Hur Länge Kan En Fisk Leva Utan Vatten?

De flesta havskatt kan överleva utan vatten i upp till 18 timmar, om hålls våt Hur länge kan fisken vara i vatten? Under förutsättning att vattnet inte ruttna kan de flesta fiskar leva ett helt normalt liv i vatten.

Hur många liter vatten behöver en fisk?

Vilka fiskar ska jag välja? – Precis som människor så har även fiskar olika karaktärer – vissa är ensamvargar och behöver sitt eget område, medan andra fiskar håller ihop i par eller i hela stim. Så innan du ger dig ut för att köpa dina akvariefiskar så rådfråga en specialist om vilka fiskarter som är lämpliga för ditt planerade akvarium.

Generellt ska fiskar som delar samma akvarium ha samma behov när det kommer till ljus, temperatur på vattnet och textur. Se också till att köpa fiskar med olika levnadssätt i akvariet. Det finns fiskar som simmar vid vattenytan, andra sorter håller sig längre ner i akvariet. Det finns arter som gillar att gömma sig bland växter eller i olika typer av grottor, medan andra ligger på botten.

Det är också viktigt att du inte “överbefolkar” ditt akvarium, att du inte köper för många olika sorter. Speciellt som nybörjare bör du börja med några få fiskarter. Du kan sedan köpa nya fiskgrupper varannan vecka så att de enskilda grupperna kan lugna sig och hinner acklimatisera sig till sitt nya hem innan nya vänner kommer.

Hur länge kan en fisk leva i en påse?

Det går ju att transportera i hink eller balja också men det skvalpar värre än i en påse och det kan vara tråkigt både för fisken och för bilen. Därför är påse ofta bra, anledningen till att man har mer luft/syre än vatten är att det är mycket mer syre i luft än i vatten, en påse med mycket luft klarar sig alltså längre än en påse med mycket vatten.

Bra är också att köpa påsar i akvarieffären, de är dels sega och tåliga, dels så har de särskilda transportpåsarna rundade hörn så fisken inte riskerar att fastna ute i ett hörn. Ett alternativ för stora fiskar är att ha dem direkt i frigolitlådan, de är oftast täta men det är bra att för säkerhets skulle ha med den stora påse som ofta är med lådorna.

Man kan ha påsen utvändigt eller invändigt efter vad man nu tror blir bäst. Köper man sen en 12/220 volt omformare och en luftpump (eller alternativt en batteridriven luftpump) och drar ner en slang i lådan med en luftsten så är man garanterad mot syrebrist, det är den metoden som jag funnit säkrast för att transportera kallvattensdjur.

Kan en fisk bli törstig?

Dricker fiskar vatten? “Dricker fiskar vatten?” Red Björn Fjæstad, Bokförlaget DN 2007, 240 sidor. Pris cirka 150 kronor. Det är inte bara Ny Teknik som har en frågespalt. I tidskriften Forskning och framsteg har läsarna kunnat ställa frågor till svenska forskare sedan starten 1966.

1. Hela 156 frågor och svar finns nu utgivna i bokform.
2. Dricker fiskar vatten?” innehåller frågor i så skilda ämnen som väder, mat och dryck, politik och ekonomi, insekter, psykologi, växter och svampar och svarta hål.Nå, hur är det då? Dricker fiskarna vatten eller inte? Tja, svaret är både ja och nej.

Det beror på vilka fiskar som avses.Saltvattenfiskarna har lägre salthalt i kroppen än i det omgivande vattnet. De måste se till att få i sig så mycket vatten som möjligt, annars torkar de ut. För sötvattenfiskarna är det tvärtom. Vatten tränger hela tiden in i kroppen genom gälarna, och fisken måste därför ständigt kissa för att inte drunkna.

Hur ofta dör akvariefiskar?

Fiskarna dör en efter en. – Ciklid.org

Hjälp! Strax före sommaren flyttade jag ett illa skött akvarium, med fisk och allt, som tidigare har stått på kontoret på mitt jobb, hem till mig. De första månaderna har allt varit bra, men nu har fiskarna börjat dö en efter en. Så här har vi gått tillväga: Akvariet är på 325 l och när vi flyttade fiskarna (10-12 trewawasae, 1 rödzebra, 1 praktbotia, 2 silverhajar, 2 malar, 4 bruna malawi som ingen vet vad det är, överlevde flytten) fyllde vi upp det och gjorde rent de befintliga, superlortiga, filtren så lite som möjligt för att behålla bakterierna. Efter någon månad köpte vi till 6 rödzebror (varav 2 blev sönderstressade av den befintliga efter 1 dygn) och ett par malar eftersom 2 av malarna dog. Samtidigt började vi ta vattenvärden (ph och nitrit), på inrådan från samma affär och hade då ett ph på 7.5 under en lång tid. Efter ytterligare nån månad köpte vi 6 demasoni och 2 rödzebror och bytte i samma veva foder från fling till pellets, något som vi rekommenderades från affären. Under den här tiden har vi bytt ca 10-20% av vattnet per vecka, samt rengjort filtren vid behov. För ca 2 veckor sedan märkte vi att ph:t började sjunka under 7.0 och att fiskarna började klia sig mot bottnen, vi gjorde ett större vattenbyte och ph:t blev lite bättre. Efter att ha mätt kh och det bara var 3, så tillsatte vi bikarbonat och började även med salt (efter att ha läst här på ciklid.se), 1 msk/100 liter. Nu ligger ph på 8.0 och kh på 8 och nitriten har alltid legat under 0.3 mg/liter (ok enligt testet). Under de senaste två veckorna har 2 trewawasae, 1 rödzebra och 3 demasoni dött.1 av de bruna fick ett utstående öga under några dagar, men verkar nu vara pigg igen. Rödzebran stog och kippade bakom pumpen ett par dagar och började sedan att luta innan den dog. De 3 demasoni har inte verkat sjuka alls, fast de har gömt sig en del så det är svårt att säga. De två trewawasae hängde lite mer vid ytan än normalt, men annars var de pigga. Så, vad tror ni har hänt? Kan vi göra något mer, eller ska vi avvakta och byta vatten som vanligt och hoppas att ingen mer dör? Kan fiskarna ha blivit stressade av sänkningen av ph, eller vad är det som händer när det är för lågt ph? Är det normalt att det tar såpass lång tid efter en sänking innan de dör? Tacksam för råd och idéer. vad har ni för filtrering? Två stycken EHEIM 2252, innerfilter Höga nitritvärden, Trewavasae brukar vara extra känsliga för det. Mvh/ BB Det jag tycker känns vettigast i ett sådant sammanhang, är att ta så mycket som möjligt av det gamla vattnet (helst 20% om möjligt), rengör filtren helt men låt sanden vara. Det är primärt där bakterierna sitter. Vad jag förstått, så har en 2252a alltför stark genomströmning för att naturen skall kunan göra sitt i den. De där 2 rödzebrorna som blev ihjälstressade. var det hanar? Håll inte på och mixtra för mycket med kemikalier heller nu. Flytten mm, kan ha inneburit en chock för firrarna (som för mina när jag bytte sand). Låt det bara vara och mata/byt vatten regelbundet. Senast ändrad av ; 2006-09-06, 16:02, hmm vet inte varför :/ men ville bara säga välkommen till ciklid.se mvh christoffer Tack för alla svar. =) Jo, de två rödzebrorna var hyfsat stora hanar och det gillade inte den fullvuxna honan alls. när vi släppte ner några mindre hanar funkade det bättre. Pumparna har varit med i akvariet i flera år och det har inte varit något problem när det stog på kontoret.
1. Nu har jag i och för sig “filtergallret” öppet till alla filter, kanske är idé att stänga till det.
2. An tillägga att vi har haft en temp på 28 i några veckor, men har nu sänkt till 26 och hoppas att det kan hjälpa lite.
3. /Karin Hej igen! Nu börjar vi misstänka att det kan vara bukvattensot.
4. Vi gjorde ett delvattenbyte i torsdags om ca 20%, och har koll på vattenvärdena.

Igår plockade vi upp en död demasoni till och nu verkar det som åtminstone 1 rödzebra har börjat insjukna på samma sätt. drar sig undan och står och “kippar” efter luft. Har även noterat lite trådliknande bajs som flyter runt. Vad tycker ni, ska vi försöka få tag på nån medicin, eller är det bara att vänta ut och se hur många som kommer att stryka med? m v h, Karin Köp furan och octozin, dessa kombinerar du efter ordination i bruksanvisningen så lär det lösa sig.

1. Tänk på att inte ha lyset på under medicineringen eftersom octozinet verkar bättre då.
2. Jagt tror att med 10-20% vattenbyten i veckan, så kan man anta att allt vatten är bytt efter sisådär 10-20 veckor och då tror jag inte att vi pratar om nitrit utan nitratproblem, att dessutom strö på bikarbonat löser ut amonium och dom som först hälsar på Sankte Per i himlen blir dom som är mest syrekrävande typ Trewavase.

vad göra 1. skit i medicin 2. kemikalier utan gör 50% vattenbyten varje dag i ca 3 dagar och sedan mät sedan nitrathalten vad den visar kan betyda mer vattenbyten och om kvaliten är bra kan ev salt o bikarbonat tillsättas i fortsättningen lycka till Christer jag är Ateist men Gud talade till mig Gud är stor jag frågade hur stor ? inget svar han kanske behövde låna toaletten Vattenbyten känns väl lättast att genomföra just nu, vill helst inte medicinera, men det kanske är bäst att testa för nitrat innan? För om det inte är det, så kanske det blir till att medicinera i a f.

• An många, stora, vattenbyten göra fiskarna extra stressade? Vattnet i kranen är väldigt mjukt och jag märker att kh sjunker vid varje vattenbyte, därför började vi ha i bikarbonat.
• Ursprungligen postat av karin_a Vattenbyten känns väl lättast att genomföra just nu, vill helst inte medicinera, men det kanske är bäst att testa för nitrat innan? För om det inte är det, så kanske det blir till att medicinera i a f.

Kan många, stora, vattenbyten göra fiskarna extra stressade? Vattnet i kranen är väldigt mjukt och jag märker att kh sjunker vid varje vattenbyte, därför började vi ha i bikarbonat. Ifall fiskarna står och svajjar vid botten, inte äter, kippar efter “andan” så har ni troligtvis bukvattensot.

• Se Deelays inlägg om vad ni skall göra i.s.f Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit.
• Ingen dansar nykter, försåvitt han inte är vansinnig- Cicero (106-43 f.kr) Jag känner verkligen med Karin som har problem med sitt relativt nystartade akvarium och får en massa välmenande råd som tyvärr motsäger varandra.

Jag råkade ut för precis samma sak när jag började med Malawi-ciklider för en massa år sedan. Problemet är att inget av råden är fel, men att behandlingen av ett akvarium i obalans måste ske i rätt ordning.1) När fisken uppvisar den typ av symptom som Karin beskriver (dvs alla är hängiga och dör en efter en) är man i ett akut tillstånd som man måste bryta så fort som möjligt.

1. Oavsett vad som är på tok är det absolut mest grundläggande är att få “rent” i akvariet.
2. Nedbrytningsprodukter (nitrat) och bakterier skall bort så fort som möjligt annars kommer fisken att fortsätta dö.
3. Dagliga vattenbyten om 50% är nog ungefär maximalt vad man vågar sig på.
4. Tre dagar brukar räcka.
5. Det finns ingen anledning att mata fiskarna i den här fasen.

De klarar sig utmärkt utan mat i några dagar. Slamsugning kan behövas om det ligger massor med skit på botten, annars är det onödigt. Om man har innerfilter så gör man rent dem. Inte i första hand för att få bort skiten, utan för att öka genomströmningen.

När vattnet är kristallklart och nitrathalten är 0 kommer fiskarna antagligen att vara betydligt piggare. Mediciner och kemikalier låter man bli. Om man tillsätter bikarbonat i det här läget och har otur så kan man faktiskt döda allt levande i akvariumet på några minuter 2) De akuta problemen är nu förhoppningsvis över men det betyder inte att allt är väl.

Problemen kommer att komma tillbaka om man inte förändrar skötseln av akvariet. Malawi-ciklider vill ha mycket syre i vattnet och klarar stora vattenbyten finfint. Standardmetoderna är att byta mer vatten per vecka (minst 1/3), öka cirkulationen av vattnet och ge fiskarna mindre mat.3) När vattnet ser klart ut även dagen före det veckovisa vattenbytet och nitrit/nitratvärdena är under kontroll kan det vara dags att börja fundera på finlir som att tillsätta salt och bikarbonat. vet inte varför :/ men ville bara säga välkommen till ciklid.se mvh christoffer Du är duktig på att välkomna folk Choffe! Jag vill säga välkommen jag också! Det går alltid en senare buss. Ursprungligen postat av karin_a Hej igen! Nu börjar vi misstänka att det kan vara bukvattensot. vi gjorde ett delvattenbyte i torsdags om ca 20%, och har koll på vattenvärdena. Igår plockade vi upp en död demasoni till och nu verkar det som åtminstone 1 rödzebra har börjat insjukna på samma sätt. drar sig undan och står och “kippar” efter luft. Har även noterat lite trådliknande bajs som flyter runt. Vad tycker ni, ska vi försöka få tag på nån medicin, eller är det bara att vänta ut och se hur många som kommer att stryka med? m v h, Karin Med denna beskrivning så skulle jag gissa på att ni har bukvattensot. Mitt förslag medicinera snarast. Om ni inte väljer och medicinera, sluta och mata fisken. Efter några dagars uppehåll och om fiskarna verkar ok, prova med lite mat och iaktag så att alla äter, om inte alla äter börja och medicinera för bukvattensot.3000 liter med Tropheus Tropheus sp. black Ikola Tropheus sp. black Caramba Tropheus red bishop Caramba Tropheus Moorii Kambwimba Tropheus Moorii Kapampa Tropheus Duboisi Maswa

: Fiskarna dör en efter en. – Ciklid.org

Hur dödar man en fisk på bästa sätt?

Avlivning – Själva avlivandet är snabbt avklarat om det görs korrekt, det som brukar brista är “vägen dit”. Hur hanteras djuret fram till ögonblicket för avlivning? Får fisken ligga och kippa på stranden/isen, springer man runt och visar upp den, fotograferar? Tänk till och respektera djuret! Större fiskar bedövas med ett ordentligt slag mot kraniet (med knivskaft eller dylikt) varefter avlivning utförs genom att kärlen från hjärtat skärs av vid gälöppningen.

Det senare medför en avblodning vilket är till fördel om fisken senare skall tillagas. Mindre fisk kan också bedövas med slag mot kraniet. Enklast är dock att krossa skallen mot en hård yta med hjälp av till exempel foten på ett glas eller liknande utan att ta fisken ur håven. Kokning kan också accepteras för liten fisk (storlek tetra/sebrafisk) under förutsättning att vattnet stormkokar, att det är en stor vattenvolym och att fisken släpps i direkt.

Infrysning, formalin, kvävning, mikrovågsugn, alkohol, nedspolning i toalett etcetera är inte acceptabelt förfarande.

Kan man ha fiskar utan pump?

Starta växtkar utan pump – Ciklid.org

Har sett bekanta som har stora akvarium med fisk och mycket växter som är “självgående”. Dvs. ingen filter whatsoever och minimalt med vattenbyte. Har nu under några cirka 2 månader försökt att starta upp ett 60 liters kar med mycket växter, en liten rot, 15-20 neontetror, ett par ancistrus och några marmorkräftor. I detta kar har jag bara en syresten (för utseendets skull) inga pumpar. Försöker att byta 30-50% vatten varje eller varannan vecka. Karet startades upp delvis med vatten och filtergojs från mitt CA-kar. Min fråga är om ni har några bra tips på hur man sköter ett sådant kar? Problemet är att jag är inne på mitt tredje bestånd av neoner! Första beståndet dog, misstänker jag, dels av nitritförgiftning och dels av att de sögs och fastnade i en liten pump som jag hade i karet i början (den är borttagen nu). Andra beståndet dog av något som liknade vita prick, även ancistrusarna strök med. De enda invånarna som överlevt båda katastoferna är kräftorna och (konstigt nog) en fjärilsciklid. Efter varje “katastrof” har jag bytt en ganska stor mängd vatten >60% (speciellt efter vita pricken). Undrar om det kan vara så att de goda nitrifikationsbakteriena (eller vad de nu kallas för) inte lyckats etablera sig? Som sagt så är jag inne på mitt tredje bestånd av neoner. Började med 20 (små) och är nu nere på cirka 15, men det verkar ha stabiliserat sig, inga har dött på några dagar. Nu har jag även köpt växtnäring (pmdd) och tänkte göda växterna (har ej börjat). Bör jag göra detta innan det är 100% stabil för fiskarna och karet? Jag menar, kan växtnäringen påverka vattnet/fiskarna på ett negativt sätt? Frågan är som sagt: Har ni några bra tips på hur man sköter ett sådant kar? Nej PMDD påverkar inte fiskarna negativt. De mängder man doserar är försvinnande små jämfört med vad som kan byggas upp i ett misskött akvarium. Så stora vattenbyten du gör ovanpå det gör att det är 100% garanterat riskfritt att även dosera stora mängder (3-7 ggr mer än rekommenderad veckodos). Du nämner inget om bottnen som kommer vara din enda källa till nitrifikation. Med PMDD så kan vi bortse från dess eventuellt mineraliserande förmåga, men det faktum att du kommer ha oerhört begränsad cirkulation innebär att du kommer ha minimalt med nitrifikation och ganska säkert den största anledningen att du gjort av med en del fisk. Ska du inte ha någon biologisk filtrering så är växterna och bakterierna i bottnen de enda som kommer ta bort ammonium och nitrit. Utan näring så kommer dessutom växterna inte bara sluta ta upp ammonium – de kommer även börja brytas ner och spä på ammoniumhalterna ytterligare. När du väl kommit igång med PMDD så kommer dock växterna kunna börja hjälpa bakterierna med att hålla fritt från ammonium, men nitrit är det återigen bara bottnen som hjälper dig med. Med i stort sett obefintlig cirkulation och därmed dåligt med syre till bakterierna så kommer nitrit->nitratomvandlingen vara väldigt liten. Med ett gäng glada växter och i stort sett obefintlig nitrifikation kan det faktiskt bil så att nitritnivåerna står stilla väldigt länge, vilket dom helt klart verkar ha gjort i ditt fall. Jag vet inte varför du inte vill ha biologisk filtrering, men det är extremt bra även i växtakvarier. Förutom att du får nitrifikation som håller nere ammoniumhalten och därmed algmängden får du även cirkulation som gör att växtnäringen kan svepa förbi runt bladen på ett effektivare sätt vilket gör att växterna blir gladare. Jordbottenväxtakvarier ala Walstads principer har minst en cirkulationspump som vispar omkring vattnet och syresätter bottnens mineralisering som ger växterna näring via nedbruten mat.0 cirkulation är inte bra i varken fiskburkar eller växtakvarier. Det går naturligtvis att överkomma problemen med fingerspitzgefühl men det är ändå inte ett bra och stabilt sätt att köra akvariet på. Tack för svaret defdac! På din fråga ang. botten så kör jag “vanligt grus”, runt 1mm skulle jag gissa. Jag kanske vilseledde lite med rubriken “växtkar”. Målet är att få ett snyggt tystgående kar som jag kan ha i sovrummet (och jag är superkänslig för ljud, inklusive lågfrekvent brummande). Och då jag tycker det är snyggt mycket växter i små kar så har jag mycket växter, men det är inget växtkar i den meningen att jag använder Co2 och alla “växttillbehör”. Låter som om jag åtminstone måste stoppa ner en liten pump. Får väl jaga efter en svag tystgående. Ursprungligen postat av Kid Jag kanske vilseledde lite med rubriken “växtkar”. Målet är att få ett snyggt tystgående kar som jag kan ha i sovrummet (och jag är superkänslig för ljud, inklusive lågfrekvent brummande). Och då jag tycker det är snyggt mycket växter i små kar så har jag mycket växter, men det är inget växtkar i den meningen att jag använder Co2 och alla “växttillbehör”. Låter som om jag åtminstone måste stoppa ner en liten pump. Får väl jaga efter en svag tystgående. Jag är liksom dig väldigt känslig mot brumm och oljud och hade väldigt svårt att få en luftpump tillräckligt tyst när jag hade mitt första akvarium i mitt pojkrum för 15 år sen. När jag skaffade ett litet Eheim-innerfilter så var det problemet löst =) Självgående akvarium i meningen att du i princip bara ska behöva mata fiskarna är väldigt svårt att uppnå om du bara har grus/sand iom att du har 0 mineralisering. Dvs mat/fiskskit kan inte brytas ner av rotifiers/bakterier och omvandlas till salter som växterna kan ta upp. Speciellt inte om du är flitig med slamsugning och vattenbyten. Naturligtvis får du med tiden, speciellt om du är försiktig med bottensugning, en viss mineralisering tack vare sedimenterade växtdelar osv. Det är detta äldre akvaristers akvarier uppnått, speciellt sådana akvarister som är lite slarviga med rengörning och har haft igång sina akvarier i flera år. Deras attityd är ofta att man inte behöver göra ett smack för att få växter att trivas och att det snarare är jobbigt att behöva riva ur så mycket ogräs hela tiden. Vägen till deras till synes självgående akvarier är antingen extrem lång pågränsen till oändlig (med dagens skötselråd för sällskapsakvarier med veckovattenbyten och slamsugning) eller lång (vänta och ha tålamod och vara försiktig med vattenbyten och bottnen) eller kort (Walstadbotten). Tja, min losning pa tyst akvarium i sovrummet ar ju svag belysning, fa arter av ratt vaxter (t ex Valisneria, Cryptocoryne eller Anubias), fa samt taliga fiskar (killies, karpfiskar) samt noll vattenbyte. Firrar som jag hallit i sma akvarier pa detta satt ar silverbarb, vietnamesisk kardinalfisk, diverse killies, guppy, lakritsgurami, metallpansarmal, kampfisk mm. Dagsljus ar katastrofalt eftersom att det ger alger (fast jag har iochforsig lyckats med ett algfritt akvarium i fonstret). Med vänliga hälsningar Ola Dagsljus ar katastrofalt eftersom att det ger alger. i motsats till Walstads rekommendation där dagsljus är av godo. Men nu pratar vi två ganska vitt skiljda typer av akvarier. Ett vanligt sällskapsakvarie utan cirkulation och vattenbyten och ett renodlat växtakvarium utan vattenbyten (men med cirkulation). Ursprungligen postat av defdac, i motsats till Walstads rekommendation där dagsljus är av godo. Men nu pratar vi två ganska vitt skiljda typer av akvarier. Ett vanligt sällskapsakvarie utan cirkulation och vattenbyten och ett renodlat växtakvarium utan vattenbyten (men med cirkulation). Jag korde en gang ett antal petflaskor med javamossa, javaormbunkar (dessa vaxter glomde jag ovan) och snackor. Det var i september. Dessa skruvades igen och staldes i ett fonster. Funkade hur bra som helst och de blev knokfulla med vaxter. Sedan kom varen och algerna. Vaxterna dog. De blev helt klart utkonkurrerade av algerna i dessa slutna system (fast vad det konkurrerades om kan man ju diskutera). Fast detta har kanske inte hur mycket som helst med ursprungsfragan. I mina “low tech” sa har jag nastan alltid valdigt lite belysning av ren “slohet” men aven for att man slipper alger. Svalter man ut algerna med lite ljus sa ar ju “sjalvklart” mer ljus av ondo. Med vänliga hälsningar Ola Jag kor oftast luftning foresten. Det ar bara nar jag har ett litet akvarium i sovrummet som jag later bli (men jag har kort utan luftning valdigt manga ganger sammanlagt). Med vänliga hälsningar Ola Jag korde en gang ett antal petflaskor med javamossa, javaormbunkar (dessa vaxter glomde jag ovan) och snackor. Det var i september. Dessa skruvades igen och staldes i ett fonster. Funkade hur bra som helst och de blev knokfulla med vaxter. Det låter ju perfekt! Skicka ner dom till Afrika och gör öknen grön =) Växter som materialiseras ur tomma intet ur kranvatten och solljus. Perfekt! =D Ursprungligen postat av defdac Det låter ju perfekt! Skicka ner dom till Afrika och gör öknen grön =) Växter som materialiseras ur tomma intet ur kranvatten och solljus. Perfekt! =D Var star det att jag hade kranvatten? Med vänliga hälsningar Ola Ursprungligen postat av Ola Svensson Jag korde en gang ett antal petflaskor med javamossa, javaormbunkar (dessa vaxter glomde jag ovan) och snackor. Det var i september. Dessa skruvades igen och staldes i ett fonster. Funkade hur bra som helst och de blev knokfulla med vaxter. Sedan kom varen och algerna. Vaxterna dog. De blev helt klart utkonkurrerade av algerna i dessa slutna system (fast vad det konkurrerades om kan man ju diskutera). Ett intressant försök du beskriver. Min egen erfarenhet av små akvarier i fönstret, dock inte slutna, är att det är värmen och inte ljuset i sig som ställer till problem på sommaren. Tjugofem år med ciklider. Svart kaffe och drömmeri. Ja det är intressant eftersom den totala kolmängden är konstant, men ändå blev dom knökfulla med växter 8 ) Ursprungligen postat av daniel_i_malmö Ett intressant försök du beskriver. Min egen erfarenhet av små akvarier i fönstret, dock inte slutna, är att det är värmen och inte ljuset i sig som ställer till problem på sommaren. Det ar forstas mojligt och kanske till och med troligt. Jag hade ett lager andmat som kvickt “vittrade” bort och nog blev “javaormbunkemat”. Sedan kom det en massa langa tradalger och sedan dog vaxterna. Efter det dog tradalgerna bort och det blev en gang ljusa tussar pa botten (ocksa tradalger forstas). Fast snackorna klarade sig flera ar i dessa flaskor med tussar. Det festliga var att biomassan pa tussarna maste ha varit en brakdel av vad den var pa vaxterna och sedan langa tradarna. Gissningsvis fordubblade vaxterna sin biomassa innan nagot tog slut. Flaskorna star kanske fortfarande kvar pa den dar gymnasieskolan jag jobbade pa. Med vänliga hälsningar Ola Ursprungligen postat av defdac Ja det är intressant eftersom den totala kolmängden är konstant, men ändå blev dom knökfulla med växter 8 ) Gor dig inte mer korkad av vad du ar. Ja, kolmangden var sjalvklart konstant, men den kan finnas i olika former. Sedan kan vi ju diskutera kolinnehallet i snackor, andmat och javaormbunkar. Inte vet jag hur mycket javaormbunke en matsked andmat motsvarar t ex. Hur mycket skrap i gruset som brots ner och bildade koldioxid som togs upp av ormbunkarna vet vi inte heller. Vad vi daremot vet ar att det maste ha funnits kol nog for att fordubbla javaormbunkarnas omfang (alternativt sa lackte korken, men det tror jag inte). Med vänliga hälsningar Ola

: Starta växtkar utan pump – Ciklid.org

Kan akvarium spricka?

Spricka i akvarium. – Ciklid.org

Om det är som rubriken lyder, kan man då laga en spricka i botten glaset genom att silicona fast en glas skiva som bara täcker området där sprickan är? Eller torskar man på att byta hela botten glaset? Karet är ett 720 liters om det nu ska ha någon betydelse?!? Tack på förhand Patrick Ursprungligen postat av Putte Ludde Om det är som rubriken lyder, kan man då laga en spricka i botten glaset genom att silicona fast en glas skiva som bara täcker området där sprickan är? Eller torskar man på att byta hela botten glaset? Karet är ett 720 liters om det nu ska ha någon betydelse?!? Tack på förhand Patrick Du kan limma på en skiva om det har “spruckit färdigt”. Med vänliga hälsningar Ola Ja jag tyckte att jag hade läst att någon gjort det någon stans, men då är ju följd frågan. Hur vet man att de har spruckit färdigt? Någon som kan ge mig ett bra svar på det? Planen jag har är väll att det “nya” glaset ska vara rätt mycke större än själva området där sprickan är. Men om det är säkert nog vette fasiken?!?! Jag har lagat många akvarier på detta viset Ta till en till två decimeter på skivan, så den täcker sprickan ordentligt. Ursprungligen postat av Putte Ludde Ja jag tyckte att jag hade läst att någon gjort det någon stans, men då är ju följd frågan. Hur vet man att de har spruckit färdigt? Någon som kan ge mig ett bra svar på det? Planen jag har är väll att det “nya” glaset ska vara rätt mycke större än själva området där sprickan är. Men om det är säkert nog vette fasiken?!?! Går sprickan från kant till kant eller slutar den mitt på glaset? Är det en spricka eller en “kross” där glaset gått sönder på ett ställe och det går ut flera sprickor därifrån? Om det inte har sprukigt färdigt måste du ju täcka områden som sprickan (kanske) kommer fortsätta genom.
• Du kan ju alltid limma in en skiva inne i akvariet som täcker hela botten och klaffsa på rejält med silikon så att den limmar fast mot alla sidorutorna.
• Med vänliga hälsningar Ola Med risk för att bli hals huggen.
• Men det är som så att jag själv är på konferens tills imorn, och har inte möjlig het att ta mig hem förens efter kl 15.00 imorgon Tisdag! Fck igår (Söndag) samtal från min sambo att det droppar vatten från akvarie bänken, PANIK! Jag bad henne ställa en bunke där det droppar, för att få en uppfattning om hur mycke det kommer.

Efter ca 2 timmar så hade det kommit vatten som fyllt en matsked ungefär. Bad henne kolla om hon kunde se vart ifrån det kom, men de går enligt henne inte att se. Så de jag misstänker är väll att fiskarna har grävt sig till botten, och någon sten ur sten röset pajat botten glaset.

Vet inte om det är troligt att en sten som i princip redan ligger på glaset skulle kunna orsaka detta. Men det är de enda jag skulle kunna tänka mig! Men då blir det till att hålla tummarna och ligga sömn lös en natt till då och hoppas på att det är helt när jag kommer hem imorn, så får fiskarna flytta till badkaret och jag får limma i glas.

Tack för snabba svar killar! Uppskattas! Med vänliga hälsningar Patrick nja en spricka är väl inte troligt med det lilla läckaget, har aldrig spräckt ett kar med stenar eller grus, och då har jag tappat 20 kg stenar rätt ner i akvariet., troligen läcker siliconet nånstans, säg till frugan att suga ut 20cm vatten ur karet så blir trycket mindre och om det läcker i de nedre regionerna kan det räcka för att få det at sluta, och om det är där uppe slutar det ju oxå.

Tänk på att stänga av doppvärmre som är över den nya ytan. Mvh Peter don´t drink water-fish, in it! Jag har spräckt akvarier ett par gånger genom att ha lagt en tung sten ovanpå gruset. När det sedan blir ett litet gruskorn som tar allt tryck så spräcker det glaset. Be din sambo att sänka vattennivån som cichlids4fun skriver.

Beroende på inredning mm så skulle jag säga 30-40 cm (dvs 20 cm vatten kvar). Pumpar mm ska vara igång så att firrarna inte får syrebrist och liknande. Med vänliga hälsningar Ola Ja killar, nu har jag kommit hem! Tjejen tappade ur en del vatten igår kväll, hmm va ska man säga då. Men jag ser att det ligger vatten mellan akvarium och bänk, så nu till funderingarna. Har det slutat droppa pga att trycker blivit lägre, eller är läckan någon stans i dom övre regionerna. Om så är fallet, hur läck söker man då ett akvarium? Hela bakre glaset är ju täckt med moduler och slimline, och självklart så har jag även en modul som klipp över häng i det högra hörnet. Men som sagt, hur går jag nu vidare tycker ni, är det bara låta firrarna flytta in i badkaret. Töma hela burken och ja, göra något?!?! Eller hur läck söker man? Patrick Ursprungligen postat av Putte Ludde Ja killar, nu har jag kommit hem! Tjejen tappade ur en del vatten igår kväll, hmm va ska man säga då. Men jag ser att det ligger vatten mellan akvarium och bänk, så nu till funderingarna. Har det slutat droppa pga att trycker blivit lägre, eller är läckan någon stans i dom övre regionerna. Om så är fallet, hur läck söker man då ett akvarium? Hela bakre glaset är ju täckt med moduler och slimline, och självklart så har jag även en modul som klipp över häng i det högra hörnet. Men som sagt, hur går jag nu vidare tycker ni, är det bara låta firrarna flytta in i badkaret. Töma hela burken och ja, göra något?!?! Eller hur läck söker man Patrick Som du själv skriver så är det svårt att veta om det har slutat droppa pga att trycker blivit lägre, eller om läckan är någonstans i dom övre regionerna.

Du får helt enkelt tömma hela akvariet på vatten och inredning, och sedan fylla upp det med vatten igen för att försöka lokalisera läkaget. Själv skulle jag nog först försöka att hitta läkaget utan att ta bort mondulen. När man är ute på djupt vatten är det klokt att hålla munnen stängd. Hej. om det är siliconet som släpper igenom nånstans så betyder det nog att det är dåligt, och då hade jag tagit ur allt och skurit ur siliconet och lagt nytt på insidan, om du lapplagar så finns det ju inget som säger att det inte börjar läcka på ett nytt ställe ganska snart, modulerna är väl ganska lätt att ta ur och sätta i igen, men ett nytt läckage är ju inge vidare.förutsatt att du ska ha det inne i huset och inte i nån källare vet du hur gammalt akvariet är? och är du säker på att det stod riktigt plant? sånt kan ju oxå orsaka siliconslitningar.

men som sagt lokalisera läckan först, har du tur kan det ju vara något som legat över kanten på akvariet och droppat utanför Mvh Peter don´t drink water-fish, in it! Ja min förhoppning är ju oxå att lyckas med att hitta det utan att behöva riva ur bakgrunden.

Men jag har börjat med att fylla upp ungefär hälften av det sambon tömde ur igår nu på kvällen, bara för att se om det börjar droppa igen! Frågan är ju om det vattnet som nu är mellan akvarium och bänk är nått jag behöver bekymra mig om? För på nått sätt så får jag för mig att det är kondens vatten från täck glasen som tagit sig en utflyckt.

Men de kanske bara är en önske tanke av mig. Har ju lixom kännt och tittat så gott det går i ett nästan halv fullt akvarium på alla foger och så, men tycker mig inte se/känna nått konstigt! Bänken jag har är ett hemma bygge, och masonit skivan (tror att det är de, ser ut som en sådan i alla fall) som är mot akvariumets botten, under den masonit skivan ser man ju vart vattnet har droppat. Det är lixom fukt fläckar på två olika ställen. Den fläcken som är störst är stor som en pingis boll i omkrets, på det andra stället är det i princip bara “dropp” märken. Så som jag har skrivit innan så är det ju inga mängder som kommer! Ursprungligen postat av cichlids4fun Hej. om det är siliconet som släpper igenom nånstans så betyder det nog att det är dåligt, och då hade jag tagit ur allt och skurit ur siliconet och lagt nytt på insidan, om du lapplagar så finns det ju inget som säger att det inte börjar läcka på ett nytt ställe ganska snart, modulerna är väl ganska lätt att ta ur och sätta i igen, men ett nytt läckage är ju inge vidare.förutsatt att du ska ha det inne i huset och inte i nån källare vet du hur gammalt akvariet är? och är du säker på att det stod riktigt plant? sånt kan ju oxå orsaka siliconslitningar. men som sagt lokalisera läckan först, har du tur kan det ju vara något som legat över kanten på akvariet och droppat utanför Jag köpte det begagnat för ett år sedan, och det har vart igång sedan dess. Innan jag köpte det oxå! Japps det står plant, om det gjorde det hos föregående ägare kan jag inte svara för! Men hur gör man lättast för att lokalisera en läcka, det är ju inte direkt så jag ser några kalk ränder där de kan tänkas ha runnit, ser ju förvisso inte bakrutan, men det är inte där det synns mest under bänken heller, utan där det synns mest är mitt på bänken på kortsidan. Skit konstigt. För visso så ser man ju att det är en del vatten mellan bänk och glas, men det är mest i det högra bakre hörnet. Vatten har ju visserligen en otrolig kryp förmåga. Så det kan ju vara så att den lättaste vägen har vart att ta sig till mitten av kortsidan på bänken?!?! Akvariet är antagligen skitgammalt och har börjat läcka att hitta läckan är meningslöst. rutorna måste tas isär för en bra reparation läckan är en väckarklocka snart börjar nästa och kanske inte lika snäll men du gör som du vill. jag är Ateist men Gud talade till mig Gud är stor jag frågade hur stor ? inget svar han kanske behövde låna toaletten

: Spricka i akvarium. – Ciklid.org

Kan fisk av sig?

Fiskars smärta får inte förringas – En majoritet bland forskarna har dragit slutsatsen att fiskar känner samma typ av smärta som andra djur. Vi får också allt fler vetenskapliga belägg för att fiskar upplever medvetet lidande när känslorna av smärta, skada eller rädsla är intensiva.

I definitionen av medvetande räcker också en primitiv känslomedvetenhet för upplevelsen av känslor och lidande. Fiskar kunde ändå klassificeras som mer utvecklade på grund av sin långa evolution. Hos djur beror inte heller sättet på vilket känslorna uttrycks eller känslornas intensitet på hur komplicerat uppbyggda deras hjärnor är.

Även om fiskar har små hjärnor, har de konstaterats ha sådana hjärn- och nervsystemsstrukturer som alstrar medvetenhet, känslotillstånd och avsiktlig handling. “Vi söker febrilt efter likheter mellan uppbyggnaden av människors och andra arters hjärnor för att kunna erkänna vissa färdigheter hos djur.

Samma kognitiva tillstånd är ändå möjligt att uppnå genom olika typer av hjärnfysiologi”, säger Vainio vid invigningen av Animalias kampanj Kalarakas–Kära fisk. Hos däggdjur uppstår smärtkänslan i hjärnbarken, i neocortex. Forskare har påvisat att avsaknaden av hjärnbark inte hindrar fiskar från att uppleva smärta eller lidande.

Fiskar bearbetar smärtkänslan i ändhjärnan, telencephalon, som utgör en motsvarighet till neocortex. I fiskars framhjärna har man också funnit strukturer som motsvarar det limbiska systemet, som är utmärkande för däggdjur. Dessutom har fiskar ett nervsystem som förmedlar smärta.

• Runt om i kroppen har de smärtreceptorer, samt även neurofibriller som vi känner från däggdjuren och som behövs för förnimmelsen av smärta.
• Även om vetenskapen inte ännu har metoder för att jämföra intensiteten i den smärta som djur och människor upplever, berättigar detta oss inte att förringa fiskars smärta.

Vi måste komma ihåg att också människors medvetande till många delar är outforskat. Vi vet exempelvis hur människohjärnan bearbetar smärta, men smärtupplevelsen är ändå alltid individuell.

Hur länge kan fiskar vara i en hink?

Dom klarar lätt en vecka utan.

Får man spola ner fiskar?

Den kanadensiska delstaten Quebec har infört en ny djurskyddslagstiftning som bland annat gör det förbjudet att spola ner fiskar i toalettstolen. En ny djurskyddslagstiftning har införts i den kanadensiska delstaten Quebec. I den nya lagen ingår bl.a. högre böter och längre fängelsestraff för djurskyddsbrott, och lagen kriminaliserar företeelsen att spola ner levande fiskar i toaletten.

• Om du har en guldfisk så måste du ta hand om den.
• Skaffa dig ingen guldfisk om du inte vill ta ha hand om den, sa Quebecs jordbruksminister Pierre Paradis till tidningen Metro,
• Den nya lagen slår också fast att djur inte är föremål utan medvetna varelser med biologiska behov.
• Fram tills nu har djur i Quebec haft samma juridiska status som en möbel.

Enligt Pierre Paradis så innebär den nya lagen att Quebec får en av de striktare lagstiftningarna för djur i Nordamerika. Däremot gör lagen skillnad på djur som hålls som familjemedlemmar och djur inom t.ex. lantbruket – som enligt nya lagen måste behandlas med “så mycket värdighet som möjligt” från att de föds till att de slaktas.

Men i och med att lagen skiljer på olika djur så innebär detta att t.ex. äggläggande hönor fortfarande får hållas i burar under hela sina liv. – Jag förstår inte hur detta innebär att de behandlas med värdighet och respekt, säger Alanna Devine från organisationen SPCA till tidningen Metro, Alanna Devine menar ändå att den nya lagen är ett positivt steg framåt.

I svensk lagstiftning finns ingen formulering om att det är förbjudet att spola ner fiskar i toaletten. Men det står att fiskar ska ha god vattenkvalitet, inte utsättas för skadliga ämnen i vattnet, och skyddas från onödigt obehag när de dödas. Mot bakgrund av det är det alltså olagligt även i Sverige att spola ner fiskar i toaletten.

Vad dricker fisk?

Vad dricker fiskar? Jag har ofta funderat på vad fiskar egentligen dricker, om de över huvud taget dricker. Shutterstock Lästid: 1 Minuter

Fiskar dricker inte i vanlig mening. De tar däremot upp vätska genom födan, via gälarna och genom att befinna sig i vatten. Eftersom fiskar lever i antingen salt- eller sötvatten, är det stor skillnad på hur de tar upp och gör sig av med vattnet. Saltvattenfiskar har en lägre salthalt i sin kropp än i det omgivande saltvattnet. Därför löper de konstant risk att torka ut och måste ta upp mängder med vatten. De blir av med de överflödiga saltet med hjälp av gälarna. Sötvattenfiskar tar å andra sidan upp mer vatten än de behöver och måste hela tiden göra sig av med vatten genom urinen. Ett liv som fisk präglas alltså av att konstant vara tvungen att reglera sin vätskebalans.

: Vad dricker fiskar?

Hur mycket vatten består en fisk av?

Hur mycket vatten bör fisken innehålla? – Man får inte glömma att fisken lever i vatten och består mestadels av vatten, men den fisk vi säljer glaseras oftast med 8-12%. All fisk vi säljer är kompenserad i vikt med andra ord, vi varken säljer eller tar betalt för vattnet.

Hur blöder man en fisk?

Käken består av mestadels brosk, där förekommer ingen blödning. Om fisken är ytligt krokad i käken och den skulle blöda är det nog fråga om att fisken (kanske omärkligt) är skadad någon annan stans kring gälarna. Kanske någon annan vill utveckla ämnet

Kan en fisk kvävas?

Fiskars smärtkänsla är verklig. För att vi ska förstå fiskar bättre, behöver vi mer vetenskaplig forskning, ändrade tänkesätt och fantasi – fiskars livsmiljö och sätt att uttrycka sig är oss trots allt främmande. Den smärta och det lidande som industriellt fiske orsakar fiskarna är allmänt kända.

Enorma antal fiskar dör i trålar genom att de kläms ihjäl eller kvävs. Också trängseln i den livsmiljö där fiskar föds upp och de avlivningsmetoder som används upplevs som ångestskapande. Å andra sidan kanske man tänker att det bara handlar om reflexer när fiskar sprattlar på kroken. En fisk kan väl inte känna smärta eftersom den nappar på samma krok flera gånger.

I vissa situationer erkänns alltså fiskars smärtkänsla medan den i andra förnekas. Situationen underlättas inte av att fiskar för oss framstår som stumma. Dessutom saknar de ansiktsuttryck. Exempelvis märker vi att en hund upplever smärta när den gnyr och grimaserar av smärta.

Fiskars smärta och lidande kan vara svårt att upptäcka utifrån. I stället för läten och uttryck förmedlar de ändå sin smärta på andra sätt, till exempel genom att ändra sitt beteende. Att förstå fiskar förutsätter att vi ifrågasätter invanda tänkesätt och skapar ett nytt perspektiv på fiskar. Enligt djurfilosofen Elisa Aaltola väcks kanske inte empati gentemot fiskar om man inte använder fantasin.

Vi känner lättare empati med till exempel sällskapsdjur, eftersom vi interagerar med dem och tänker att de förmår känna smärta. Nya forskningsrön talar ändå för att fiskar, precis som andra djur, känner smärta, lidande och njutning. Dessa vattenlevande varelser förtjänar vår uppmärksamhet.

Kan fiskar bli sjösjuka?

Första sidan Ciklidbladet Ciklidbladet 9002 Fiskar kan också bli sjösjuka!

Även fiskar kan bli sjösjuka. Biologer har observerat fiskar som har tömt magsäcken i vattnet. Som tur är uppstår inte illamåendet i havet, utan när de transporteras i tankar. Varje år flyttas miljontals småfiskar från kläckningsanstalter till odlingsanläggningar i Norge, där det finns många “havs-bruk”.

Kan fisk i vatten?

Salt, sött eller båda – vad händer i fisken? Daniel Morgenroth har spenderat många timmar i operationssalen på Zoologen. De flesta fiskar är anpassade för att leva i antingen sötvatten eller havsvatten och klarar inte särskilt stora förändringar i salthalten. Å andra sidan kan en del fiskarter inte bara överleva stora förändringar, de flyttar till och med regelbundet mellan sötvatten och havsvatten, så som till exempel lax eller ål.

Dessa fiskar är vad vi kallar euryhalina. För att kunna tolerera så omfattande salthaltsförändringar måste euryhalina fiskar genomgå flera beteendemässiga och fysiologiska justeringar. Det inbegriper till exempel förändringar i blodtillförseln till de organ som hjälper till att upprätthålla kroppens salt- och vattenbalans, till exempel gälar och magtarmkanalen.

– Under mitt arbete har jag undersökt några av de mekanismer som är involverade i att driva fram just förändringar i blodtillförseln. Dessutom undersökte jag om salthalten påverkar vilken effekt uppvärmning har på fiskar, samt effekterna av salthalt på energiomsättning och tillväxt, berättar Daniel Morgenroth, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Illustration by Elin Norén

Stina Söderholm