen men, vi tänker sällan på dess historia. Just därför är det roligt att se tillbaka på vår populära rotfrukts resor genom tiderna.

• – År 1995 var det första året då potatisen fick utmärkelsen som det första odlade vegetabliska frö att odlats ute i rymden på rymdskeppet Columbia.
• – Namnet potatis kommer från spanska patata och
• – det var just Spanien som introducerade potatisen i Europa under erövringen på 1500-talet.

– År 1845 spreds en sjukdom bland skörden som kallas bladmögel. Potatisen påverkades hårt och försvann på många ställen. Det blev bland annat orsaken till Irlands stora hungernöd som man tror tog död på en miljon invånare och fick yttligare en miljon människor att fly.

1. – Människor kan överleva på en diet bestående av endast potatis och mjölk (eller smör), som innehåller A- och D-vitamin, vilka är de enda vitaminerna potatisen saknar.
2. – Den potatis som har världsrekord i vikt och storlek vägde 3,76 kilo och odlades fram i England.
3. – Idag är Kina den största producenten av potatis.

– Potatis innehåller en giftig förening som kallas solanin. Utsätts potatisen för angrepp i form av fysik skada eller ljus så kan solaninvärdena höjas. I vissa fall kan det orsaka huvudvärk, diarré och kramper. Får en människa i sig allt för höga doser av solanin kan det leda till koma eller till och med döden.

Vad äter man till Sillunch?

Sillunchen till midsommar är en klassiker. Då vill vi ha ägghalvor, lax, färskpotatis och massor av sill såklart och gärna en kall nubbe i glasen.

Varför äter man sill?

Kort svar: Den inlagda sillen var en del av borgerlighetens smörgåsbord under 1800-talet och letade sig sedan under början av förra seklet in på julborden. Inlagd sill i olika smaker (t.ex. löksill, senapssill och currysill ) är en viktig del av det svenska julbordet – i de flesta undersökningar hamnar sillen på andra eller tredje plats,

• Genom den svenska historien har saltad sill varit vardagsmat för allmogen och inget som särskilt förknippats med festmat.
• Det är först med brännvinsborden och de därefter följande smörgåsborden under 1800-talet som den inlagda och kryddade sillen går från att vara allmogens basmat till att bli borgerlighetens festmat.

Ökad tillgång på socker och ättika till inläggningarna bidrog till rättens popularitet. Äldre tiders julmat (alltså före 1900-talet) kunde skilja sig mycket mellan olika delar av landet och mellan olika samhällsklasser – rika borgare i Stockholm åt inte samma sorts julmat som torpare i mörkaste Småland. Men under första hälften av 1900-talet förändrades julbordet.

Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet: Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant. Det är alltså under första delen av förra seklet som idén om vad ett “julbord” ska innehålla formas och där ingår bl.a.

julskinka, sillsallad, grisfötter, revbensspjäll, syltor och inlagd sill. Den inlagda sillen började alltså som en del av borgarklassens smörgåsbord som en förrätt. Till huvudrätt åt man t.ex. kalkon, stek eller gås. För drygt ett sekel sedan blev den inlagda sillen också en del av det allmänna julbordet,

När är sillen som bäst?

Sill Kategorier: Recept med sill: På andra språk: Sill och strömming är en av våra populäraste matfiskar. Traditionellt har “strömming” varit beteckningen på sill fångad norr om Kalmar (eller ibland Kristianopel ). Sillen har tidigare varit överfiskad, men i dag är bestånden i Nordostatlanten goda,

Vad används sill till?

Sillen utgör mycket viktig föda för torsken. Det vanligaste är att sillen leker på våren, men det finns även höstlekande sill. Sillen kan bli hela 25 år gammal. Sillen vandrar i stim längs kuster och ute till havs på varierande djup mellan ytan och 200 meter.

Kan man göra surströmming på sill?

Katastrof, det är brist på surströmming, ropar de stora tidningsrubrikerna i dessa tider då det är dags för årets surströmmingsfester. Igår hörde jag på radion en man i Västerbotten som berättade hur han jagade från den ena butiken till den andra för att få tag i några burkar surströmming till den årliga surströmmingsskivan.

Efter mycket jagande och köande lyckades han få ihop ett tiotal burkar. Festen var räddad. I alla fall för den här gången. Bristen på surströmming beror huvudsakligen på bristen på strömming i Östersjön. Dels för att bestånden minskar på grund av att Östersjön är i kris. Både övergödning och miljögifter slår ut inte bara strömmingen utan även den vilda laxen, torsk och annan fisk.

Sedan har vi det stora industrifisket. De stora trålarna som dammsuger Östersjön på strömming. Strömming som i sin tur blir fiskmjöl. Fiskmjöl som blir föda till den laxen i de allt större och flera laxodlingarna. Laxodlingar som till stor del kommit till för att den vilda laxen också är i stort sett utfiskad.

• I radioinslaget frågade man varför man inte gör surströmming av sill från Västkusten Men se det går inte.
• Det ska vara strömming, inte sill, om det ska vara riktig surströmming.
• Nu hör det till saken att strömming och sill nästan är exakt samma fisk.
• Fångad norr om Kalmarsund byter sillen namn till strömming.

Dock finns det små genetiska skillnader mellan sill och strömming. Sillen är något större och fetare än strömmingen, vilket sägs bero på de olika miljöer den lever i. Sillen lever och fortplantar sig i saltare vatten medan strömmingen lever och fortplantar sig i Östersjöns bräckvatten.

Alltså lägre salthalt. Och ju längre norrut i Östersjön desto lägre salthalt. Skillnaden i gener mellan sill och strömming är ungefär 5 procent. Men man hittar även små genetiska skillnader mellan strömming beroende på var i Östersjön den lever och fortplantar sig. På samma sätt hittar man små genetiska skillnader mellan sill vid Västkusten och sill längre ut i Atlanten.

Jag är varken surströmmingsexpert eller surströmmingsälskare. Men jag skulle inte tro att det är någon märkbar skillnad i smak om denna sura skapelse är tillverkad av strömming fångad uppe i Bottenviken eller om det är sill från Västkusten. Dessutom kan man fråga sig varför strömmingen ska gå omvägen till att bli fiskmjöl, som sedan blir mat till den odlade laxen, som sedan hamnar på vårt matbord.

• Vad vinner vi på det jämfört om vi äter strömmingen direkt som matfisk? Visserligen sägs att man inte ska äta strömming för ofta därför att den innehåller miljögifter, till exempel dioxiner och PCB.
• Men hamnar inte dessa miljögifter i den odlade laxen när den blir laxmat? Vad som måste göras är att rädda Östersjön.

Forskning visar att bottnarna i stora delar av Östersjön är syrefattiga och helt döda. Stoppa övergödningen. Stoppa förgiftningen. Stoppa det stora industriella trålfisket. Det stora industriella fisket innebär också att 35 procent av all fisk man fångar är så kallad “bifångst”.

1. Fisk som kastas tillbaka i sjön, men som är så skadad i samband med trålningen att den dör, om den inte redan är död, när den kastas tillbaka.
2. För bara några veckor sedan hörde jag hur man på Island använder drönare som övervakar fisket och att det går rätt till.
3. Det gäller främst det kustnära fisket: “Man kan skicka en drönare och se om det kastas fisk överbord, vilket kanske är det värsta man kan göra”, säger Johann Gudmundsson, chef på det isländska departementets fiskeavdelning till SVT Nyheter.

PS. Vi har ju också en fisk som kallas “böckling”, eller “rökt böckling” Ska man vara riktigt noga finns det ingen “rökt böckling”. Det är när man saltar och röker sill eller strömming den får namnet “böckling”. När det gäller böckling går det alltså lika bra med både sill och strömming.

Varifrån namnet “böckling” kommer är osäkert. En teori är att det kommer från tyskans “bückling” och lågtyskans “buc”. Alltså bock. Inte träbock utan djuret med horn. Kopplingen skulle vara att både bocken och böcklingen har ungefär samma starka lukt. Det kan låta lite långsökt, men är en teori. Tror man inte på den får man leva i ovisshet varför böcklingen heter böckling.

Det finns inte alltid svar på livets gåtor. En annan gåta är varför en del tycker surströmming luktar gott. Rolf Waltersson Lyssnatips:

Stor brist på surströmming – slut i flera butiker i Västerbotten – SVT Nyheter 17 augusti 2022.

Lästips:

Brist på surströmming – industritrålarna har tagit fisken – Fiskejournalen, augusti 2022. Det är skillnad på sill och strömming – SVT Nyheter, 6 november 2012. Island vill övervaka fiskeflotta med drönare – Sveriges radio, 7 september 2018. Brist på surströmming inför surströmmingspremiären – eFOLKET, 15 augusti 2022.

Stina Söderholm